?Barn som masserar slÄr inte varandra?, denna klyscha har vi ett flertal gÄnger hört cirkulera inom förskola och skola men Àven ute i samhÀllet, via media och allmÀnna debatter. Dessa ord inspirerade oss till att ta reda pÄ om taktil massage kan ge nÄgra effekter pÄ barn i förskoleÄldern. I litteraturgenomgÄngen redogörs frÄn massagens historia till dagens aktuella forskning inom Àmnet som sedan kopplas till förskolans styrdokument Lpfö98. Efter litteraturgenomgÄngen stÀlls problempreciseringen om massagens effekter kan ha nÄgon betydelse för barns sociala utveckling i förskoleÄldern.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lÀrarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka frÄn de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lÀrares förutsÀttningar. Denna studie vill upplysa om den pÄverkan samhÀllsutvecklingen har pÄ lÀraryrket och de behov pÄ arbetsorganisationsförÀndringar detta medför för lÀrare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lÀrarperspektiv, dÀr tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra omrÄden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lÀrarkategorier och pedagogernas Äsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

Tidigare forskning om stress har visat att olika arbetsförhÄllanden har betydelse för stressrelaterade negativa effekter pÄ hÀlsa men idag mÀrks ett ökat intresse för att studera positiva effekter av stress. En viktig faktor för att minska effekter av arbetsstress pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande anses vara nedvarvning och ÄterhÀmtning. Syftet med studien var att studera relationen mellan psykosocial arbetsbelastning, ÄterhÀmtning och psykologiskt vÀlbefinnande hos yrkesarbetande kvinnor. Undersökningsgruppen omfattade 177 kvinnliga anstÀllda i tandvÄrden vilka besvarat en enkÀt innehÄllande krav/kontroll/stöd-skalan, frÄgor om ÄterhÀmtning samt Ryffs skalor för psykologiskt vÀlbefinnande. Resultatet av korrelationsanalyser och linjÀra regressionsanalyser visade att höga abetskrav hade samband med lÄg grad av ÄterhÀmtning medan hög grad av kontroll relaterades till hög grad av vÀlbefinnande.

Kandidatarbetet behandlar Hong Kong-konventionen och dess effekter pÄ skandinaviska redares verksamhet vid en ratificering. Konventionen lades fram av IMO och antogs den 15 maj 2009 av ett antal sjöfartsnationer. Syftet med konventionen Àr att reglera den internationella Ätervinningsmarknaden med avsikt att reducera riskerna vid fartygsÄtervinning.Rapporten beskriver hur rederiers verksamhet pÄverkas ur en administrativ och ekonomisk synpunkt vid ratificering. Den analyserar Àven vad fartygsÀgare mÄste göra för att leva upp till konventionens krav. De potentiella effekterna pÄ den globala sjöfartsmarknadens olika segment diskuteras.

HÀlso- och sjukvÄrden har traditionellt arbetat kurativt. Tidigare forskning har visat att samhÀllsutvecklingen de senaste 20 Ären, med högt tempo och stora krav, har resulterat i en ökning av stressrelaterad ohÀlsa, bÄde nationellt och internationellt. Vinsterna med att arbeta hÀlsofrÀmjande Àr uppmÀrksammat i allt fler studier och det Àr dÀrför av relevans att studera om Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR), en förgrening av mindfulness, kan fungera som en effektiv och bidragande resurs för ett mer begripligt, hanterbart och meningsfullt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de hÀlsofrÀmjande effekterna av MBSR. Tio artiklar valdes för granskning och utifrÄn artiklarnas resultat framkom tvÄ kategorier: Kortvariga hÀlsofrÀmjande effekter och lÄngvariga hÀlsofrÀmjande effekter.

