Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts.

Landsbygden står idag inför en rad olika problem. Några av de problem som är oroväckande är en dålig lönsamhet för företagare på landsbygden, tilltagande urbanisering samt ökande miljöproblem (Internet, Regeringskansliet, 1, 2010). Dessa tillsammans utgör barriärer för en hållbar utveckling av den svenska landsbygden. I Brundtlandsrapporten, skriven på uppdrag av Förenta Nationerna, är hållbar utveckling "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (World Commission on Environment and Development, 1987, s.43). Många gånger förknippas hållbar utveckling med tre specifika perspektiv; ekonomiskt, socialt, och miljömässigt perspektiv (Goosen, 2012).

Idag räcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlägsna produkter, nu tas även ansvarstagande och företagets värderingar in i bedömningen.Detta är en fallstudie på Stadium AB med frågeställningen: Vilka är de primära drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumärkesstärkande perspektiv?Syftet var att få mer förståelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR.Efter jämförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primära drivkrafter är företagets anställda och kunder. Konsekvenserna av detta är bland annat att ägarna, de anställda och kunderna får en enhetlig bild av vad företaget står för, något som är mycket viktigt och i förlängningen stärker företagets varumärke..

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som användes var en enkät där frågorna var fasta men med inslag där respondenten fick möjlighet att lämna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola där tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes där de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att kartlägga internationella och nationella rekommendationer för hjärtscreening samt ta reda på hur specialidrottsförbunden hanterar riksidrottsförbundets rekommendationer kring hjärtscreening.På vilket sätt följer specialidrottsförbunden upp genomförande av hjärtscreening?Hur ser specialidrottsförbunden på vem som tar ansvar för genomförandet av hjärtscreening?Hur arbetar specialidrottsförbunden för att få ut riksidrottsförbundets rekommendationer om hjärtscreening till sina elitidrottare? MetodDenna studie är en kvalitativ studie med intervju som metod. Den intervjumetod som har använts är en explorativ intervju med öppna, strukturerade frågor. Samt den ?riktat öppna? intervjun.

Inköp av PR-konsulttjänster har ökat explosionsartat i Sverige under de senaste två decennierna. Organisationer investerar stora summor i PR-konsulttjänster men trots detta saknas det studier som tar köparnas perspektiv som utgångspunkt. Denna studie syftar till att undersöka varför organisationer köper in PR-konsulttjänster. För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes en kvalitativ studie där företrädare för organisationer inom privat-, offentlig- och ideell sektor intervjuades. För att få en bredare förståelse analyserades det empiriska materialet utifrån de tre teoretiska synsätten: ekonomiskt rationellt, nätverkorienterat och institutionellt.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen.

A1257Kraven på företags sociala ansvarstagande har under de senare åren ökat. Allt fler företag arbetar därför med mänskliga rättigheter, miljöpåverkan och en hållbar ekonomisk utveckling för att behålla sin legitimitet. Sedan Kofi Annan år 1999 initierade Global Compact och vädjade till världens företagsledare att tillsammans hjälpa till och skapa en bättre värld har begreppet Corporate Social Responsibility, CSR, vunnit acceptans. 2002 initierade Göran Persson en nationell motsvarighet, Globalt Ansvar. Trots det saknas en tydlig innebörd av CSR och därför riktas vårt intresse mot organisationer och företag som arbetar med CSR.

Idag blomstrar debatten om människans och det moderna samhällets framtid under parollen Hållbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrågan, på arbetsplatser talas det om CSR-arbete, på handelshögskolor talas det om hållbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hållbarhetschefer. Övergripande går det att se att hållbar utveckling har blivit ett erkänt begrepp och fått sig en stor roll i dagens moderna samhällsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fått ett stort ansvar (om inte ansvaret) att främja för en hållbar utveckling genom att agera hållbart utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom påtryckningar från ett modernt samhälle med medvetna konsumenter som i allt större utsträckning konsumerar hållbart och ställer vissa krav på företagen de handlar från. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig på att framhäva företags hållbara handlingar, exempelvis genom att påvisa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara är ekologiskt framställd.

Utvecklingen av IP-telefoni har under de senaste åren gått fort fram och idag kan en hel IP-lösning utformas efter ett företags specifika behov. Syftet med uppsatsen är att ur ett tekniskt, socialt och ekonomiskt perspektiv undersöka tre företags införandeprocess av skilda IP-lösningar för kommunikation. Detta har vi gjort genom intervjuer med personer på CC-Systems, Softcom och ICA. Vi har kommit fram till att valet av IP-lösning och dess funktioner beror på företagets verksamhet och dess behov. Företagen använder beroende av införandets omfattning och teknikens komplexitet olika strategier för att etablera tekniken i företaget och detta har gjorts olika framgångsrikt.

Studien har sin utgångspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; människor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte är därför att undersöka hur medvetna människor ser på frågan om personligt ansvar vad gäller globala problem? Studien är gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, är deltagare på kursen Hållbar utveckling. Metoden är intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.

Bakgrund: Sår och såromläggning ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Det tycks som att det i praktiken emellertid är undersköterskor som sköter merparten av såromläggningen och i vissa fall dokumentationen kring denna. Det finns många olika sorters sår och såromläggningar, vissa mer komplicerade än andra och ibland kan det anses lämpligt att överlåta uppgiften till annan profession. Syfte: Undersöka relationen ansvar ? delegering i samband med såromläggning utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem sjuksköterskor med olika arbetserfarenhet intervjuades på en avdelning i södra Sverige.

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts.

Qatar är ett ekonomiskt välmående land, med ett starkt auktoritärt politiskt system. Landet är därför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt välmående leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker från moderniseringsteorin, och fortsätter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bättre förklarar frånvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ämnesområden diskuteras: politisk kultur och civilt samhälle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan på Qatar. Två företeelser talar för demokratins frånvaro, islams starka närvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintäkter.