Sökresultat:
1493 Uppsatser om Ekonomiskt bistćnd - Sida 38 av 100
En bro, tvÄ vÀrldar?
Syftet med vÄr undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska lÀroböcker. Vi undersöker Àven hur bilden av SkÄne gestaltas i svenska och danska lÀroböcker i historia frÄn sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar Àven nÀrmare pÄ hur lÀroböckerna förhÄller sig till gÀllande lÀroplaner.
Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att den Àldsta svenska och den nyaste danska lÀroboken formulerar ett starkare sÀrskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskÀnsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan tvÄ skilda folk. De Àldre danska lÀroböckerna har en neutral hÄllning till Sveriges historia.
Rörflen som alternativt strukturfoder och strömedel : Àr rörflen ett ekonomiskt alternativ som strukturfoder och strömedel?
I djurintensiva omrÄden med lite spannmÄlsodling Àr halm ofta dyrt att köpa in och
jordarna i dessa omrÄden lÀmpar sig oftast inte för spannmÄlsodling. I takt med att priset
pÄ halm stiger blir det intressant att titta pÄ alternativa strömedel och strukturfoder.
Rörflen Àr ett grÀs som blir ca 2,5 m högt och fÄr pÄ hösten en struktur som pÄminner
om halm. Rörflen har visat sig ge hög avkastning per hektar av en lagringsduglig vara
som kan skördas med befintliga maskiner för vallodling. Skörd sker antingen med
avslagning pÄ hösten dÀr man lÄter strÀngen ligga under vintern eller med avslagning pÄ
vÄren dÀr man pressar dagen efter avslagning.
Skörden kan anvÀndas bÄde som strömedel och strukturfoder men innan bör en analys
tas för att sÀkerstÀlla den hygieniska kvalitén. JÀmfört med halm sÄ Àr ÄtgÄngen rörflen i
stort samma bÄde som strömedel och strukturfoder.
HÄllbarhetsredovisning : fyra bankers ekonomiska pÄverkan
Fokus i denna uppsats ligger i att jÀmföra fyra organisationers hÄllbarhetsredovisningar och se i vilken utstrÀckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk pÄverkan. De fyra organisationer som granskas Àr Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgrÀnsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det Àr det mest relevanta och intressanta att titta nÀrmare pÄ. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: PÄ vilket sÀtt, i sina hÄllbarhetsredovisningar, tillÀmpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk pÄverkan? Syftet Àr att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska pÄverkan enligt GRI:s riktlinjer och jÀmföra dessa med varandra. För att fÄ fram information om detta har respektive banks hÄllbarhetsredovisning för Är 2010 granskats och tolkats.
Ungdomscentrum - Klaragymnasiet 2001-2007
Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att lÀsa upp sina betyg för att kunna studeravidare pÄ ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid tvÄ olika tillfÀllen; Är 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och Är 2007 gjordes en uppföljning dÄ verksamheten precis genomgÄtt flera förÀndringar och idag rÀknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under mÄnga Är kÀmpat för förÀndringar pÄ UC, som en start ansÄgman att ÀndamÄlsenliga lokaler krÀvdes för att möjliggöra utvecklingar. DÄ och dÄ harhoppet tÀnts dÄ kommunen ti II satt personer i olika omgÄngar att utreda behoven ochmöjligheterna av förÀndringar i verksamheten, men gÄng efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag Äterge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste Ären för att idag bÀttre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förÀndring Àr en positivare syn pÄ verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anstÀlla fler lÀrare och annan personal och dÀrmedorganisera olika inriktningar/spÄr pÄ skolan vilket ger sÄvÀl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.
Datakvalitet. Ett mÄste för en kostnadsmedveten organisation
Uppsatsen visar resultatet av en kartlÀggning och analys av datakvaliteten i databasen VÀgdatabanken pÄ VÀgverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvÀndarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhÄll av statliga vÀgar. MÄlet var att se hur vÀl VÀgverkets krav pÄ data stÀmmer överens med anvÀndarnas behov. För att nÄ mÄlet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartlÀggningen av verksamheten med hjÀlp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser.
