Sök:

Sökresultat:

1493 Uppsatser om Ekonomiskt bistćnd - Sida 19 av 100

IT ur ett hÄllbarhetsperspektiv

Idag Àr det allt fler företag som arbetar utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv d v s dearbetar med ett ekonomiskt-, socialt och miljömÀssigt ansvarstagande. Som det ser ut idagslÀget med allt större fokus pÄ att företagen tar sitt sociala och miljömÀssigaansvar sÄ kommer de ansvarstagande kundföretagen att behöva öka kraven dÄ deupphandlar IT-relaterande tjÀnster eller IT-relaterade produkter. VÄr studie baseras pÄen kvalitativ metod dÀr intervjuer har gjorts hos fem svenska företag. Respondenternai de olika företagen var högt uppsatta personer med god insyn i hur derasverksamheter drivs. Studiens fokus har legat pÄ hur IT-avdelningarnas kravstÀllandevid upphandlingar sett ut frÄn ett hÄllbarhetsperspektiv.

Underha?llet i en vindkraftpark : En utredning om behov och kostnad

Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.

Leverantörer till bilindustrin: vinna eller försvinna

Bakgrund: Som en följd av dÄlig lönsamhet och överkapacitet sker en kraftig konsolidering bland biltillverkarna. Detta fÄr i sin tur fÄr stora konsekvenser för deras leverantörer som tvingas anpassa sig till en för dem ny situation. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fusionerna bland billtillverkarna pÄverkar leverantörerna samt beskriva vilka konsekvenser det fÄr för dessa AvgrÀnsningar: Undersökningen Àr avgrÀnsad till att enbart omfatta leverantörer i GöteborgsomrÄdet. Detta dÄ vi haft begrÀnsade resurser, bÄde tidsmÀssigt och ekonomiskt. Genomförande: Undersökningen har utförts med hjÀlp av artiklar och tidskrifter inom det berörda Àmnet samt genom sju intervjuer.

Amnesty - Balanced Scorecard för en ideell organisation

Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer anvÀnt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. DÀremot har Balanced Scorecard mer sÀllan anvÀnts i icke-vinstdrivande företag. FÄ ideella verksamheter anvÀnder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bÀttre, just pÄ grund av att det fokuserar mindre pÄ finansiella mÄtt. NÀr det gÀller icke-vinstdrivande organisationer Àr budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. AnvÀnds endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt lÀggs vid kortsiktiga istÀllet för lÄngsiktiga mÄl.Med detta i Ätanke Àr det troligt att Àven en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas pÄ ett annat sÀtt..

HÄllbar avfallshantering : Ur ett ekonomiskt- och miljöperspektiv

Economy and environment has for a long time been studied separately and seen as incompatible. With a growing society and increasing pressure on environmental issues the need of a new economy with the environment included is necessary. This study examine if European UnionŽs picture of the waste hierarchy match the reality. Since the purpose with the waste hierarchy is to benefit environmental and economy. A survey was made over KÀppalaförbundets waste from 2013, to see where the waste falls in the waste hierarchy.

Att vÀlja gymnasieskola : Vilka faktorer och informationskanaler Àr det som pÄverkar?

Denna uppsats kommer att behandla Àmnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring Àr idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. NÀr vi som författare tÀnker sponsring tÀnker vi pÄ affÀrer, avtal, marknadsföring, hjÀrta, samarbete och stöd. VÄrt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vÄrt Àmnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svÄrt det Àr att fÄ ekonomiskt stöd frÄn företag utan att ha en vÀl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 Ären frÄn en vÀlgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

Varför vĂ€xer inte Älmhult?

Detta examensarbete behandlar varför Älmhult inte vĂ€xer. De senast tio Ă„ren har det rĂ„tt bostadsbrist i Älmhult, framför allt pĂ„ hyreslĂ€genheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem Ă€r att det inte finns nĂ„gonstans att bo. För att ta reda pĂ„ vad det Ă€r som hindrar företag frĂ„n att bygga nya bostĂ€der har vi intervjuat aktörer och politiker som Ă€r aktiva i Älmhults kommun. Intervjuerna har sammanstĂ€llts och bearbetats i resultatet.

