Sökresultat:
6168 Uppsatser om Ekonomiskt samarbete - Sida 27 av 412
Har du gjort läxan? - En studie om föräldrars uppfattning om barnens läxor.
Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete. Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet. Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.
"Just as one cannot plan his life, neither can he plan music.": att realisera ett nyskrivet verk för gitarr i samarbete med tonsättaren
Syftet med arbetet var att vid realiserandet av ett nyskrivet verk för sologitarr, kunna beskriva vilka förändringar som gjorts i förhållande till manuskriptet och vad som motiverat förändringen.I samarbete med kompositören Jörgen Häll har ett verk för sologitarr skapats. Processen inleddes med att jag tagit fram material till Jörgen i syfte att inspirera till komponerandet, utan att uppmuntra till att komponera idiomatiskt. Så snart Jörgen hade komponerat någonting gick vi igenom det tillsammans och jag spelade in det. Den konstnärliga processen började med att Jörgen komponerade ett antal korta utkast med olika karaktär för att få en uppfattning om hur instrumentet svarar till musiken då jag spelar den. Efter det komponerade han det slutgiltiga gitarrverket.Realiserandet av musiken visade sig till stor del handla om att hitta rätt fingersättning utifrån önskad interpretation av verket, snarare än ren omkomponering/tonförändring.Resultatet av arbetet blev musik av Jörgen Häll för gitarr, där jag i uppsatsen presenterat och motiverat de fingersättningar och förändringar vi kommit överens om, samt inspelningar av allt komponerat material..
Lönsamhet i ett framtida samarbete : en fallstudie på två växtodlingsgårdar
I dagens läge arbetar många lantbruksföretag med en ansträngd ekonomi där det gäller
att sänka sina kostnader för att öka sin vinst. Då många inkomster och utgifter är rörliga
och ändras varje år så som priset på insatsvaror och priset på den sålda varan, gäller det
att sänka de kostnader man kan styra över själv. En sådan kostnad är maskinkostnaden,
ett sätt för att minska den är att ingå ett samarbete för att bruka maskinerna på större
areal.
I detta examensarbete görs en analys av två gårdar med hänsyn till deras aktuella
maskinkostnader, och de maskinkostnader som skulle uppstå vid två olika samarbeten.
De två olika produktionsinriktningar som samarbetet grundas på är en konventionell
odling och en ekologisk odling. För att ge en helhetsbild av dessa samarbeten så har vi
förutom maskinkostnader även räknat på läglighetskostnader, transportkostnader och
intäkter för varje produktionsgren.
För att uppnå syftet har fakta samlats in genom litteratur och beräkningar gjorts i ett
maskinkalkyleringsprogram från JTI. De två gårdarna som arbetet omfattar brukar idag
ca 300 hektar vardera och skulle genom ett samarbete få en samlad areal på ca 600
hektar.
Airport - Airline Collaboration
ProblemFlygbranschen har under de senaste årtiondena genomgått en stor förändring vilket lett till en ökad och ny konkurrenssituation för samtliga aktörer. Uppsatsen utgångspunkt är att den förändrade situationen i flygbranschen förändrat relationen mellan flygbolag och flygplatser. Genom samarbete har de insett att de kan skapa nya möjligheter med mindre risker. Istället för att dela upp arbetet kan det löna sig att se på en hel, gemensam, värdekedja med ett gemensamt mål. Trots de nya omständigheterna där det finns möjligheter till ett större samarbete mellan de båda aktörerna är ämnet både nytt och relativt outforskat.
Självständig och ändå stark! En fallstudie i hur en mindre och självständig skidanläggning klarar konkurrensen från en stor och dominant aktör.
Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att lyfta fram hur en mindre och självständig skidanläggning kan agera vid en förändrad konkurrenssituation, där en annan aktör har växt och blivit dominant på marknaden. För att undersöka ovanstående har vi valt att göra en fallstudie på Kläppen i Sälenfjällen då det är en mindre och självständig skidanläggning som står utanför den dominanta aktören Skistar. Vi anser att vår studie är betydelsefull för att belysa att fenomenet med en eller ett antal dominanta aktörer sprider sig inom servicebranschen och vad det får för konsekvenser för en mindre och självständig aktör. Slutsatser: Utifrån vår uppsats finner vi att det finns två framträdande strategier hur en mindre och självständig skidanläggning klarar konkurrensen. Dessa två strategier är differentiering, genom exempelvis kvalitet, och samarbete med andra aktörer.
