Sökresultat:
1493 Uppsatser om Ekonomiskt bistćnd - Sida 22 av 100
FörÀldraledighet ? förÀldrarnas vÀn eller fiende?
Uppsatsen tar upp problemen med det ojÀmna uttaget av förÀldraledighet mellan könen. MÀnnen tog Är 2004 endast ut 18,7 procent av förÀldrapenningdagarna, kvinnorna tog ut 81,3 procent. Detta medför en stor skillnad mellan kvinnor och mÀn, i förutsÀttningarna pÄ arbetsmarknaden. FörÀldralagstiftningen Àr till för att underlÀtta och stötta förÀldrar vid barnafödande, och möjlighet att förena förÀldraskap och arbete. Familjen fÄr lagstadgad ledighet och ekonomiskt stöd under barnets första tid, och den Àr i sin utformning könsneutral.
Analys av arbetsmiljö vid kokarpÄsvetsning samt förslag till förbÀttringar.
Denna rapport Àr ett inledande steg mot att förbÀttra arbetsmiljön för svetsare vid pÄsvetsning med Uddcomb Metoden i massakokare. Syftet med rapporten Àr att analysera problemet med vÀrme och dÄlig luft samt förklara hur och varför problemet uppstÄr. I arbetet ingÄr Àven att ta fram olika lösningar för att slutligen hitta ett komplett system för ventilation och kylning. Den föreslagna lösningen bestÄr av ett integrerat kylsystem och ett koncept med mindre flÀktar, kallade torpeder, som monteras pÄ arbetsplanen vilka driver ut varm och smutsig luft snabbare ur kokaren. Den föreslagna lösningen utreds Àven ur ett ekonomiskt perspektiv.
Incitament att frivilligt hÄllbarhetsredovisa
I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill lÀxhjÀlp riskerar att utmana utbildningssystemets likvÀrdighet utifrÄn ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att pÄ sÄ sÀtt nÀrma mig ett svar pÄ vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av lÀxhjÀlp frÄn lÀxhjÀlpsföretag kan innebÀra. Jag har Àven undersökt hur lÀxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten sÄvÀl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr fyra pedagoger har fÄtt svara pÄ intervjufrÄgor som rör deras syn pÄ lÀxor, och hur de ser pÄ de lÀxhjÀlpsföretag som finns att hyra.LÀxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör lÀxor visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring Àmnet. BÄde nÀr det gÀller definitionen av lÀxan och vem som gynnas av den samma.
ForforlÀckage frÄn Äkermark till KyrkÄn - en del av à kerströmmens avrinningsomrÄde.
Fosfor Àr ett nÀringsÀmne som alla vÀxter, djur och mÀnniskor Àr beroende av. Ett vÀlkÀnt problem Àr övergödning som kan leda till döda sjöar och hav med lÄg biodiversitet. Dessutom Àr fosfor ett Àmne som möjliggör de jordbruksmetoder som vi idag förlitar oss pÄ. Vad hÀnder om denna Àndliga resurs blir en bristvara och starkt begrÀnsar produktionen av mat? Det skulle framförallt drabba de redan utsatta och fattiga lÀnderna.
Elbolag som en kraft för gott? : En kvalitativ studie om ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvarstagande
Ansvarstagande i företag har fÄtt ökad uppmÀrksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förvÀntningar pÄ företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagande. Risken med CSR Àr att företag inte gör operationella bidrag mot samhÀllsproblem utan endast ser detta som ett sÀtt att öka sin vinst genom att förbÀttra företagets image. PÄ senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats dÀr det frÀmsta mÄlet Àr det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.
Förskola i Tanto
Projektet handlar om att i en förskolebyggnad sammanföra flera funktionersom. I byggnaden ryms förskoleverksamhet, ett sÄ kallat nattis samt en restaurang med stort arbetskök. En kombinerad verksamhet sparar resurser fysiskt samt ekonomiskt. Restaurangen Àr öppen för allmÀnheten men Àr frÀmst en del av förskoleverksamheten. MÄlsÀttningen Àr att skapa en byggnad som lever dygnet runt.
