Sökresultat:
4371 Uppsatser om Ekonomiska utvärderingar - Sida 65 av 292
Motiv, tillĂ€mpning och anvĂ€ndning av Balanced Scorecard ? En fallstudie pĂ„ Södra Ălvsborgs Sjukhus
Organisationsledningar kan oftast bli för bundna av ekonomiska siffror vid sin styrning. För att det ekonomiska beroendet skulle kunna minska, grundades en styrmodell som kan anvĂ€ndas för att ledningen ska kunna styra organisationen ur flera olika perspektiv. Styrmodellen kallas Balanced Score Card (BSC) och grundades i början av 1990-talet av professorn Robert Kaplan och konsulten David Norton. Styrningsmodellen BSC kan enligt föresprĂ„kare anvĂ€ndas i olika verksamheter, dĂ€ribland offentliga verksamheter.VĂ„rt huvudsyfte Ă€r att belysa motivet för adoptering och tillĂ€mpning av BSC pĂ„ SĂS. Ett annat syfte Ă€r att undersöka anvĂ€ndningen av BSC pĂ„ sjukhuset.Metoden som vi har valt att genomföra vĂ„r studie pĂ„ Ă€r en fallstudie eftersom vi inom studien har koncentrerat oss pĂ„ en organisation och hur den anvĂ€nder sig av BSC.
Underha?llet i en vindkraftpark : En utredning om behov och kostnad
Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.
Den privata Àldreomsorgsmarknaden : etablering, utveckling, konkurrens
Den svenska Àldreomsorgen har sedan lÀnge varit en strikt offentlig angelÀgenhet. Sedan början av 1990-talet har dock stora förÀndringar skett. Bland annat har en alltmer tydlig uppdelning mellan bestÀllare och utförare etablerats. Utförardelen har successivt fÄtt ett större inslag av privata entreprenörer och Är 2003 motsvarade denna marknad ca 11 miljarder eller 14 % av landets totala Àldreomsorgssektor. Marknaden har gÄtt ifrÄn att domineras av ca 10 medelstora aktiebolag i slutet av 1990-talet till enbart 4 stora koncerner 2006.
Att hantera sopor i Ringdansen : En studie av hushÄllens perspektiv
Ringdansens bostadsomrÄde som Àr del av HyresbostÀder i Norrköping miljöanpassades under slutet av 1990-talet. Sopstationer med fraktioner för olika avfall infördes. För mÄnga hushÄll har detta system inneburit problem. HyresbostÀder vill försöka ÄtgÀrdaproblemen genom att göra bÀttre och tydligare information i soprummen.Genom intervjustudier undersöks hushÄllens önskemÄl och klagomÄl pÄ det nuvarande systemet, den egna hanteringen av sopor samt motivationen bakom deras handlande. Resultaten visar atthushÄllen efterfrÄgar bÀttre och tydligare information.
Kenyas export till samtliga handelspartner - pÄverkande faktorer? : En empirisk analys pÄ makronivÄ med tillÀmpning av gravitationsmodellen
Tidigare studier visar att ökad handel spelar en tydlig roll för ett lands ekonomiska tillvÀxt. Genom att trÀda in pÄ den globala marknaden öppnas mÄnga möjligheter för ökad handel och nya arbetstillfÀllen. Utrikeshandeln Àr betydelsefull för smÄ öppna ekonomier som till exempel Kenya och bör utgöra en stor del av landets BNP. I och med detta Àr det viktigt att studera vilka faktorer som pÄverkar ett lands utrikeshandel. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar Kenyas export.
GrÀnsöverskridande förlustutjÀmning inom EU : En studie med fokus pÄ mÄlet Marks & Spencer
Ekonomiska nackdelar som uppstÄr till följd av att en verksamhet bedrivs genom flera sjÀlvstÀndiga dotterbolag istÀllet för under ett bolag med flera driftstÀllen avhjÀlps normalt med lagregler om koncernbidrag. Dessa regler Àr emellertid endast tillÀmplig pÄ nationella koncerner, dvs. koncerner dÀr samtliga bolag har sÀte i ett och samma land. Problem uppstÄr emellertid nÀr de olika dotterbolagen Àr belÀgna i olika lÀnder. Denna uppsats behandlar problematiken kring grÀnsöverskridande förlustutjÀmningar inom EU.
Ju snabbare, desto bÀttre? : Hastigheten i den demografiska transitionen och dess inverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt
Det Àr sedan tidigare kÀnt att den s k bokföringseffekt som uppstÄr vid sjunkande döds- och födelsetal kan ha en positiv effekt pÄ ekonomisk tillvÀxt. Ekonomisk och demografisk data visar emellertid att mÄnga av de lÀnder som haft en hög hastighet i den demografiska transitionen, Àven har upplevt en högre ekonomisk tillvÀxttakt. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan hastigheten i den demografiska transitionen och ekonomisk tillvÀxttakt. Efter att ha genomfört statistiska tester, sÄsom bl a parvisa korrelationer och regressionsanalyser, kan vi dra slutsatsen att en korrelation mellan dessa variabler rÄder, samt att hastigheten i den demografiska transitionen spelar roll och kan förklara en del av den ekonomiska tillvÀxten i de undersökta lÀnderna..
Hur pÄverkas tillvÀxten av den offentliga sektorns storlek i förhÄllande till utbildningsnivÄn i samhÀllet? En utvidgad Lucas modell
I denna uppsats har förhÄllandet mellan statligt kapital, humankapital och ekonomisktillvÀxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero pÄ kvoten mellan genomsnittligt humankapital och andelen statligt kapital i respektive sektor..