Festival - mer än bara musik : En studie kring vad ideella festivaler får för betydelse i dess kommuner och hur bilden av festivaler har utvecklats i Sverige
I denna C-uppsats har vi undersökt hur ideella arrangemang av svenska festivaler går till. Vi har valt ut Hultsfredsfestivalen i Hultsfredskommun och Skogsröjet i Finspångskommun för att kunna analysera debatten kring festivaler i det lokala och nationella medianätverken samt även hur samarbetet mellan kommun och festival har utvecklats. Vi utgick från teorier av Andy Bennett där han diskuterar vikten av festivaler kopplat till ungdomskultur och att en festival är så mycket mer än bara en plats att lyssna på musik, som även stöttades upp av andra teorier av bland annat Kirstie Jamieson. Vi genomförde en analys och jämförde de teorier vi utgick ifrån med den historiska utvecklingen av festivalerna, för att sedan kunna se vad festivalerna har bidragit till i respektive ort som de äger rum på. En fråga som vi har utgått ifrån är om festivaler har utvecklats till den grad att de idag kan ses som kulturarv.
Kontakten mellan hem och skola ur ett föräldraperspektiv
Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer.
Tillit och kommunikation-samarbete mellan student och företag
Problembakgrund: Kompetens för tillväxt är ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjälpa småföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande på högskolan. Tanken med detta är att göra det tillgängligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhålla tjänster de annars inte hade haft råd med. Med anledning av att det är så pass nytt är det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill säga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillväxt bör tänka på för att få ett lyckat resultat.Syfte: Att ta reda på vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tänka på samt hur arbetet ska uppnå en vinn - vinn situation.Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats på en fallstudie där författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med beställaren.Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillväxt. Bland dessa faktorer nämns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste..
Sverigebilden : Marknadsföringen av Sverige i utlandet
Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikasteland, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi sombygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.
Samarbete i skolklassen - med hjälp av gruppstärkande övningar
Syftet med rapporten var att undersöka hur samarbetsförmågan i en skolklass påverkades av gruppstärkande övningar. Undersökningen grundade vi på ämnesanknuten litteratur, Lpo-94, mål och skolplan, lokal arbetsplan samt tidigare forskning. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor i Kalix kommun. Vi valde att genomföra studien i årskurs tre eftersom vi ansåg att det var viktigt att eleverna fick träna sig i att samarbeta så tidigt som möjligt. Vi genomförde totalt 17 övningar i klassen, tio av dem observerade vi, dels med hjälp av ett observationsschema, dels genom allmänna observationer.
Svenska bioenergimarknaden - bladvass lönsam som kommersiell energigröda
Så som miljön ser ut idag och med de ständiga påminnelserna om farliga koldioxidutsläpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjälp att beräkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vår uppsats med tanke på att få en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att också ta fram en kalkyl över de kostnader och intäkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nå fram till vårt syfte var vi givetvis tvungna att sätta oss in i ämnet, och detta skedde genom en mängd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.Vårt insamlade material kunde vi sedan applicera på vår teori. För att vi skulle få något att jämföra med har vi också gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass är tre relativt likvärdiga energigrödor, därför valde vi just dessa för jämförelse.
Värme på väg - En granskning av konceptets lönsamhet
En aktuell miljöfråga är hur den industriella överskottsvärmen kan tas tillvara på och nyttjas i fjärrvärmenät på ett teknisk och ekonomiskt effektivt sätt. På så sätt minskar både resursslöseri av överskottsvärme och användningen av dem primära energikällorna. ?Värme på väg? är en potentiell lösning på detta problem. Konceptet går ut på att lagra den industriella överskottsvärmen i fasändringsmaterial som sedan transporteras i en container placerad i en lastbil till ett fjärrvärmenät.
Samarbete : -hur fungerar det ur frivårdsinspektörens perspektiv?
Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten.
Barn med ADHD : En undersökning om hur stödet ser ut för dessa barn i skola och fritidshem
Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete. Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet. Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.
Att se eller inte se elever som far illa i hemmet, det är frågan. : En studie om skolans skyldigheter.
Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.