Artificiell insemination i dikobesÀttningar
Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesÀttningar, dÀr kor och kvigor förvÀntas föda en kalv per Är. I sÄdana besÀttningar Àr fertilitet hos djuren en viktig faktor, dÄ förmÄgan att föda fram en kalv varje Är pÄverkar inkomsten. I Sverige anvÀnds naturlig betÀckning i störst utstrÀckning, men ett alternativ Àr artificiell insemination. Syftet med detta arbete Àr att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte anvÀnds i samma utstrÀckning inom dikobesÀttningar som hos mjölkkor, samt nÀr det kan vara aktuellt att anvÀnda sig av.
Den artificiella inseminationens pÄverkan pÄ drÀktighetsresultat varierar mycket i studierna, frÄn 37 till 74 %, men det antyds att 50 % Àr ett grÀnsvÀrde dÀr resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar sÄ som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvÄrigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinÀrtjÀnster och mediciner samt för arbete.
à tervinning i konkurs: den allmÀnna otillbörlighetsregeln
Konkurser förekommer bÄde bland privatpersoner och bland företag. NÀr nÄgon har bekymmer ekonomiskt och vet med sig att en konkurs kan vara nÀsta steg Àr det vanligt att denne företar transaktioner som syftar till att undvika de följder en konkurs för med sig. PÄ grund av detta har det ansetts att regler behövs genom vilka sÄdan egendom kan föras tillbaka till konkursboet. MÄnga gÄnger rÀcker det inte med specifika regler som riktar in sig pÄ rÀttshandlingar av ett visst slag. Det uppkommer hela tiden nya situationer som lagstiftningen inte kan komma Ät genom dessa regler, dÀrför har det funnits ett behov av allmÀnna regler som kan angripa sÄdana rÀttshandlingar som faller utanför övriga reglers tillÀmpningsomrÄden.
Utredning av ekonomisk produktion vid Intergraze : En studie i produktionsekonomi och simulering
Detta Àr ett examensarbete utfört pÄ Intergraze i Linköping. Intergraze Àr en fabrik som frÀmst tillverkar produkter för kroppsvÄrd. Syftet har varit att utreda faktorer, frÀmst orderstorlekar, som kan utgöra en mer ekonomisk produktion vid enheten. Studien berör dock hela Hardfordkoncernen, till vilken Intergraze Àr en producerande enhet.Studien har genomförts med tvÄ metoder, genom klassisk produktionsekonomi, samt genom simulering av produktionen. DÀrför Àr nulÀgesbeskrivningen, den teoretiska referensramen samt resultaten uppdelade i tvÄ delar, en för respektive studie.I första hand berör del 1 (produktionsekonomi) hela koncernen, medan del 2 (simulering) har för avsikt att ge en förstÄelse och vara ett verktyg i första hand till Intergraze.
Pedagogik och framtid för landsbygdens skolor
I dagslÀget lÀggs mÄnga skolor pÄ landsbygden ner. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare pÄ dessa skolor ser pÄ framtiden för sin skola. I studien finns lÀrares reflektioner över hur det pedagogiska arbetet sÀrskiljer sig pÄ en landsbygdsskola. De reflekterar Àven över i vilken utstrÀckning Äldersblandad undervisning kan vara en möjlighet för skolor att fortsÀtta bedriva verksamheten.
Den största orsaken till att skolor lÀggs ner Àr att elevantalet har sjunkit och kommunerna behöver tÀnka ekonomiskt. Dessutom mÄste skollagen att ?utbildningen skall inom varje skolform vara likvÀrdig, varhelst den anordnas i landet? (URL 6, 2008) uppfyllas oavsett om det Àr en stor eller liten skola.
