Detta examensarbete behandlar varför Älmhult inte växer. De senast tio åren har det rått bostadsbrist i Älmhult, framför allt på hyreslägenheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem är att det inte finns någonstans att bo. För att ta reda på vad det är som hindrar företag från att bygga nya bostäder har vi intervjuat aktörer och politiker som är aktiva i Älmhults kommun. Intervjuerna har sammanställts och bearbetats i resultatet.

Under hösten 2008 har det uppmärksammats i massmedia att vi slänger mycket ätbar mat. Flera av varandra oberoende studier visar att mycket mat slängs och detta görs för det mesta i onödan(Konsumentföreningen, Stockholm, 2009;Blekinge läns tidning, 2008;Engström och Kanyama, 2004). Matsvinn är en stor källa till miljöbelastning från livsmedelssektorn, ett etiskt och inte minst ett ekonomiskt problem (Sonesson och Angervall, 2008). Syftet med den här studien är att ta reda på vilken attityd förskolechefer, pedagoger/personal och föräldrar på förskolor i Uppsala kommun har till matsvinn. Vilken strategi behövs för att minska på matsvinnet? Kan man med enkla medel åtgärda detta eller krävs omfattande förändringar? Vilka lagar och regler gäller?.

Stockholms län är en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och kommer enligt prognoser att fortsätta växa under en överskådlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrågan på hyresrätter har blivit ännu högre. Trots en hög efterfrågan så är utbudet på hyresrätter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det råder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pågår ständigt en debatt bland experter, politiker och aktörer på fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att åtgärda bristen på hyresrätter i regionen.En orsak till det låga byggandet av hyresrätter är att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jämfört med bostadsrätten. Detta har hämmat byggandet enligt flera experter.

SammanfattningTitel: Internprissättning och dess effekter vid Örebro läns landsting och Landstinget i VärmlandFörfattare: Gun Stångberg, Susanna Arakelyan och Caroline HultmanHandledare:Fredrik KarlssonKursansvarig: Pia NylinderBakgrund: Internprissättning utgör ett viktigt ekonomiskt styrverktyg som sätter pris på de interna utbyten som kan ske mellan två olika parter. Den bidrar till en bedömning av resultatet på de berörda enheterna. Internprissättningen är av stor betydelse ur resultatenhetens perspektiv. Oftast används internprissättningen för att medverka till att medarbetarnaska bli merkostnadsmedvetna och att motivera dem till ett ekonomiskt tänkande. Internprissättningen underlättar att se vad slutproduktenkostar genom hela förädlingskedjan.

Syftet med detta arbete har varit att se över möjligheterna för alternativa energikällor för Stall Bäckseda. Vidare är det tänkt att avsätta 200.000 kr för att realisera planerna under våren och sommaren 2005, detta har emellertid blivit uppskjutet. Vid arbetsgången har aktuella alternativ som är realiserbara i dagsläget både ekonomiskt och tekniskt tittats på. Stor vikt har lagts vid småskalig vindkraft och solvärme. Medelvindshastigheten i Bäckseda är enligt SMHI mellan 3 och 4 m/s på 10 meters höjd.

Synen på ekonomiskt beteende har traditionellt byggt på att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förväntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förväntningar har dominerat. När dessa teorier ingår i att förklara processer om individers ekonomiska förväntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att få en indikation på vilken beslutsmodell som är lämpad att skapa förståelse för hur individers ekonomiska förväntningar uppstår och vad som påverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra män och två kvinnor, i åldern tjugofem till fyrtiofem år.

Att kunna producera ett energirikt och kostnadseffektivt vallfoder är grunden till lönsamhet för mjölk- och dikoproducenter. Syftet med vallfodret är att täcka kons givna foderstat som består av protein och energi. I Sverige används i huvudsak fyra olika metoder för att ensilera gräs, dessa är plansilo, bal, tornsilo och korv. I dagsläget konserveras lika stor mängd vallfoder i plansilo som i balar. De olika systemen skiljer sig stort i allt från maskinkrav till utfodringssätt.