Risker och privatekonomi : En studie i individers riskhantering
Detta Àr en studie i individers riskhantering och riskmedvetenhet. Studien Àr baserad pÄ företagsekonomiska teorier som bland annat behandlar olika sÀtt att undvika risker som finns mot olika delar av ett företag. Dessa teorier har senare omvandlats för att kunna anvÀndas i en analys av hur privatpersoner hanterar de risker som rör deras ekonomi. UtgÄngslÀget för studien har varit att individer utsÀttas för liknande ekonomiska risker som företag, och den huvudsakliga frÄgestÀllningen för studien har sÄledes varit om företagsekonomiska teorier kan tillÀmpas pÄ individer i samhÀllet. Studien har Àven utformats för att ge svar pÄ frÄgan om i vilken utstrÀckning individer Àr medvetna om ekonomiskt risktagande.
Varulager och inköp i fokus : Hur detaljhandelsföretag pÄverkats av finanskrisen
Finanskrisen som förÀndrade hela vÀrldens ekonomiska situation kom till Sverige under hösten 2008. Media har Àgnat krisen stor uppmÀrksamhet och som följd har en stor osÀkerhet skapats och flertalet mÀnniskor kÀnner sig inte lika ekonomiskt trygga lÀngre. OsÀkerheten kan i sin tur ha lett till att mÀnniskors konsumtion förÀndrats. Enligt nyhetsartiklar har detaljhandelsföretag pÄverkats i olika stor omfattning av finanskrisen och den lÄgkonjunktur som rÄder. Oavsett konjunktur Àr varulager en stor post hos detaljhandelsföretag och det Àr viktigt att den vÀrderas pÄ ett rÀttvisande sÀtt. Förutom vÀrderingen mÄste företagen Àven se till att ha en bra balans mellan att kunna möta kundernas efterfrÄgan och samtidigt hÄlla kostnaderna nere.
GRINDA WĂRDSHUS : HĂ„llbart vĂ€rmesystem i form av vĂ€rmepump för Grinda WĂ€rdshus
Grinda WÀrdshus Àr belÀget pÄ ön Grinda i Stockholms nordöstra skÀrgÄrd. Detta projekt har till avsikt att pÄ SkÀrgÄrdsstiftelsens förfrÄgan inventera vÀrdshusets nuvarande oljebaserade vÀrmesystem för att finna ett mer hÄllbart alternativ baserat pÄ en vÀrmepump. En omfattande litteraturstudie samt ett flertal studiebesök genomförs för att införskaffa nödvÀndig bakgrund kring nuvarande samt alternativa vÀrmesystem. Med hjÀlp av Ärlig oljeförbrukning samt vÀrdshusets maxeffektbehov dimensioneras ett system baserat pÄ en vÀrmepump. Ekonomiska, sociala samt miljömÀssiga aspekter av systembytet utvÀrderas.
GÄrdsslakteriers lönsamhet vid smÄskalig lammslakt
Intresset för att bygga gÄrdsslakterier ökar i Sverige, likasÄ efterfrÄgan pÄ nÀrproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gÄrdsslakteri Àr intressant bÄde ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv pÄ mjuka vÀrden, men
frÄgan Àr om det gÄr att fÄ lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen Àr sedan lÀnge utsatt för dÄlig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sÀlja sina produkter direkt till konsument borde dÀrför vara en möjlighet för mindre gÄrdar.
Projektets mÄl har varit att genom kvalitativa intervjuer av Àgare till gÄrdsslakterier och upprÀttande av kalkyler utreda lönsamheten i smÄskalig lammslakt vid investering av ett gÄrdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats pÄ att ta reda pÄ allt som krÀvs för att
starta ett gÄrdsslakteri gÀllande bland annat byggnad, regelverk och tillstÄnd.
Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det Àr möjligt att uppnÄ lönsamhet vid byggnation av gÄrdsslakteri för smÄskalig slakt av lamm.
Att mÀta image - en studie av kulturella och etniska aspekter i varumÀrkesundersökningar
Under andra delen av 1900- talet har Sverige vÀxt till en av vÀrldens största smÀltdeglar nÀr det gÀller kultur och etnicitet. HÀr finns representanter frÄn nÀstan hela vÀrlden vilka alla mer eller mindre Àr verksamma som konsumenter pÄ den svenska marknaden. Detta innebÀr att de tar intryck och Àr utsatta för diverse olika marknadsstimuli som till exempel varumÀrken och dess image och genom sitt agerande pÄ marknaden ger de intryck tillbaka till företagen. Ett varumÀrkes image mÀts bÀst med olika varumÀrkesundersökningar. Problemet som vi redovisar i vÄrt resultat Àr att det finns stora svÄrigheter vid urval och utformning av anpassade undersökningar pÄ grund av att begreppen kultur och etnicitet Àr mycket svÄrdefinierade.
