I juni Är 2012 infördes BokföringsnÀmndens nya regelverk för Ärsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillÀmpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna Àr att företagen nu mÄste tillÀmpa komponentavskrivning pÄ sina materiella anlÀggningstillgÄngar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt dÄ fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet dÄ de ansÄg att nyttan skulle bli mycket liten i förhÄllande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger nÄgot informationsmÀssigt mervÀrde. Redovisningsexperter ansÄg dÀremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jÀmnare resultat och förbÀttrad redovisning. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förvÀntas fÄ pÄ Ärsredovisningen och dess ingÄende delar. PÄ grund av debatten angÄende huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervÀrde till redovisningen vill vi Àven undersöka effekten ur ett anvÀndarperspektiv som har avgrÀnsats till att behandla beslutsfattande.

Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat frÄn drygt 8 liter ren alkohol per person och Är till cirka 10,5 liter per person och Är. Varje Är dör minst 6000 mÀnniskor i Sverige av orsaker relaterade till alkohol. Majoriteten av den svenska befolkningen konsumerar i mÄttlig mÀngd men en del hamnar i ett riskbruk eller missbruk som kan leda till ett beroende. Idag berÀknas mellan 10-15 % av befolkningen i Sverige ha ett skadligt alkoholkonsumtionsmönster. MI (Motivational interviewing) Àr en metod som anvÀnds av bland annat vÄrdpersonal för att motivera personer till förÀndring i sitt liv genom egen motivationshöjning.

Bakgrund & problem: Med en vÀrld under stÀndig förÀndring har miljöfrÄgor pÄ senare tid fÄtt en allt större roll i samhÀllet och debatter. Med miljöredovisningen och miljöledningssystem kan företag kommunicera med kunderna och förbÀttra sitt rykte och varumÀrke genom att visa sin attityd gentemot miljöfrÄgor. MÄnga smÄföretag vÀljer Göteborgs Stads miljödiplomeringsverktyg som ett alternativ till det dyrare och mer avancerade ISO 14001. Men vilka ekonomiska pÄföljder fÄr en miljöcertifiering pÄ företaget? Tidigare studier inom Àmnet har gjorts om hur individer eller grupper upplever eller förhÄller sig till miljödiplomeringen.

Kina har i mÄnga Är varit ledande inom textil produktion och landets ekonomiska tillvÀxt har ökat för varje Är som gÄr. Trots krisen 2008 lyckades Kina hÄlla landets ekonomi i schack medan andra av vÀrldens stora nationer gick in i en djup kris (Baocheng 2010, ss. 215-226). Under de senaste Ären har det Àven framkommit hur Kinas exploaterade industri har bidragit till den förödande miljöförstöring som rÄder i landet. Kina har i mÄnga Är varit Sveriges största importland av textilier.

Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat pÄ vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens nÀringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt Àr viktiga för att företagen ska stÄ rustade inför hÄrdnande konkurrens och för att förbÀttra sina varor och tjÀnster. DÀrför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i. Med utgÄngspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar pÄ vad kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Efter att ha trÀffat och intervjuat fem stycken deltagare frÄn kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrÄn Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en Ätskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivÄer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit upphov till pÄ individ- och verksamhetsnivÄ.

I denna uppsats studeras hur förÀndrade incitament i form av hÄrdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare i Sveriges kommuner inverkar pÄ andelen socialbidragstagare och socialbidragskostnaderna i kommunerna. Studien möjliggörs av att de svenska kommunerna i varierande utstrÀckning har infört hÄrdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare, varför en difference in differences-analys som renodlar effekten av hÄrdare krav kan genomföras. Kommunerna klassificeras utifrÄn graden av aktivitet vad gÀller att fÄ socialbidragstagare i aktivering. VÀldigt aktiva kommuner jÀmförs med icke alls aktiva, och en betydande uppsÀttning kontrollvariabler som kontrollerar för andra skillnader mellan kommungrupperna inkluderas. Resultaten visar att ett införande av hÄrda aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare ger tydliga negativa effekter pÄ andelen socialbidragstagare i kommunerna, i synnerhet för unga socialbidragstagare, men mer begrÀnsade effekter pÄ kommunernas socialbidragskostnader..