Matsvinn pÄ förskolor i Uppsala kommun

Under hösten 2008 har det uppmÀrksammats i massmedia att vi slÀnger mycket Àtbar mat. Flera av varandra oberoende studier visar att mycket mat slÀngs och detta görs för det mesta i onödan(Konsumentföreningen, Stockholm, 2009;Blekinge lÀns tidning, 2008;Engström och Kanyama, 2004). Matsvinn Àr en stor kÀlla till miljöbelastning frÄn livsmedelssektorn, ett etiskt och inte minst ett ekonomiskt problem (Sonesson och Angervall, 2008). Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilken attityd förskolechefer, pedagoger/personal och förÀldrar pÄ förskolor i Uppsala kommun har till matsvinn. Vilken strategi behövs för att minska pÄ matsvinnet? Kan man med enkla medel ÄtgÀrda detta eller krÀvs omfattande förÀndringar? Vilka lagar och regler gÀller?.

Fossilfri kollektivtrafik : En företags- och samhÀllsekonomisk kostnadsjÀmförelse av förnybara drivmedel för stadsbussar i Uppsala utifrÄn tre skattescenarier

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

InternprissĂ€ttning och dess effekter vid Örebro lĂ€ns landsting och Landstinget i VĂ€rmland

SammanfattningTitel: InternprissĂ€ttning och dess effekter vid Örebro lĂ€ns landsting och Landstinget i VĂ€rmlandFörfattare: Gun StĂ„ngberg, Susanna Arakelyan och Caroline HultmanHandledare:Fredrik KarlssonKursansvarig: Pia NylinderBakgrund: InternprissĂ€ttning utgör ett viktigt ekonomiskt styrverktyg som sĂ€tter pris pĂ„ de interna utbyten som kan ske mellan tvĂ„ olika parter. Den bidrar till en bedömning av resultatet pĂ„ de berörda enheterna. InternprissĂ€ttningen Ă€r av stor betydelse ur resultatenhetens perspektiv. Oftast anvĂ€nds internprissĂ€ttningen för att medverka till att medarbetarnaska bli merkostnadsmedvetna och att motivera dem till ett ekonomiskt tĂ€nkande. InternprissĂ€ttningen underlĂ€ttar att se vad slutproduktenkostar genom hela förĂ€dlingskedjan.

Alternativa energilösningar för Stall BÀckseda

Syftet med detta arbete har varit att se över möjligheterna för alternativa energikÀllor för Stall BÀckseda. Vidare Àr det tÀnkt att avsÀtta 200.000 kr för att realisera planerna under vÄren och sommaren 2005, detta har emellertid blivit uppskjutet. Vid arbetsgÄngen har aktuella alternativ som Àr realiserbara i dagslÀget bÄde ekonomiskt och tekniskt tittats pÄ. Stor vikt har lagts vid smÄskalig vindkraft och solvÀrme. Medelvindshastigheten i BÀckseda Àr enligt SMHI mellan 3 och 4 m/s pÄ 10 meters höjd.

Ekonomiska förvÀntningar

Synen pÄ ekonomiskt beteende har traditionellt byggt pÄ att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förvÀntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förvÀntningar har dominerat. NÀr dessa teorier ingÄr i att förklara processer om individers ekonomiska förvÀntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att fÄ en indikation pÄ vilken beslutsmodell som Àr lÀmpad att skapa förstÄelse för hur individers ekonomiska förvÀntningar uppstÄr och vad som pÄverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra mÀn och tvÄ kvinnor, i Äldern tjugofem till fyrtiofem Är.

System för grovfoderhantering

Att kunna producera ett energirikt och kostnadseffektivt vallfoder Àr grunden till lönsamhet för mjölk- och dikoproducenter. Syftet med vallfodret Àr att tÀcka kons givna foderstat som bestÄr av protein och energi. I Sverige anvÀnds i huvudsak fyra olika metoder för att ensilera grÀs, dessa Àr plansilo, bal, tornsilo och korv. I dagslÀget konserveras lika stor mÀngd vallfoder i plansilo som i balar. De olika systemen skiljer sig stort i allt frÄn maskinkrav till utfodringssÀtt.

För- och Nackdelar med Molnbaserade AffÀrssystem

Molnet Àr en ny revolution inom IT- vÀrlden. PÄ senare Är har teknologin kring molnbaserade tjÀnster utvecklats vÀsentligt och allt fler företag vÀljer att lÀgga hela eller delar av sitt affÀrssystem pÄ molnet. Den grundlÀggande idén bakom molnet Àr att berÀkningarna utförs pÄ servrar och att informationen dÀrefter strömmas vidare till anvÀndaren. De senaste tre Ären har investeringarna gÀllande molnbaserade affÀrssystem börjat accelerera i allt högre takt. I dagslÀget riktar sig molnbaserade affÀrssystem mot mindre företag som Àr i ett behov utav ett standardiserat affÀrssystem som inte kostar multum.

En normativ avvikelse: reproduceringen av det normalt heterosexuella i ett offentligt samtal om queer.

Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->