Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan.

Vårt examensarbete gick ut på att utveckla ett nytt flexibelt fotstöd till Boden Rehab:s elektriska rullstolar. Med flexibelt menas att fotstödet ska kunna fällas upp från vertikalt till horisontalt läge. Under den rörelsen måste även en steglös förlängning av fotstödet ske för att ge en riktigt bra komfort. Det befintliga fotstödet har vissa brister, dels i flexibilitet och dels i hållfasthet. Önskemålen på det nya fotstödets funktion från Boden Rehab var: ? Uppfällning: 90° från vertikalt till horisontalt läge.

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill läxhjälp riskerar att utmana utbildningssystemets likvärdighet utifrån ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att på så sätt närma mig ett svar på vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av läxhjälp från läxhjälpsföretag kan innebära. Jag har även undersökt hur läxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten såväl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning där fyra pedagoger har fått svara på intervjufrågor som rör deras syn på läxor, och hur de ser på de läxhjälpsföretag som finns att hyra.Läxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör läxor visar på att det finns många olika åsikter kring ämnet. Både när det gäller definitionen av läxan och vem som gynnas av den samma.

Umeå Energi AB har bestämt att en kontroll av pannverkningsgraden för kraftvärmepannan Dåva 2 skall genomföras. I dagsläget genomförs en beräkning av verkningsgraden månadsvis med den direkta beräkningsmetoden. Resultatet varierar dock kraftigt månad till månad varav en undersökning med indirekt beräkningsmetod är av intresse. Arbetet genomförs för att ge en mer noggrant beräknad verkningsgrad samt utreda förlustfaktorer kopplad till pannan. Då pannverkningsgraden i vanliga fall inte inkluderar rökgaskondensering beräknades också totalverkningsgraden för att ge en mer rättvis bild av pannan samt för att illustrera dess relevans.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

Författaren har på uppdrag av AB Volvo i Göteborg valt att se över vilka möjligheter börsnoterade svenska bolag har att identifiera aktieägare som är knutna till större förvaltare såsom fondmäklare, banker etc. Det är framförallt det mera omfattande utländska ägandet som finns i Tyskland och England som har stor betydelse för AB Volvo. Tungdpunkten i uppsatsen har således varit på dessa länder. Anledningarna är många men det är framförallt syftet att förbättra kommunikationen med aktieägarna samt att skapa en stabil ägarstruktur och rättvisande bild och värdering av aktien. Uppsatsens huvudsakliga syfte är dels att utreda rättsläget avseende hur svenska börsnoterade bolag sk avstämningsbolag, bättre kan följa utländska aktieägares aktie innehav i bolaget för att därigenom kunna utreda vilken rapporteringsskyldighet bolagen kan kräva av de utländska förvaltarna, dels att klargöra vilket intresse bolagen ser som mest skyddsvärt avseende rapporteringsskyldigheten.

Konsumenter har tämligen lite insyn i omständigheterna kring produktionen av de varor de dagligen konsumerar. I en värld av global handel är det till synes oundvikligt att människor och miljö blir lidande när privata, vinstdrivna företag bara har intresse för just vinst, och statliga myndigheter inte mäktar med, inte har intresse av, eller helt enkel inte anses legitima, att lägga sig i de förhållanden under vilka världshandeln sker. Mot bakgrund av detta har mängder av så kallade NGO:s (non-governmental organizations) bildats för att certifiera varor som lever upp till de specifika organisationernas krav. Dessa organisationer tävlar sedan om konsumenters och finansiärers gunst. Denna uppsats undersöker frågan; Hur framställer märkningsorganisationerna Fairtrade, Rainforest Alliance, KRAV och UTZ Certified den egna organisationens verksamhet och målsättning? Dessa fyra organisationer har av olika skäl valts ut som exempel i denna uppsats.

