Alzheimers sjukdom Àr vanlig sjukdom i Sverige och övriga vÀrlden dÀr symptombilden har en negativ inverkan pÄ personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, pÄverkan pÄ sinnesstÀmning, förbÀttrade kognitiva funktioner och förbÀttrad fysisk förmÄga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbÀttrades sinnesstÀmningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Den hÀr rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frÄgats ut med enkÀt eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna anvÀndes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i tvÄ anvÀndes det ej.· De förra ansÄg alla att underlÀttad dokumentation, förbÀttrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbÀttrad kvalitet hos det fÀrdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnÄtts av anvÀndandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir ocksÄ lÀttare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

Vi lever i ett förÀnderligt samhÀlle som för tillfÀllet prÀglas av en ekonomisk kris, en kris som pÄverkat lÀnder vÀrlden över, dÀribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsÀttningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förÀndrats. Som ledare har man till uppgift att pÄ ett effektivt sÀtt leda företaget och de underordnade, nÄgot som inte alltid Àr ett lÀtt Ätagande. För en verksam ledare Àr en ekonomisk kris som denna sÄlunda inte en faktor som underlÀttar.Vi har under uppsatsens gÄng haft som syfte att bidra till ökad förstÄelse för om och i sÄdana fall hur den ekonomiska krisen inverkat pÄ ledarskapet inom finansbranschen.För att uppnÄ det ovannÀmnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter anvÀnde vi oss av ett slumpmÀssigt urval. De genomförda intervjuerna Àr uppbyggda pÄ ett semistrukturerat vis.

FörvÀntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förvÀntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika lÀnge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. DÄ revisionen till viss del kan sÀgas vara efterfrÄgestyrd idag har mÄnga revisionsbyrÄer genomgÄtt ett omstÀllningsarbete som innebÀr att stora satsningar har gjorts pÄ tjÀnsterna redovisning, skatterÄdgivning och affÀrsrÄdgivning. BÄde i stora och smÄ företag uppstÄr ibland situationer dÀr uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förvÀntningar pÄ tjÀnsterna som köps in. Detta beror mÄnga gÄnger pÄ en brist i kommunikationen och nÀr förvÀntningarna inte infrias och förvÀntningsgapet uppstÄr uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invÀndningar mot prissÀttningen.

Idrottens förmÄga att bidra med positiva effekter för integration Àr omdiskuterad.Det finns bÄde de som har stora förhoppningar pÄ idrotten som enintegrationsfrÀmjare och de som Àr mer skeptiska nÀr det kommer till idrottens roll iintegrationsprocessen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka idrottenspotential att integrera invandrare i samhÀllet samt att undersöka vilka hinder somfinns för att idrott ska fungera integrationsfrÀmjande. Studien bygger pÄ en analys av12 vetenskapliga artiklar som alla behandlar relationen mellan idrott och integration.Resultatet av denna litteraturstudie visar att idrott kan bidra med positiva effekter förintegration, bland annat genom att erbjuda en mötesplats dÀr relationer kan byggasöver kulturella grÀnser. Resultaten visar dock Àven att idrottsrörelsen inte Àr fri frÄnde spÀnningar som finns i samhÀllet i stort och det Àr dÀrför orimligt att tro att idrottenpÄ egen hand ska kunna bidra till att mÀnniskor kÀnner sig integrerade i samhÀllet..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka verksamma hÀlsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvÄrdssatsningar pÄ företag/i organisationer. Syftet Àr vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvÄrdssatsning lyckad, beskriva exempel pÄ upplÀgg av lyckade friskvÄrdssatsningar samt dess effekter. GÄr det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvÄrdssatsning pÄ ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om sÄ Àr fallet, vilka Àr dÄ dessa? Hur kan upplÀgg av lyckade friskvÄrdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med tre hÀlsopedagoger. Intervjuerna spelades in pÄ ljudband och skrevs ut ordagrant.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera vilka effekter det kommande direktivet kan komma att fÄ för konsumenters och företags rÀtt till skadestÄnd vid konkurrensrÀttsliga övertrÀdelser. Författarna har Àven till syfte att diskutera varför skadestÄndsregeln i 3 kap. 25 § KL inte anvÀnds i sÄ stor utstrÀckning. Följaktligen blir uppsatsen Àmnad för parter, sÄ som nÀringslivsorganisationer, konsumentorganisationer, domstolsvÀsendet samt akademien som vill undersöka studiet av konkurrensrÀttsliga övertrÀdelser och som vill veta vad det nya direktivet kan ha för konsekvenser avseende skadestÄnd. LÀsare ska kunna urskilja vilka möjligheter konsumenter och företag har till upprÀttelse genom det nya direktivet.