Molnet är en ny revolution inom IT- världen. På senare år har teknologin kring molnbaserade tjänster utvecklats väsentligt och allt fler företag väljer att lägga hela eller delar av sitt affärssystem på molnet. Den grundläggande idén bakom molnet är att beräkningarna utförs på servrar och att informationen därefter strömmas vidare till användaren. De senaste tre åren har investeringarna gällande molnbaserade affärssystem börjat accelerera i allt högre takt. I dagsläget riktar sig molnbaserade affärssystem mot mindre företag som är i ett behov utav ett standardiserat affärssystem som inte kostar multum.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

År 2007 projekterade Uddeholm Machining AB inför stora investeringar som en del i ett led att öka produktionen. En grupp bestående av personal från företaget tillsattes för att ta fram förslag på en omplacering av maskiner i befintliga lokaler samt förslag på utbyggnader, då begränsningen i lokalyta krävde en förändring för att möjliggöra att få in fler och större maskiner i verkstaden. Dock glömdes plats för kontroll och packning/avsändning att tas med i ritningarna samt i ansökan om investeringskapital från ägarna. Syftet med detta examensarbete var att skapa en detaljutformad huvudlayout över verkstaden samt en detaljutformning av arbetsplatserna i samråd med personalen. Målet var att utforma en huvudlayout och arbetsplatser som är produktionseffektiva samt skapar en bra och säker arbetsmiljö för personalen.

It is well proven that physical exercise has an impact on our bodies as well as our minds. The aim of this study is to examine if this impact also affects economic behaviour. Three hypotheses regarding the impact of acute exercise on overconfidence, risk enhancement and well-being have been tested by collecting questionnaires from 364 participants at Friskis & Svettis, Kungsholmen who all were asked to answer the questions either before or after exercising. The differences between the before and after group were analysed, indicating small increases in all three test areas after exercising. These increases were, however, not large enough to reject any of the null-hypotheses of zero effect on the given five per cent significance level.

Många ekonomiskt intresserade människor tror fortfarande att de finansiella marknaderna är effektiva såsom Fama:s (1970) hypotes om effektiva marknader förutspår. Insikten om att insatta nationalekonomer idag har en helt annan uppfattning och att forskningen mer och mer visar på en annan bild, har dock svårt att spridas.I denna uppsats ges en grundlig beskrivning av var forskningen står idag. Dessutom görs en empirisk momentumstudie på den svenska aktiemarknaden, vilket visar sig bli ännu ett bevis på att marknaderna inte alltid är så effektiva som det påstås. Resultatet bekräftar att man genom att köpa tidigare vinnare kan tjäna riskjusterad överavkastning på de finansiella marknaderna..

I takt med att medvetenheten för miljön ökar så ökar även återvinningen på många håll i samhället. Förut har återvinning alltid skett närhelst det varit ekonomiskt lönsamt, nu finns det dock en allmän uppfattning i samhället att återvinningen är alldeles för låg för att vi skall kunna ha en ?hållbar utveckling?. Denna ökade miljömedvetenhet har lett till förändringar i vissa kommuner i Sverige där man infört att hushållen måste betala en avgift för varje kilo sopor de genererar. Denna uppsats ämnar försöka utvärdera detta ekonomiska styrmedel ur en effektivitetssynpunkt.

I den här kandidatuppsatsen behandlas organisationsfenomenet CSR (Corporate Social Responsibility) och hur det tar sig uttryck hos två företag i klädindustrin, nämligen Lindex och Dem Collective. Lindex är ett traditionellt börsnoterat klädföretag som är verksamt i en rad olika länder. Dem Collective, däremot är ett litet Göteborgsbaserat företag med ett starkt ekoetiskt tänkande. Vi granskar dessa två företags tillverkningskedja för att få klarhet i vilka åtgärder som tas för att säkerställa en socialt, etiskt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar tillverkning. Vi undersöker också huruvida dessa åtgärder stämmer överens med företagens CSR-idoelogi, dvs.

Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna. Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola. Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..