Uppsatsens grundlÀggande syftet Àr att förklara förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion. För att uppnÄ detta syfte har förutsÀttningar utifrÄn teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit vÀgledande för att empiriskt identifiera förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion mellan Sverige och Norge. Det Àr förklaringen av ett visst fenomen ? grÀnshinder ? i relation till grÀnsöverskridande verksamhet som efterstrÀvas. FörutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion begrÀnsas av brist pÄ institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsÀttningar.

Studien har till syfte att undersöka hur globaliseringsdebatten ser ut i svensk media och hur den har förĂ€ndrats under de senaste 10 Ă„ren. Fokus ligger pĂ„ begreppets skilda betydelse som media skapar. Metoden bestĂ„r av en diskursanalys som bygger pĂ„ Laclou & Mouffes teorier, med fokus kring flytande signifikanter, vilket betyder att begreppet Ă€r öppen för olika betydelser och förĂ€ndlig över tid. Även en innehĂ„llsanalys som undersöker mĂ€ngden artiklar och vilka Ă€mnen som tas upp kring begreppet. Materialet bestĂ„r av fyra svenska tidningar, 95-97 jĂ€mfört med 2006.Resultatet visade att det finns konkurrerande diskurser i globaliseringsdebatten bland föresprĂ„kare och kritiker, de anvĂ€nder olika begrepp kring fenomenet.

Som skoglig sektorsmyndighet Ă€r det Skogsstyrelsens uppgift att omsĂ€tta regeringens skogspolitiska mĂ„l i praktiken. De behöver dĂ€rför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter Ă€r utvĂ€rderingar. Genom en utvĂ€rdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna Ă€r samt fĂ„ ett underlag till att förĂ€ndra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvĂ€rdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhĂ€mtning och anvĂ€ndningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvĂ€llarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Den hÀr studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som pÄverkar anvÀndarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvÀrderar ledningstrÀning samt vilka effekter anvÀndaren upplever vid anvÀndning av systemet. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för vilka faktorer som pÄverkar anvÀndares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka anvÀndares upplevda effekter pÄ deras arbetsuppgifter vid anvÀndning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie dÀr data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval anvÀndare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som pÄverkar anvÀndares tillit som identifierats baseratpÄ insamlat material frÄn litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De frÀmsta effekterna som anvÀndare upplevt vid anvÀndning av beslutstödsystemet Àr att det underlÀttar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bÀrbara enheterna systemet anvÀnds pÄ, kortare inlÀrningstid etc.

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationstrÀning vilka anvÀnds för att minska hörselnedsÀttningens pÄverkan pÄ individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras sÄvÀl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. FrÄgan Àr om audiologisk grupprehabilitering har nÄgra positiva effekter och om detta format kan anses likvÀrdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Medling innebÀr att gÀrningsman och brottsoffer trÀffas för att tillsammans samtala om hur de ska hantera följderna av en brottshÀndelse och dess verkningar i framtiden. BÄda parterna fÄr en central roll dÀr de fÄr Äterge sin version av hÀndelsen utan att bli avbrutna. Syftet med rapporten Àr att undersöka vilka effekter medling eventuellt medför för brottsoffret. Materialet som anvÀnds Àr bÄde svenska och utlÀndska studier som behandlar Àmnet. Rapporten bygger ocksÄ pÄ tvÄ intervjuer med medlingssamordnare i Sverige.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan Är 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att vÀrdera de utvalda artiklarna anvÀndes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter pÄ stress och agiterat beteende sÄsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Min frÄgestÀllning var huruvida avslappningstrÀning Àr relevant för musiklÀrarstudenters musikaliska utveckling. Jag lÀt en grupp om elva musiklÀrarstudenter pÄ Musikhögskolan i PiteÄ trÀna avslappning till cd under fyra veckor. Som metod för att utvÀrdera effekten av avslappningsövningarna anvÀnde jag mig av enkÀter. Resultatet visade att de allra flesta upplevde positiva effekter, fysiska och/eller mentala i större eller mindre utstrÀckning. Det framkom ocksÄ att undervisningen brast gÀllande mentala förberedelser inför konserter och uppspelningar..