Bakgrund: FotsÄr Àr en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsÄr och amputationer ska sjuksköterskan med hjÀlp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bÀttre vÄrd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvÄrdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien Àr gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgÄr ifrÄn tre huvudkategorier.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder pĂ„ att mĂ€nniskor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sĂ€llan fysiskt berörda. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt personer i nĂ„gon form av vĂ„rdande situation. En Ă€ldre person som inte fĂ„r tillrĂ€ckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för vĂ€lbefinnandet hos Ă€ldre mĂ€nniskor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för vĂ€lbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans innehĂ„llsanalysmetod.

Denna uppsats Ă€r en fallstudie av Söderhalls RenhĂ„llningsverk AB (SÖRAB):s miljöredovisning. Deras motiv till att miljöredovisa Ă€r att deras intressenter ska kunna se vad de har för miljöpĂ„verkan. SÖRAB:s miljöredovisning innehĂ„ller ingen finansiell information vilket gör det svĂ„rt att skapa sig en bild av miljöarbetets ekonomiska effekter. Även KPMG har intervjuats för att ge en allmĂ€n bild av miljöredovisning. Avsaknaden av enhetliga regler och det stora utbudet av olika rekommendationer gör det inte lĂ€tt att fĂ„ klarhet om vad som ska tas med i en miljöredovisning.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan dÀr han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna fÄ för konsekvenser för skolvÀsendet, frÀmst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna Àn Àr. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar pÄ en för snÀv uppfattning om kommunitarismens idéer och dÀrför inte ger stöd Ät hans tes..

I juni Är 2012 infördes BokföringsnÀmndens nya regelverk för Ärsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillÀmpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna Àr att företagen nu mÄste tillÀmpa komponentavskrivning pÄ sina materiella anlÀggningstillgÄngar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt dÄ fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet dÄ de ansÄg att nyttan skulle bli mycket liten i förhÄllande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger nÄgot informationsmÀssigt mervÀrde. Redovisningsexperter ansÄg dÀremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jÀmnare resultat och förbÀttrad redovisning. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förvÀntas fÄ pÄ Ärsredovisningen och dess ingÄende delar. PÄ grund av debatten angÄende huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervÀrde till redovisningen vill vi Àven undersöka effekten ur ett anvÀndarperspektiv som har avgrÀnsats till att behandla beslutsfattande.

Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat frÄn drygt 8 liter ren alkohol per person och Är till cirka 10,5 liter per person och Är. Varje Är dör minst 6000 mÀnniskor i Sverige av orsaker relaterade till alkohol. Majoriteten av den svenska befolkningen konsumerar i mÄttlig mÀngd men en del hamnar i ett riskbruk eller missbruk som kan leda till ett beroende. Idag berÀknas mellan 10-15 % av befolkningen i Sverige ha ett skadligt alkoholkonsumtionsmönster. MI (Motivational interviewing) Àr en metod som anvÀnds av bland annat vÄrdpersonal för att motivera personer till förÀndring i sitt liv genom egen motivationshöjning.

Bakgrund & problem: Med en vÀrld under stÀndig förÀndring har miljöfrÄgor pÄ senare tid fÄtt en allt större roll i samhÀllet och debatter. Med miljöredovisningen och miljöledningssystem kan företag kommunicera med kunderna och förbÀttra sitt rykte och varumÀrke genom att visa sin attityd gentemot miljöfrÄgor. MÄnga smÄföretag vÀljer Göteborgs Stads miljödiplomeringsverktyg som ett alternativ till det dyrare och mer avancerade ISO 14001. Men vilka ekonomiska pÄföljder fÄr en miljöcertifiering pÄ företaget? Tidigare studier inom Àmnet har gjorts om hur individer eller grupper upplever eller förhÄller sig till miljödiplomeringen.

Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat pÄ vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens nÀringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt Àr viktiga för att företagen ska stÄ rustade inför hÄrdnande konkurrens och för att förbÀttra sina varor och tjÀnster. DÀrför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i. Med utgÄngspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar pÄ vad kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Efter att ha trÀffat och intervjuat fem stycken deltagare frÄn kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrÄn Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en Ätskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivÄer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit upphov till pÄ individ- och verksamhetsnivÄ.

