Ekonomiska kriser genomgÄr i regel tre faser, en akut fas, en vÄrdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frÄgan Àr hur ÄterhÀmtningen frÄn den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gÄtt och om man hade kunnat pÄverka utvecklingen genom att handla pÄ ett annorlun-da sÀtt. Förtroendet för en ekonomi kan mÀtas pÄ flera olika sÀtt, det mest konkreta Àr att titta pÄ hur mycket utlÀndska direktinvesteringar landet attraherar, och hÀr kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försÀmrades för att sedan gradvis för-bÀttras. De inhemska invÄnarnas syn pÄ den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, lönelÀget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin Äterspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det Àr exempel pÄ de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailÀndska ekonomin brast ordentligt pÄ grund av den ekonomiska kri-sen i slutet pÄ 1990-talet..

Detta arbete Àmnar undersöka omrÄdet Business Intelligence (BI) inom den svenska sjukvÄrden. BI definieras som en uppsÀttning verktyg som anvÀnds för att stödja omvandling av data till information, som sedan kan anvÀndas för att fatta beslut. Syftet med arbetet Àr att undersöka och presentera effekter av BI som kan uppstÄ i verksamheter inom svensk sjukvÄrd. Undersökningen genomfördes kvalitativt med fyra intervjuer. Teori om effekter av BI inom sjukvÄrden och förmÄgor en sjukvÄrdsverksamhet kan uppnÄ av BI har hÀmtats ur litteratur.

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03LÀrosÀte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt Ă€r att klargöra forskningslĂ€get nĂ€r det gĂ€ller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid anvĂ€ndandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lĂ€rare som förvĂ€ntas anvĂ€nda tavlorna pĂ„ ett pedagogiskt passande sĂ€tt?För att klargöra forskningslĂ€get och fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gorna sĂ„ anvĂ€nds en systematisk forskningsöversiktsmetod dĂ€r inkluderandet av material bestĂ„r av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar frĂ„n och med Ă„r 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet.De vetenskapliga artiklarna som ingĂ„r i forskningsöversikten visar pĂ„ mĂ„nga positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt nĂ„gra negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förĂ€ndring i arbetet med lektionsplanering Ă€r nĂ„gra effekter som Ă€r frekventa i undersökningsmaterialet.

Diskussioner kring kostnader inom hÀlso- och sjukvÄrdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat Àmne. AvvÀgningen mellan kostnad och kvalitet Àr kanske mer komplext pÄ detta omrÄde Àn pÄ mÄnga andra. Moraliska aspekter, liksom vÀrdighet och diskretion Àr exempel pÄ avseenden som Àr svÄra att mÀta i ekonomiska termer men som Àr nödvÀndiga för att kvaliteten pÄ vÄrden skall betraktas som hög. Det kan sÄledes anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vÄrden.Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i vÄrdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket Àr en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmÀrksammats inom den offentliga sektorn och som gÄr under benÀmningen New Public Management. Syftet Àr att utifrÄn relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förÀndringar som kommit att ta plats inom hÀlso- och sjukvÄrden mÀrks av och hur de bemöts av vÄrdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte rÄder nÄgot tvivel om att New Public Management kommit att förÀndra organisation och styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Varje Är arrangeras ett flertal evenemang runt om i vÀrlden och stÀder slÄss om att fÄ stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler Àr Putte i Parken som Àr en Ärlig musikfestival som frÄn början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen vÀxte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man Är 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig pÄ att försöka finna de samhÀllsekonomiska konsekvenserna som uppstÄtt pÄ grund av denna flytt och hur de olika kommunerna pÄverkats av festivalen. Med hjÀlp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit pÄ grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetÀr enhet (SEK).

En exploatering bör genomföras till rÀtt kvalité och till rÀtt kostnad. Kommunen har ett budget- och samordningsansvar för de ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för genomförandet av en detaljplan. TjÀnstemÀn pÄ Göteborg kommuns exploateringsavdelning har framhÄllit svÄrigheter nÀr det gÀller hanteringen av ekonomiska bedömningar i planprocessen vilket resulterat i höga exploateringskostnader som grovt överstigit de kalkyler som upprÀttats under planarbetets gÄng.Syftet med detta arbete har varit att konkretisera och jÀmföra rutiner gÀllande administration och hantering av ekonomiska bedömningar i planprocessens tidiga skeden genom att undersöka hur motsvarande verksamheter i olika kommuner arbetar. Underlaget till arbetet Àr baserat pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ motsvarande verksamheter i Göteborg, Malmö och Stockholm. Material har Àven inhÀmtats frÄn handlingar och övrigt arbetsmaterial.Resultatet av undersökningen visade att ekonomiska bedömningar och kalkyler har olika upplÀgg och ges olika betydelse i olika kommuner.

