Sök:

Sökresultat:

6168 Uppsatser om Ekonomiskt samarbete - Sida 19 av 412

Internprissättning inom processindustrin: en fallstudie av
driftsorganisationen inom pappersindustrin

Sedan 1950-talet har trenden för företag gått mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen på marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstår och företagsledningen tappar således kontroll över ansvarsenheterna. För att säkerställa att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krävs ett väl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas på många olika sätt, varav internprissättning är en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissättning ett antal fördelar såsom styreffekter, motivation och bättre resultatbedömning.

"Livsföring i övrigt" : En rättsvetenskaplig studie av kommunala riktlinjer för ekonomiskt bistånd

The purpose of this thesis was to examine the municipal guidelines regarding the construction of the prerequisite "other living expenses", and how the construction of the prerequisite was constructed in relation to the legislation. The sample of the thesis was the municipalities in Stockholm?s county. The empirical result was compiled with the hermeneutical method, and analyzed through a legal perspective and three different theoretical perspectives, as well as compared with previous studies. The theoretical perspectives were legal pluralism, bureaucracy, legitimacy and rule of law.

Flöden över Öresund En studie av beslutsprocessen som ledde fram till ett samarbete mellan Lunds och Frederiksbergs kommun

Denna uppsats söker förstå beslutsprocessen som resulterade i att Lunds och Frederiksbergs kommun fattade beslutet om att samarbeta. Beslutsprocessen resulterade i ett informellt samarbete, och söks förstås med hjälp av Cohen, March och Olsens Garbage Can-modell, och Kingdons window of opportuntity (möjlighetsfönster). Garbage Can-modellen består av fyra flöden, som innehåller beslutstillfällen, problem, lösningar och deltagare. Dessa flöden kan kopplas samman då möjlighetsfönster uppstår, vilket sker vid opinions- eller känsloförändringar bland befolkning och politiker.Vi har kommit fram till att beslutsprocessen bör förstås som att lösningen informellt samarbete mellan Lund och Frederiksberg, kopplades till problem relaterade till att vilja vara en del av Öresundsregionen, och beslutstillfällen såsom Öresundskommittén. Deltagare drev lösningarna och identifierade problemen.

Jag finns men jag syns inte : En studie om hur barn synliggörs och deras bästa beaktas i förvaltningsrättens prövningar av ekonomiskt bistånd

Den aktuella studien syftar till att utifrån en innehållsanalys visa och förklara hur barn lyfts fram, berörs och beskrivs i förvaltningsrättens prövningar av ekonomiskt bistånd. Underlaget bestående av biståndsprövningar där barn på ett eller annat sätt ingår i de sökandes hushåll, undersöks med avseende på rättens synliggörande av barnen och beaktande av ett barnperspektiv. Studien visar och förklarar även hur förvaltningsrättens hänsynstagande till de berörda barnens behov är relaterade till domstolens bedömningar och slutgiltiga motiveringar till beslut.Resultatet visar att barnperspektivet beaktas i endast tio procent av sammanlagt 134 prövningar. I lite drygt hälften av det totala antalet domar synliggörs barnen heller inte som subjekt eller som särskilda individer med egna anspråk. I resterande fall uppmärksammas barnen genom deras behov, men då främst i referatet av de klagandes egna yrkanden.

"Om du har ett äpple, vill du dela det med mig?" En kvalitativ undersökning kring kollektivism, individualism och elevinflytande i den svenska skolan

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sänder dem angående kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som främst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för ämnet relevant forskning, främst med fokus på samarbete mellan elever och mellan lärare, och av de delar av läroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjälp av en enkätundersökning.

Flerspråkighet i förskolan : Åtta förskollärares syn på samarbetet med modersmålslärare

I läroplanen för förskolan betonas modersmålets betydelse både i förskolans uppdrag och i förskolans mål. Barnen ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, sin kulturella identitet samt förmågan att kommunicera på både modersmålet och svenska.  Det är viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmål än svenska för att främja språkutvecklingen och stärka deras självkänsla.Studien syftar till att undersöka hur åtta förskollärare ser på samarbetet med modersmålslärare i förskolan. Våra frågeställningar är följande:-          Hur beskriver förskollärarna samarbetet med modersmålslärarna?-          Hur ser förskollärarna på vikten av samarbete med modersmålslärarna?För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare i åtta olika förskolor. Vi utgick från en hermeneutisk syn i vår analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollärarna.

Samarbete och kommunkation inom onlinebaserade prototypverktyg : En studie kring funktionalitet och behov

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Några aspekter på lärarrollen : Gymnasielärares uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare?elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt.