NÀr stÀder vÀxer sker det ofta genom olika typer av förtÀtning. FörtÀtning innebÀr att nya bostÀder byggs i nÀrhet till befintliga bostÀder. Detta kan ske pÄ olika sÀtt, nÄgra exempel pÄ de vanligaste typerna av förtÀtning Àr att nya bostadshus byggs i redan etablerade omrÄden eller att ett helt nytt omrÄde byggs i direkt anslutning till ett redan existerande bostadsomrÄde. PÄ senare tid har det blivit allt mer populÀrt att förtÀta stadsbilden genom att bygga bostÀder ovanpÄ befintliga huskroppar.Oavsett vilken typ av förtÀtning man vÀljer kommer denna att fÄ effekter för den befintliga bebyggelsen, effekterna kan sannolikt vara mÄnga och inom olika vetenskapliga omrÄden. Som ett exempel kan man tÀnka sig att det sker miljöpÄverkan pÄ bÄde mÀnniskor och natur.

Uppsatsen ger historiska perspektiv och ekonomiska analyser av samband mellan ekonomisk utveckling och ojÀmlikhet. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr tvÄ artiklar av Oded Galor och Omer Moav som utarbetat formella modeller för analys av ojÀmlikhetens inverkan pÄ tillvÀxten, med betoning pÄ humankapitalets ökade betydelse i ekonomins senare utvecklingsstadier. Den empiriska undersökningen som författarna gör i artikeln ?Das Human- Kapital: A Theory of the Demise of the Class Structure? för England, Àr mallen för uppsatsen. Resultaten av den empiriska studien för Sverige ligger i linje med Galor och Moavs slutsatser för England men ett sÀrskilt svenskt utvecklingsmönster spÄras..

Terapeutisk och taktil beröring Àr behandlingsmetoder som har anvÀnts i flera decennier. Vid sjukdom rubbas kroppens energifÀlt. Beröring aktiverar parasympatiska nervsystemet och utsöndring av oxytocin. OmvÄrdnad baseras pÄ en holistisk mÀnniskosyn dÀr helheten Àr en betydelsefull aspekt. Studiens syfte var att belysa effekter av terapeutisk och taktil beröring.

The aim of this paper is to analyze aid, grouped into sectors, and its effect on growth in developing countries, to find out which type of aid has had the most positive effect on growth. We compiled a regression analysis based on panel data over 81 developing countries from 1975-1999. In our first regression we considered and group countries by institutional quality, in the other we considered and group countries after regional differences. As a measure on institutional quality we used the KKZ-index. The principal aim of this paper was to find out what kind of aid is the most efficient in its influence on growth in LDC?s.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt nĂ€ringsliv dĂ„ alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhĂ„llanden och minska smĂ„företagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att frĂ„n och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Alzheimers sjukdom Àr vanlig sjukdom i Sverige och övriga vÀrlden dÀr symptombilden har en negativ inverkan pÄ personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, pÄverkan pÄ sinnesstÀmning, förbÀttrade kognitiva funktioner och förbÀttrad fysisk förmÄga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbÀttrades sinnesstÀmningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Den hÀr rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frÄgats ut med enkÀt eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna anvÀndes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i tvÄ anvÀndes det ej.· De förra ansÄg alla att underlÀttad dokumentation, förbÀttrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbÀttrad kvalitet hos det fÀrdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnÄtts av anvÀndandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir ocksÄ lÀttare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

Vi lever i ett förÀnderligt samhÀlle som för tillfÀllet prÀglas av en ekonomisk kris, en kris som pÄverkat lÀnder vÀrlden över, dÀribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsÀttningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förÀndrats. Som ledare har man till uppgift att pÄ ett effektivt sÀtt leda företaget och de underordnade, nÄgot som inte alltid Àr ett lÀtt Ätagande. För en verksam ledare Àr en ekonomisk kris som denna sÄlunda inte en faktor som underlÀttar.Vi har under uppsatsens gÄng haft som syfte att bidra till ökad förstÄelse för om och i sÄdana fall hur den ekonomiska krisen inverkat pÄ ledarskapet inom finansbranschen.För att uppnÄ det ovannÀmnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter anvÀnde vi oss av ett slumpmÀssigt urval. De genomförda intervjuerna Àr uppbyggda pÄ ett semistrukturerat vis.

FörvÀntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förvÀntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika lÀnge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. DÄ revisionen till viss del kan sÀgas vara efterfrÄgestyrd idag har mÄnga revisionsbyrÄer genomgÄtt ett omstÀllningsarbete som innebÀr att stora satsningar har gjorts pÄ tjÀnsterna redovisning, skatterÄdgivning och affÀrsrÄdgivning. BÄde i stora och smÄ företag uppstÄr ibland situationer dÀr uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förvÀntningar pÄ tjÀnsterna som köps in. Detta beror mÄnga gÄnger pÄ en brist i kommunikationen och nÀr förvÀntningarna inte infrias och förvÀntningsgapet uppstÄr uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invÀndningar mot prissÀttningen.