En automatiserad bestÀllningsprocess resulterar i olika effekter för detaljisten och beror till stor del pÄ vilken grad av automatisering som uppnÄtts och den rÄdande situationen. Automatiseringen stÀller höga krav pÄ ett korrekt lagersaldo, dÀr ÄterförsÀljaren har svÄrigheter med svinn, stölder och egen förbrukning, som inte registreras. Dessa svÄrigheter tror vi i stor grad pÄverkar effekterna i automatiseringen. Teorierna har oftast en optimal situation som grund i sina beskrivningar av effekterna, men vi tror att dessa effekter Àr olika pÄtagliga beroende pÄ graden av automatisering och rÄdande situation..

Denna uppsats undersöker effekterna av första generationens biobrÀnslen, sÄsom bioetanol och biodiesel, pÄ jordbruksprodukters prisnivÄer bÄde inom lÀnder och internationellt ? samt dessa prisers vidare pÄverkan pÄ svÀlt i utvecklingslÀnder. En enkel sektormodell för utbud och efterfrÄgan, uppdelad i tre delmarknader, utnyttjas först för att illustrera och förklara biobrÀnslens grundlÀggande kvalitativa priseffekter pÄ jordbruksmarknader. Andra forskningsstudiers och modellers kvantitativa uppskattningar av samma skeenden granskas och vidareutvecklas. Den relativa andel hos senare tids prisstegringar (den sÄ kallade ?matkrisen?), vilken kan tillskrivas biobrÀnslens effekter, skattas med försiktighet: min uppskattning blir att i storleksordningen 10 procent av de samtida prisökningarna beror pÄ biobrÀnslen, med viss variation för enskilda produkter.

Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. FrÄgan Àr i vilken riktning kausaliteten gÄr, frÄn normer till debatt och politik, frÄnförutsÀttningar till normer eller frÄn politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gÄtt angÄende debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen Är 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i tvÄ svenska dagstidningar Är 2006 och 2009 för attse om debatten har förÀndrats. För att analysera artiklarna har jag anvÀnt mig av fem kÀrnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer pÄ att bÄde normer och ekonomiska förutsÀttningar styr hur debatten gÄr dÀren av tidningarna Àndrade tongÄngen i debatten medan den andra stod oförÀndrad. UndersökningenbÀddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel anvÀndas pÄ ett större material ochÀven pÄ andra forum dÀr den politiskt ekonomiska debatten förs..

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Vattkoppor rÀknas till en av vÄra klassiska barnsjukdomar. Sjukdomen Àr i sig relativt ofarlig, men leder till stora produktionsförluster för samhÀllet dÄ individer tvingas vara hemma frÄn arbetet pÄ grund av vÄrd av barn eller sjukskrivning. I flera lÀnder, sÄsom USA och Tyskland, har man undkommit problemet med stora produktionsförluster genom att införa allmÀn barnvaccination mot vattkoppor. Denna vaccination har dÄ bara lagts till det redan existerande barnvaccinationsprogrammet i landet. Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en cost-benefit analys, undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av allmÀn barnvaccination mot vattkoppor skulle leda till i Sverige.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvÀrdera om de av ledningen förvÀntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att fÄ en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda pÄ vilka effekter ledarna ville uppnÄ, för att sedan göra en utvÀrdering varpÄ vi visar de verkliga effekter som uppstÄtt. För att utföra detta har vi anvÀnt oss av ett antal fallstudier.

I denna uppsats har vi med samhÀllsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under Är 1997-2001, och med utgÄngspunkt frÄn detta projekt har vi undersökt de samhÀllsekonomiska effekterna. MÄlet med införandet var att sÀnka kostnaderna för fÀrdtjÀnst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfÄngningsgraden av resenÀrer uppnÄddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, sÄsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt stÀllningstagande för eller emot statliga ingripanden, mÄste tas vid utvÀrderingen av projektet.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.