Personalens följsamhet till basala hygienriktlinjer : ett förbÀttringsarbete
VÄrdrelaterade infektioner Àr en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvÄrdade patienter. Antalet patienter som Àr smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hÀlso- och sjukvÄrden utan ocksÄ i samhÀllet. Som multiresistenta bakterier rÀknas MRSA, VRE samt ESBL vilka krÀver speciell vÄrd pÄ enkelrum samt sÀrskilda förhÄllningsregler bland patienter och vÄrdpersonalen. VÄrdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlÀnger tiden patienten Àr inneliggande pÄ sjukhus och orsakar Ärligen stora ekonomiska kostnader för samhÀllet. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner pÄ en uppvakningsavdelning pÄ ett sjukhus i Mellansverige..
Landsbygdsutveckling ?hÄllbar tillvÀxt genom investeringsstöd och projektstöd
En fond för landsbygdsutveckling inom Europeiska Unionen skapades 2007 dÄ landsbygdsomrÄdena inom Europa stod inför mÄnga utmaningar, sÄsom hÄllbarhet, tillvÀxt och arbetstillfÀllen, men samtidigt sÄgs att en potential fanns i omrÄdena. Studien syftar till att undersöka hur tvÄ typer av stöd ur fonden för landsbygdsut-veckling pÄverkat företag som mottagit dessa, antingen projektstöd eller investe-ringsstöd. Projektstöd betalas oftast ut till en grupp individer eller organisationer som tillsammans driver ett projekt dÀr nyttan nÄr fler Àn denna grupp. Investeringsstöd Àr en form av företagsstöd som gÄr direkt till nÀringsidkaren som ska genomföra inve-steringen. Studien har genomförts genom telefonintervjuer med semistrukturerade in-tervjufrÄgor dÀr 11 företag och en markÀgare deltagit.
Vad Àr betydelsefull coping för arbetslösa kvinnor
Arbetslöshet innefattar fler faktorer Àn brist pÄ arbete och ekonomiska begrÀnsningar. Tidigare studier uppvisar samband mellan arbetslöshet och stressrelaterade sjukdomar och som arbetslös kan upplevelse av kategorisering medverka till kÀnsla av att förlora sin identitet. I denna kvalitativa intervjustudie bestÄende av sex stycken arbetslösa, kvinnliga deltagare diskuteras olika coping strategiers betydelse för hur situationen som arbetslös hanteras. Datamaterialet har bearbetats induktivt genom meningskoncentrering. Studien visar att stöd frÄn omgivningen samt sjÀlvförtroende Àr avgörande faktorer som medverkar till adaptiv, problemfokuserad coping.
Kollektivavtal och de mÀnskliga rÀttigheterna i Sverige
Uppsatsen utgÄr frÄn det moderna samhÀllets tro pÄ den rationella individen och pÄ en liberal frihetskatalog bestÄende av sÄvÀl ekonomiska, sociala, kulturella rÀttigheter och medborgerliga, politiska rÀttigheter. UtifrÄn denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstÄ kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mÀnskliga rÀttigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och pÄ en sÄdan nivÄ att sÄvÀl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande sÄ riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anstÀllnings och arbetsvillkoren, men fÄr ÀndÄ in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sÄdant innehÄll att de mÀnskliga rÀttigheterna kan hamna pÄ en hög nivÄ..
Bygga bostÀder pÄ vinden ? ett hÄllbart alternativ? : En studie om att inreda vinden pÄ bostadshuset Karlsborg 5
Bostadsbristen i de tÀtbebyggda omrÄdena blir idag allt pÄtagligare och studenter Àr oftast de som drabbas hÄrdast. Byggandet av nya bostÀder pÄgÄr runt om i landet men med alldeles för lÄngsam tillvÀxt. I stÀderna minskar de centralt belÀgna markreserverna och ny bebyggelse förlÀggs allt lÀngre frÄn stadskÀrnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att efterstrÀva en förtÀtning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga rÄvindar som ofta finns i Àldre byggnader med brantare tak. NÀr Àr det lönsamt att bygga om en rÄvind till en vindsvÄning? Vilka regler och krav mÄste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 pÄ Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.
"Det tycks som om mobbningsproblematiken Àr mer synliggjord Àn tidigare" : en jÀmförelse mellan VÀstmanlands kommuners kvalitetsredovisningar 2007
Lagar Àr till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa mÄnga lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och lÀroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna fÄr ett större ansvar dÀr elevernas bÀsta ska stÄ i centrum. I samband med att Lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever (2006:67) trÀdde i kraft 2006 stÀlldes högre krav pÄ skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och krÀnkande behandling.
Varför ser nybyggda smÄhusomrÄden ut som de gör? : en diskussion kring planeringsprocessen och hur denna kan utvecklas
SmÄhusomrÄden tar upp en stor del av ytorna i vÄra stÀder och de anses ofta vara gröna. Det finns
hÀr en stor andel grönska per person, men hur grönt Àr det egentligen? MÄnga av de nya
smÄhusomrÄdena saknar en nÀrvarande grönska och uppfattas tvÀrt emot Àldre omrÄden som homogena och
trÄkiga. Varför Àr det sÄ?
Genom litteratur och empiri studeras den planeringsprocess som leder fram till avsaknaden av grönska i dessa omrÄden.