X-small - Regionalisering, demokratiska och ekonomiska förutsÀttningar i vÀrldens minsta lÀnder
Mikrostater har ofta hamnat utanför de statsvetenskapliga forskarnasundersökande lins trots att staterna med under en miljon innevÄnare ÀrframgÄngsrika sÄvÀl demokratiskt som ekonomiskt. Uppsatsen utreder genomlitteraturgenomgÄng sambandet mellan storlek, demokrati och ekonomi och visarpÄ de fördelar och nackdelar de smÄ staterna har i en globaliserad vÀrld. Vidareargumenterar uppsatsen för att de problem, frÀmst ekonomisk sÄrbarhet, sÀkerhetoch miljö, som smÄ suverÀna stater möter i det internationella systemet eventuelltkan stÀvjas genom regionala samarbeten. Om dessa utformas pÄ ett sÄdant sÀtt attriskerna med liten storlek minskas kan vÀrldens minsta stater komma att bli ÀnnuframgÄngsrikare dÄ de kombinerar sina separata storleksfördelar med engemensam stark röst utÄt och samordnande politik inÄt..
UppvÀrmning av nybyggda villor - med solfÄngare och pellets
Boverket har frÄn och med januari 2010 skÀrpt energikraven vid nybyggnation. De nya kraven har tillsammans med stigande energipriser och ett ökat miljömedvetande i samhÀllet, satt fokus pÄ att bygga tÀta och vÀlisolerade hus. Detta beskrivs i arbetets inledning. Samtidigt bör husets uppvÀrmning och ventilation vara energieffektiv och förnybara energikÀllor anvÀndas, som solenergi och biobrÀnslen. Syftet med rapporten Àr att analysera om solfÄngare i kombination med en pelletspanna eller -kamin Àr ett bra alternativ för uppvÀrmning av nybyggda villor frÄn VÀrsÄsVillan AB.
AnvÀndning av arbetshÀstar som exempel pÄ hÄllbar kommunal förvaltning : ett arbete om anvÀndandet av arbetshÀstar i kommunal förvaltning samt potentialen att anvÀnda arbetshÀstar som en del i hÄllbar kommunal förvaltning och tillvÀxt
Detta arbete handlar om arbetshÀstar i kommunal förvaltning ur hÄllbarhets och tillvÀxtssynpunkt.
Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hÄllbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillvÀxt. HÄllbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frÄgor om hÄllbar utveckling. Dessa frÄgor Àr hÄllbarhet ut ett ekonomiskt sÄvÀl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hÄllbar utveckling presenteras bÄde Àldre argument samt nya
sÀtt att se pÄ begreppet. I avsnittet om kommunal tillvÀxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillvÀxt.
Miljöbilspremien: ett effektivt ekonomiskt styrmedel?
Den svenska miljöpolitiken innehÄller höga mÄl för reducering av koldioxid de nÀrmaste Ären. Om dessa mÄl skall nÄs behövs effektiva styrmedel. En miljöbilspremie infördes 1 april 2007 och har till uppgift att höja incitamenten för individer att vÀlja en miljöklassad bil istÀllet för ett fordon med högre koldioxidutslÀpp. Ett antal nationella styrmedel för att minska bilismen verkar tillsammans med miljöbilspremien, t.ex. koldioxidbaserad fordonskatt.
Maten i förskolan : om valet av cook chillmetoden i en Svensk kommun
I den hÀr studien görs ett försök att finna ut varför kommunen vÀljer cook chill, om det blir nÄgon nÀringsförlust nÀr man anvÀnder metoden och vad pedagogerna anser om maten som serveras. Tre metoder har anvÀnts; intervjuer, enkÀter och litteraturstudier. TvÄ personer inervjuades; kommunens kostansvarige och den ansvarige vid centralköket. 50 stycken enkÀter skickades till pedagoger vid fyra olika förskolor och 26 stycken kom tillbaka.Det framgÄr i studien att det Àr ekonomiskt fördelaktigt i kommunen att anvÀnda sig av cook chillmetoden, dÄ mÄnga förskolor inte Àr anpassade för matlagning i eget kök. Det finns dock studier som visar pÄ att metoden medför vissa nÀringsförluster.