Problemlösning i grupp - att leverera en lösning : En studie i grundskolans årskurs tre kring samarbete och problemlösningsprocessen

Den här studien har tagit sin utgångspunkt i vårt intresse för hur kunskaper som ele-verna kan ha nytta för i sin vardag, kan vävas in i skolans verksamhet. Dagens sam-hälle efterfrågar människor med både en förmåga att samarbeta med andra såväl som förmåga att lösa problem. Det krävs även att du ska ta ställning till olika val i många sammanhang. Syftet med den här studien är att undersöka hur och i vilken grad elever i årskurs tre samarbetar när de löser en vardagsanknuten problemlösningsuppgift samt hur elevernas problemlösningsprocess ser ut. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats.

Varför fungerar det inte?: en granskning av styrmedlens
påverkan, ur ett studentperspektiv, på samarbetet mellan
universitet, studenter och näringsliv: en fallstudie.

Syftet med denna rapport är att ur ett studentperspektiv studera styrmedlens påverkan på ett samarbete mellan studenter, universitet och näringsliv. Undersökningen är en fallstudie av Teknologkåren och Sektionen för Industriell ekonomi. Datainsamlingen har skett via intervjuer och en studie av sekundärdata. Intervjuerna har skett med ordförande och vice ordförande på Teknologkåren samt med ordförande på Sektionen för Industriell ekonomi. Undersökningen har varit av kvalitativ karaktär, där jag valt att försöka få en djupare förståelse, hellre än bredd, för vilka styrmedel som används samt dess påverkan på ett samarbete.

Ekonomiskt stöd : en studie om eget företagande inom hantverkssektorn

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har.

Nya ekologiskt hållbara material tillämpade på IKEAs madrasser

Att som ett större företag profilera sig som miljövänligt är idag i princip ett krav snarare än ettmål. I takt med att antalet människor och dess konsumtionsvanor i stadig tak ökar, ökar samtidigtkraven på att faktiskt bidra till ett fungerande och socialt-, ekonomiskt och ekologiskt hållbartsamhälle. Detta måste kombineras med ett fungerande affärsklimat där det inte går att kommaifrån att konsumtion och försäljning är det som får ett företag att leva vidare.Syftet med denna studie är att skapa en grund och en förståelse för de olika aspekter som finnsinom miljövänlig produktutveckling. Den ska också redovisa möjliga alternativ och koncept somkan infria de krav som ställs sett ur ett komfort-, ekonomiskt- och ekologiskt perspektiv. Studienär genomförd på IKEA of Sweden och har utgått ifrån madrasser och de skummaterial somanvänds som komfortmaterial.Genom att använda en kvalitativ forskningsmetod med en explorativ ansats grundade på tvåintervjuserier med personer som ansågs ha lämpiga kunskaper inom området erhölls värdefullinformation om material och angreppssätt.Studien visar på vikten av att ha en tydlig och genomtänkt strategi som bör grundas i en djupareidiologi snarare än genom mekanisk traditionell produktutveckling.

Kommunikation och samarbete inom e-learning : En studie av lärares användning av lärplattformen Blackboard

E-­?learning har de senaste åren blivit ett populärt sätt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lärande vilket innebär att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmässiga aspekter, genom så kallade lärplattformar. Dock har vissa problem med formen på utbildningen upptäcks där brist på kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lärplattformar används av lärare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

Interoperabilitet mellan två planeringsmodeller

Undersökningens utgångspunkt ligger i interoperabiliteten mellan den svenska planeringsmodellen, PUT och den norska planeringsmodellen, PBP. Arbetet syftar till att undersöka om ett samarbete i en stab på taktisk nivå går att realisera, utan nämnvärd utbildning.Bakgrunden till arbetet ligger i grunden i propositionen ett användbart försvar där riktlinjerna visar på att svenska försvarsmakten ska verka och samarbeta med andra nationer och organisationer där fokus ligger på det nordiska samarbetet. Planering är den viktigaste faktorn vid all verksamhet och således en grundläggande faktor för ett väletablerat samarbete.Metoden som används i undersökningen är en teorikonsumerande metod, där en teori om interoperabilitet ska bidra till att analysera interoperabiliteten i modellerna. Genom teorin har variablar identifierats och blivit utgångspunkten för det empiriska materialet. Det empiriska materialet renderar i en jämförandeanalys mellan planeringsmodellerna som syftar till att svara på frågeställningarna i arbetet.Slutsatserna som dragits av undersökningen är att planeringsmodellerna inte är tillräckligt interoperabla med varandra för att i dagsläget realisera ett samarbete i en taktisk stab.

"Kvinnorna som röjde sig i allt" Skromberga kvinnoklubbs aktiviteter under 1930-talet

Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbättra sina levnadsvillkor, genom att använda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt på mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade på Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrån åren mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta närmare på vilka sorters frågor de intresserade sig för, samt titta på hur de använde sig av sitt nätverk. Genom att kartlägga kvinnornas frågeställningar har jag fått en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nå. Deras frågor har jag analyserat temavis under denna tioårsperiod.

<- Föregående sida 19 Nästa sida ->