SammanfattningHuvudsyftet med detta arbete är att få en inblick i hur två skilda förortsskolor med helt olika elevsammansättning i Malmö använder sig av närområdet (lokalhistoria) i historieundervisningen. Vilka olikheter finns mellan dessa två skolor? Vilka är skillnaderna och om det finns skillnader, vad beror detta i så fall på? Jag har även velat få kunskap om hur elevernas intresse för historia/lokalhistoria ser ut. Vilka för- och nackdelar det finns med att använda sig av lokalhistoria? Den ena skolan är belägen i Malmös södra del i stadsdelen Hyllie.

Bakgrunden till denna uppsats är att i Sverige borde alla medborgare ha samma rätt att uttrycka sin åsikt. Det är en grundläggande rättighet som försvaras i vår grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mänsklig rättighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rätten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten är i första hand tillförsäkrad medborgaren gentemot det allmänna och därmed skiljer sig rätten att uttrycka sig för anställda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrätten är lojalitetsplikten som följer av anställningsavtalet. Lojalitetsplikten innebär en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och därmed undvika situationer där vederbörande kan komma i pliktkollision.

Problem: På Tetra Pak Processing Components är man intresserade av att ta reda på om det är ekonomiskt hållbart att utföra tillståndsövervakning på deras homogenisator, med målet att göra den mer tillförlitlig och underlätta underhåll. För att ta reda på detta behövs först begreppet tillståndsövervakning redas ut. För- och nackdelar, ekonomiska konsekvenser, förändringar i underhållsarbetet, tekniska möjligheter, vad gör övriga industrin? mm är saker som bör utredas för att förstå helheten i problemet. Det saknas idag en bra överblick över vad resten av Tetra Pak gör inom tillståndsövervakning därför bör detta undersökas för att ta reda på vilka möjligheter till samordning som finns.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Användningen av produktplacering har ökat då traditionell marknadskommunikation till viss del förlorat sin trovärdighet och kan undvikas av mottagaren. Framväxten av produktplacering har inneburit att det kommit att bli ett betydande kommunikationsverktyg. Kommunikationen mellan sändare och mottagare beskrivs i kommunikationsprocessen där sändaren skickar ett meddelande/budskap genom ett visst media som ska avkodas av mottagaren. Vad mottagaren uppfattar beror på vad som avkodas, och detta skiljer sig mellan individer. För att gruppera individer används ofta kön, och i marknadsföringssammanhang utgör det en stor segmenteringsvariabel.

SkiStar äger flera skidanläggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidåkning mot den svenska grundskolan för att på lång sikt bygga upp ett intresse för utförsåkning. Många tidigare generationer i Sverige har växt upp med skidåkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har märkt att utförsåkningen nu för tiden utsätts för allt hårdare konkurrens från många nya sysselsättningar vilket oroar. Debatten om hårdare tolkningar av skollagen vad det gäller hur skolorna får ta ut avgifter av eleverna är också ett problem som har oroat SkiStar.För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser på sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje län i Sverige.

I dag löser många företag både långsiktiga men främst kortsiktiga personalbehov med personalinhyrning. I vår undersökning har vi försökt att identifiera bakomliggande drivkrafter till personalinhyrning med hjälp av en fallstudie. Vi har även försökt kartlägga om det finns någon skillnad på drivkrafter när företag hyr in rutinmässiga eller professionella medarbetare. Någon sådan skillnad kunde vi inte hitta. Att det går snabbt och är enkelt att hyra in personal är enligt vår undersökning den främsta drivkraften till personalinhyrning, oavsett vilken typ av personal företaget väljer att hyra in.

BakgrundÅr 1994 trädde den första upplagan av Mervärdesskattelagen i kraft i Sverige och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Sedan Sveriges inträde i EU påverkas vår lagstiftning av bestämmelser inom EU, så som direktiv och förordningar. EG:s förändringsarbete inom mervärdeskatteområdet syftar bland annat till att modernisera regelverket utefter förändringar i handeln och att bevara medlemsstaternas skatteintäkter. Under år 2009 har svensk regering lagt fram en proposition som syftar till att införliva ett antal EG-direktiv där tre stora förändringar kan urskiljas; bedömning av omsättningsland för tjänster, periodisk sammanställning samt återbetalning av moms. Dessa förändringar är tänkta att träda i kraft i svensk mervärdesskattelag i januari 2010.