Föreningar har lÀnge varit i centrum för den svenska integrationspolitiken dÄ de anses stÀrka det sociala kapitalet och utgöra en arena för integrerande möten. Denna studie fokuserar pÄ hur nyanlÀnda svenskar sjÀlva upplever det svenska föreningslivet och dess koppling till integrationen. En grupp som sÀllan tillfrÄgas om deras egna Äsikter i frÄgan. I studien har nio personer medverkat i kvalitativa intervjuer vilka samtliga har varit i kontakt med projektet Integration i Förening, ett projekt som syftar till att fÄ nyanlÀnda att gÄ med i föreningslivet. I studien undersöks hur dessa personer har upplevt mötet och informationen om föreningslivet som de fÄtt genom Integration i Förening samt hur deras förstÄelse av vad en förening ser ut. Vidare undersöks hur personerna har upplevt det egna föreningsengagemanget, vilka effekter de erfarit att det haft och hur de ser pÄ föreningar som en möjlig vÀg till integration.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin Ärsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning Àr att den framtida ekonomiska nyttan Àr svÄr att mÀta pÄ ett tillförlitligt sÀtt, detta kan skapa svÄrigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och stÀllning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fÄtt svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgÄngs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade dÀrefter egna tabeller och diagram som skulle vara lÀttöverskÄdliga för lÀsaren. Av de resultat vi funnit kan vi bÄde se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgÄngar Àven som dom Àr otydliga med hur det gÄtt tillvÀga nÀr hur de bedömt förmÄgan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

Studiens syfte var att utifrÄn tidigare forskning (Hallén, 2007, 2008) undersöka konsekvenser av att kÀnna empati. Genom en faktoriell inomgruppsdesign (2x2) besvarade 51 frisörer en enkÀt om hur de pÄverkas pÄ kort och lÄng sikt av att kÀnna empati med sina kunder. Resultaten visade att empati med nÄgon som mÄr dÄligt upplevdes leda till betydligt mer negativa effekter Àn empati med nÄgon som mÄr bra, pÄ bÄde kort och lÄng sikt. Vidare upplevdes effekterna som mer intensiva pÄ kort sikt Àn pÄ lÄng, oavsett om individen man empatiserat med mÄtt dÄligt eller bra. En tÀnkbar förklaring till skillnaden över tid Àr att de emotioner vi specifikt erfar genom andra avtar pÄ samma sÀtt sÄsom minnen av egna emotioner gör generellt..

Studiens syfte var att belysa vilka effekter daglig pausgymnastik har pÄ koncentrationsförmÄgan för högstadieelever i grundsÀrskolan. För att göra detta anvÀndes kvalitativa metoder i form av videoobservationer av en elevgrupp i grundsÀrskolans senare Är samt intervjuer med denna elevgrupps ansvariga lÀrare. UtifrÄn de gjorda videoobservationerna kunde man konstatera att pausgymnastik antingen pÄverkade koncentrationsförmÄgan positivt eller inte pÄverkade den nÀmnvÀrt pÄ ett sÀtt som kan delas in i fem kategorier: svag koncentration blev stark, sjunkande koncentration höjdes, sjunkande koncentration höjdes med fördröjning, ihÄllande god koncentration samt ihÄllande svag koncentration. Den intervjuade lÀraren sÄg en generell förbÀttring av koncentrationsförmÄgan hos elevgruppen, som en följd av pausgymnastiken. BÄde observationer och intervjuer pekar pÄ att pausgymnastikens effekter pÄ koncentrationen antingen var övervÀgande positiva eller inte gav nÄgon nÀmndvÀrd effekt..

Uppsatsen syftar att analysera WTO:s tvistlösningsmekanism utifrÄn FSC/ETI-tvisten mellan EU och USA. Den avser vidare att redogöra för eventuella politiska och ekonomiska konsekvenser av handelsdispyten. FSC/ETI-tvisten har pÄgÄtt sedan 70-talet och handlar om förbjudna exportsubventioner i den amerikanska skattelagstiftningen. Mot bakrund av tillÀmpningen av exportsubventioner redogör analysen innebörden av Subventionsavtalet samt problematiken mellan medlemslÀndernas WTO-Ätaganden och deras nationella suverÀnitet. Resultatet av analysen Àr att FSC/ETI-tvisten har skapat politiska spÀnningar mellan EU och USA och den har pÄverkat förhandlingsbalansen i övriga handelsfrÄgor mellan parterna som förts fram till WTO:s tvistlösningsorgan.

Abstract I fokus för detta arbete stĂ„r frĂ„gan om förhĂ„llandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rĂ€ttigheterna i relation till diskussionen om den allmĂ€nna förklaringen 1948 och vĂ€rldskonferensen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna i Wien 1993. BĂ„de de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhĂ„llande uppmĂ€rksammas, till exempel med avseende pĂ„ definition av rĂ€ttigheter, deras funktion och sĂ„ vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmĂ€nna förklaringen och Wienkonferensen. SĂ€rskild vikt lĂ€ggs vid att förstĂ„ dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-VĂ€st konflikten samt Nord-Syd konflikten..

De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.