Sökresultat:
1495 Uppsatser om Ekonomiskt läckage - Sida 5 av 100
Varför Àr Qatar inte en demokrati? En fallstudie med utgÄngspunkt i moderniseringsteorin
Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.
Dold samÀganderÀtt till fast egendom
Dold samÀganderÀtt till fast egendom Àr en rÀttsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte Àr civilrÀttslig Àgare till en fastighet ges möjligheten att bli samÀgare om vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hÀvdar dold samÀganderÀtt ska ha bidragit ekonomiskt till förvÀrvet. Makarna ska Àven ha haft avsikten att Àga egendomen gemensamt, Àr avsikten inte uttryckt har det godtagits en sÄ kallad tyst överenskommelse.
Problematiska mönster eller enskilda problem? : En kvantitativ studie av kön och problembedömningar i socialtjÀnstens handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd
I Sverige finns ett anmÀkningsvÀrt stort utrymme för enskilda handlÀggares subjektivitet i bedömningen av socialbidragsklienter. Tidigare studier baserade pÄ vinjettdata tyder pÄ att handlÀggarnas bedömningar av klienternas problem och hja?lpbehov tenderar att reproducera traditionella ko?nsroller. Samtidigt saknas kunskap om betydelsen av kön i bedömningar av riktiga klienter. I den hÀr studien analyseras könsrelaterade mönster i enkÀtdata om 138 handlÀggares bedömningar av psykosociala och hÀlsorelaterade problem hos 471 socialbidragsklienter.
Ekonomiskt medveten personal : En undersökning pÄ Karolinska Universitetssjukhusets Barnkardiologiska mottagning
I uppsatsen undersöks hur personalen pÄ Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bÀttre ekonomi pÄ avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, dÀr frÄgorna har baserats pÄ Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förvÀntansteori samt RÀttviseteori. Forskningsansatsen Àr kvalitativ och i undersökningen anvÀnds en deduktiv hÀrledning av slutsatsen. För att personalen pÄ BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bÀttre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör sÄledes fÄ uppskattning frÄn sina medarbetare och ledningen samt kÀnna att de kan utvecklas i sitt arbete.
HÀlsoinvesteringar - ekonomiskt motiverbara utifrÄn sjukfrÄnvarons totala kostnad?
Uppsatsens syfte var att berÀkna företagets totala kostnader för sjukfrÄnvaro och undersöka om hÀlsoinvesteringarna Àr ekonomiskt motiverbara i form av minskad sjukfrÄnvarokostnad. Vid berÀkning av företagets totala kostnader för sjukfrÄnvaron har vi utgÄtt frÄn Liukkonens modell som innefattar bÄde kvarvarande- och merkostnader som uppkommer till följd av sjukfrÄnvaron. Modellen har sedan kompletterats med förklaringar frÄn andra författare. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med personalansvariga pÄ tre företag. Vi valde företag i tre olika branscher; ett tjÀnsteföretag, ett tillverkande företag och ett sjukhus i den offentliga sektorn.I vÄr undersökning fann vi att företagens redovisade kostnader för sjukfrÄnvaro Àr betydligt lÀgre Àn vad vÄra berÀkningar visade.
Varför Àr Qatar inte en demokrati? En fallstudie med utgÄngspunkt i moderniseringsteorin
Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.
Finansiell hÄllbar utveckling : - En studie av Danske Banks arbete för en ökad hÄllbarhet i samhÀllet
MÄnga organisationer fokuserar idag alltmer pÄ frÄgor som rör hÄllbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhÀllet och termen CSR (Corporate Social Responsibility) anvÀnds för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar Àr en idé om hur ett företag kan pÄverka samhÀllet frÄn tre perspektiv och det Àr de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala delarna i samhÀllet. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Detta arbete Àr en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhÀllsansvar och hur de arbetar för att uppnÄ en hÄllbar utveckling i samhÀllet.
Dold samÀganderÀtt : om makars ÀganderÀtt till fast egendom
PÄ 80-talet tog ett nytt rÀttsligt institut kallat dold samÀganderÀtt sin form. Institutet har vÀxt fram i praxis och innebÀr att make, trots de strikta formkraven i Jordabalken, kan anses ha samÀganderÀtt till egendom som endast den andre maken enligt köpeavtalet Àr Àgare till. Den dolda samÀganderÀtten innebÀr att den dolde samÀgaren kan krÀva att genom formenlig överlÄtelse eller dom bli insatt som öppen samÀgare i fastigheten. Innan den dolda samÀganderÀtten förvandlats till ett öppet samÀgande kan den öppne Àgaren förfoga fritt över fastigheten. Make kan hÀvda dold samÀganderÀtt för att fÄ ut mer vid en bodelning.
Barncenter i Tanzania
Examensarbetet undersöker hur gestaltning av byggnader och jordbruksmark tillsammans kan bidra till att skapa ett ekonomiskt och ekologiskt sjÀlvförsörjande center för förÀldralösa barn i Tanzania..
Ekonomisk vÀrdering av utemiljö
Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrderingens grunder, frÀmst utemiljöns vÀrdegrund och vÀrderingsmetoder med Àven vÀrderingsterorier i fastighetsbranschen. TvÄ grundfrÄgor följer uppsatsen: kan utemiljöer vÀrderas ekonomiskt och finns det ett samband mellan utemiljö och ett ökat vÀrde pÄ fastigheten? I uppsatsen sammanstÀlls olika teorier, vÀrderingsmetoder, forskningsrapporter och svar frÄn intervjuer som pÄvisar att det sker vÀrdebedömningar av vÄra utemiljöer. Utemiljön har en viktig roll vid fastighetsvÀrderingar, trots att den idag har en underordnad betydelse. Hur viktig denna roll Àr, beror pÄ omgivande faktorer och variabler.
Solceller pÄ WÄngen : En förstudie om en planerad solcellsanlÀggning ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv
Denna förstudie utreder om en solcellsanlÀggning kan vara ett alternativ för WÄngen bÄde ur ett ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv. WÄngen Àr ett nationellt utbildnings- och utvecklingscentrum för hÀstsport belÀget i JÀmtlands lÀn. Principen för hur solceller fungerar och grundlÀggande faktorer som pÄverkar solcellers elproduktion beskrivs. Förstudien beskriver Àven översiktligt vilka in- och utflöden av materia och energi som solceller orsakar under deras livscykel. Förstudien dimensionerar och berÀknar den förvÀntade elproduktionen för tre olika takplaceringar pÄ WÄngen med tre olika monteringslösningar. Elproduktion berÀknas i datorprogrammet PVGIS och jÀmförs med WÄngens elförbrukning.
Ansvarsredovisning i BorÄs Stad ? begrÀnsning eller möjlighet?
Ansvarsredovisning Àr en modell som började figurera i den privata sektorn pÄ 1960-talet. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och vÀlanvÀnt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat anvÀndas Àven i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgÄngspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering kÀnner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, bÄde privata och offentliga. PÄ grund av den sÀrstÀllning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrÄn budget, kan pÄverka de möjligheter och begrÀnsningar som kan ges.
Unga vuxnas attityd till krogrelaterade riskbeteenden
Tidiga vuxenlivet prÀglas av oprövade miljöer och situationer. Detta stÀller höga krav pÄ individens perception, anpassningsförmÄga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gÄngen Àr krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden dÀr kan i förlÀngningen resultera i negativa hÀlsoeffekter. Syftet med denna enkÀtstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.
Ett förÀndringsarbete vid byte av ekonomiskt styrsystem
Ett företag kan behöva förÀndra sin strategi för att bli mer effektivt. Vid förÀndring av ett företags strategi stÄr företaget ofta inför ett förÀndringsarbete som kan pÄverka hela eller delar av verksamheten. DÀrav borde en analys av ett företags nulÀge i förhÄllande till ett önskat lÀge göra att företag relativt enkelt skulle uppnÄ bÀttre resultat. SÄ enkelt Àr det emellertid inte: företag skall dessutom transportera sig frÄn nulÀget till önskat lÀge. Syftet med denna uppsats var att beskriva ett förÀndringsarbete och de kritiska framgÄngsfaktorerna vid byte av ekonomiskt styrsystem i ett storföretag.
"SÄ lÀnge man kan motivera ett beslut": en vinjettstudie av variation i bedömning om ekonomiskt bistÄnd
The purpose of this study was to examine divergences in assessments of social assistance in one big and one small social welfare office in the municipalities of Malmö. To examine this we used a qualitative method. We held interviews with social workers and their superiors. At the end of the interviews with the social workers we presented two vignettes, describing different cases of first time applications of social assistance. The social workers was asked to assess whether the application should be granted or not, and motivate their decisions.