NÀr livet plötsligt förÀndras- kvinnors upplevelser efter hjÀrtinfarkt : en litteraturöversikt
HjÀrtinfarkt Àr en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Det Àr vanligt att de som drabbats har svÄrt att hantera sin förÀndrade livssituation eftersom sjukdomen pÄverkar vardagen fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Kvinnor har oftare svÄrare att anpassa sig till livet efter hjÀrtinfarkten Àn mÀn. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplever det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metoden för studien var en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar.
Gröna tak för hÄllbar utveckling
Det Àr mÄnga faktorer som bestÀmmer val av tak i olika situationer idag. Den största frÄgan som uppstÄr handlar oftast om kostnaden. I intervjuer och studier har en sammanstÀllning gjorts som beskriver alternativen grönt tak eller traditionella svarta tak pÄ det nya badhuset i UmeÄ ur de tre hÄllbarhetsdimensionerna.Det extensiva gröna taket visar sig vara mer bullerdÀmpande, förbÀttrar luftkvaliteten i tÀtbefolkade och trÄnga stÀder. Det gröna taket har Àven en förmÄga att ta upp ca 50 % av den Ärliga nederbörden. NÄgot som gör det gröna taket mer hÄllbart ur ett miljömÀssigt perspektiv.
Hiv- smittades upplevelser av stöd frÄn Noaks Ark i Jönköpings lÀn.
Hiv Àr ett virus som ligger bakom ett nedsatt immunförsvar vid sjukdomen aids. Tack vare stor framgÄng i framtagning av medicin behöver livet för en hiv- smittad person inte förÀndras mer Àn vid vilken annan kronisk smitta som helst. I Sverige har en strategi tagits fram för att arbeta förebyggande mot hiv pÄ olika sÀtt. UtifrÄn internationella mÄl har nationella och lokala mÄl skapats och till dessa har delmÄl satts upp. Som komplement till den befintliga vÄrden finns rikstÀckande frivillighetsorganisationen Noaks Ark med uppgift att förebygga och stödja hiv- positiva och deras anhöriga.
Den osynlige fotbollsspelaren : Redovisning av fotbollsspelare pÄ balansrÀkningen
Problem: Genom Svenska Fotbollförbundets införande av elitlicensen fĂ„r fotbollsklubbar redovisa inköpta spelare som en tillgĂ„ng eller kostnadsföra utgiften direkt. Dock fĂ„r ej icke förvĂ€rvade spelare aktiveras pĂ„ balansrĂ€kningen.Syfte: Undersöka möjligheten att redovisa alla spelare i en fotbollsklubb ekonomiskt samt undersöka sĂ€tt att vĂ€rdera spelare vilka saknar anskaffningspris. Ăven utreda om en sĂ„dan redovisning leder till en mer ekonomisk rĂ€ttvisande bild av klubbarna och hur jĂ€mförbarheten mellan klubbarna pĂ„verkas. Vill vĂ€cka intresse kring problemen med spelarvĂ€rdering pĂ„ balansrĂ€kningen.Genomförande: Studie av litteratur i Ă€mnet, gĂ€llande lagar och Svenska Fotbollförbundets elitlicens. Material insamlades genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av kunniga personer inom elitfotboll och redovisning.
Den eviga balansgÄngen: en studie av mellanchefers arbetssituation
Att arbeta som enhetschef inom offentlig organisation krÀver ett förhÄllningssÀtt som tar hÀnsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt Àr det viktigt att hÀnsyn tas till understÀllda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen syftar till att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen och fÄ förstÄelse för hur de hanterar kraven som kommer frÄn överordnade chefer och understÀllda medarbetare, om det innebÀr en lojalitetskonflikt och hur de positionerar sin lojalitet. Uppsatsen Àr kvalitativ till sin karaktÀr med intervjuer utförda med enhetschefer för att ge dem möjlighet att belysa sin arbetssituation. För att fÄ en teoretisk bakgrund till arbetet har tidigare forskning inom omrÄdet anvÀnts som New Public Management, Karasek och Theorells krav-, kontroll och stöd modell samt Webers teorier om byrÄkrati och rationalitet.