I denna uppsats studeras hur förÀndrade incitament i form av hÄrdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare i Sveriges kommuner inverkar pÄ andelen socialbidragstagare och socialbidragskostnaderna i kommunerna. Studien möjliggörs av att de svenska kommunerna i varierande utstrÀckning har infört hÄrdare aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare, varför en difference in differences-analys som renodlar effekten av hÄrdare krav kan genomföras. Kommunerna klassificeras utifrÄn graden av aktivitet vad gÀller att fÄ socialbidragstagare i aktivering. VÀldigt aktiva kommuner jÀmförs med icke alls aktiva, och en betydande uppsÀttning kontrollvariabler som kontrollerar för andra skillnader mellan kommungrupperna inkluderas. Resultaten visar att ett införande av hÄrda aktiveringskrav för arbetslösa socialbidragstagare ger tydliga negativa effekter pÄ andelen socialbidragstagare i kommunerna, i synnerhet för unga socialbidragstagare, men mer begrÀnsade effekter pÄ kommunernas socialbidragskostnader..

Kina har i mÄnga Är varit ledande inom textil produktion och landets ekonomiska tillvÀxt har ökat för varje Är som gÄr. Trots krisen 2008 lyckades Kina hÄlla landets ekonomi i schack medan andra av vÀrldens stora nationer gick in i en djup kris (Baocheng 2010, ss. 215-226). Under de senaste Ären har det Àven framkommit hur Kinas exploaterade industri har bidragit till den förödande miljöförstöring som rÄder i landet. Kina har i mÄnga Är varit Sveriges största importland av textilier.

NÀr stÀder vÀxer sker det ofta genom olika typer av förtÀtning. FörtÀtning innebÀr att nya bostÀder byggs i nÀrhet till befintliga bostÀder. Detta kan ske pÄ olika sÀtt, nÄgra exempel pÄ de vanligaste typerna av förtÀtning Àr att nya bostadshus byggs i redan etablerade omrÄden eller att ett helt nytt omrÄde byggs i direkt anslutning till ett redan existerande bostadsomrÄde. PÄ senare tid har det blivit allt mer populÀrt att förtÀta stadsbilden genom att bygga bostÀder ovanpÄ befintliga huskroppar.Oavsett vilken typ av förtÀtning man vÀljer kommer denna att fÄ effekter för den befintliga bebyggelsen, effekterna kan sannolikt vara mÄnga och inom olika vetenskapliga omrÄden. Som ett exempel kan man tÀnka sig att det sker miljöpÄverkan pÄ bÄde mÀnniskor och natur.

Terapeutisk och taktil beröring Àr behandlingsmetoder som har anvÀnts i flera decennier. Vid sjukdom rubbas kroppens energifÀlt. Beröring aktiverar parasympatiska nervsystemet och utsöndring av oxytocin. OmvÄrdnad baseras pÄ en holistisk mÀnniskosyn dÀr helheten Àr en betydelsefull aspekt. Studiens syfte var att belysa effekter av terapeutisk och taktil beröring.

Uppsatsen ger historiska perspektiv och ekonomiska analyser av samband mellan ekonomisk utveckling och ojÀmlikhet. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr tvÄ artiklar av Oded Galor och Omer Moav som utarbetat formella modeller för analys av ojÀmlikhetens inverkan pÄ tillvÀxten, med betoning pÄ humankapitalets ökade betydelse i ekonomins senare utvecklingsstadier. Den empiriska undersökningen som författarna gör i artikeln ?Das Human- Kapital: A Theory of the Demise of the Class Structure? för England, Àr mallen för uppsatsen. Resultaten av den empiriska studien för Sverige ligger i linje med Galor och Moavs slutsatser för England men ett sÀrskilt svenskt utvecklingsmönster spÄras..

The aim of this paper is to analyze aid, grouped into sectors, and its effect on growth in developing countries, to find out which type of aid has had the most positive effect on growth. We compiled a regression analysis based on panel data over 81 developing countries from 1975-1999. In our first regression we considered and group countries by institutional quality, in the other we considered and group countries after regional differences. As a measure on institutional quality we used the KKZ-index. The principal aim of this paper was to find out what kind of aid is the most efficient in its influence on growth in LDC?s.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt nĂ€ringsliv dĂ„ alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhĂ„llanden och minska smĂ„företagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att frĂ„n och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.