Sök:

Sökresultat:

4371 Uppsatser om Ekonomiska utvärderingar - Sida 66 av 292

IMF och Moral Hazard - En studie av valutafondens agerande i Indonesien under Asienkrisen

Den hÀr uppsatsen undersöker om IMF, genom sitt agerande under den finansiella krisen i Indonesien 1997-1998 gav upphov till moral hazard. Problemet analyseras dels kvalitativt genom att titta nÀrmare pÄ de förvÀntningar som IMF hade pÄ den indonesiska staten och jÀmföra dessa med den faktiska utgÄngen. Den kvantitativa analysen baserar sig pÄ den monetÀra betalningsbalansteorin. Genom att observera förÀndringar i den inhemska kreditexpansionen mÀts huruvida den indonesiska penningpolitiken var expansiv eller Ätstramande. SÄvÀl den kvalitativa som den kvantitativa analysen visar att IMF bidrog till att moral hazard uppstod..

UtvÀrdering av mekaniska skador i rÄsorteringen pÄ Tunadals
sÄgverk

Arbetet har gjorts för att fĂ„ reda pĂ„ hur mycket mekaniska skador som den nya rĂ„sorteringen pĂ„ Tunadal tillför virket. UtvĂ€rderingen skall Ă€ven tjĂ€na som verifikation av stĂ€llda garantier frĂ„n maskintillverkaren. Med mekaniska skador menas kanturslag, klĂ€mskador, sprickor, brĂ€ckage och nedsmutsning. MĂ€tningarna gjordes pĂ„ skador större Ă€n 3mm. Resultaten av studien visar att före förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rderna var resultatet följande: • RĂ„sorteringen tillförde skador pĂ„ 24% av sidoutbytet • RĂ„sorteringen tillförde skador pĂ„ 41% av centrumutbytet.

Att vÀlja gymnasieskola : Vilka faktorer och informationskanaler Àr det som pÄverkar?

Denna uppsats kommer att behandla Àmnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring Àr idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. NÀr vi som författare tÀnker sponsring tÀnker vi pÄ affÀrer, avtal, marknadsföring, hjÀrta, samarbete och stöd. VÄrt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vÄrt Àmnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svÄrt det Àr att fÄ ekonomiskt stöd frÄn företag utan att ha en vÀl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 Ären frÄn en vÀlgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

Fördelar och nackdelar med en Ärsredovisning i euro

Den gemensamma valutan euron Àr tÀnkt att möjliggöra friheten för kapital för att pÄ sÄ sÀtt kunna förverkliga den inre marknaden. Sverige stÄr dock utanför den ekonomiska och monetÀra unionen som förverkligades den 1 januari 1999. Trots det kommer de svenska företagen ÀndÄ att pÄverkas av införandet av euron. Syftet med min uppsats Àr att beskriva och förklara vilka fördelar och nackdelar det kan finnas för börsnoterade svenska företag med att ge ut en Ärsredovisning i euro. För att kunna besvara mitt syfte har jag stÀllt ett antal frÄgor till personer insatta i mitt problemomrÄde.

HÄllbarhetsredovisning - Vad beror statliga företags hÄllbarhetsredovisning pÄ?

Bakgrund och problem: MÀnniskor i dagens samhÀlle blir mer och mer medvetna och bryr sig mer om vart ifrÄn de produkter och tjÀnster de anvÀnder kommer ifrÄn. Begreppet hÄllbarhetsredovisning har dÀrför blivit allt viktigare för företagen. De statliga företagen mÄste följa GRIs riktlinjer frÄn och med Är 2008. HÄllbarhetsredovisning Àr inte lÀngre frivilligt för de statligt Àgda företagen, utan de mÄste i Ärsredovisningarna utarbeta rapporter dÀr informationen kring miljöaspekter, socialt ansvar samt medarbetare redovisas. Men Àr kravet nödvÀndig för att fÄ företagen att redovisa dessa omrÄden, eller finns det andra pÄtryckningar som avgör vad företagen inkluderar i sin redovisning? Vilka faktorer utöver riktlinjerna som infördes 2007 kan förklara vad förÀndringar i de statliga företagens hÄllbarhetsredovisning beror pÄ?Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga förÀndringar i tvÄ statliga företag samt tvÄ privatÀgda företag.

Fysisk aktivitet pÄ recept till personer med utvecklingsstörning : en intervjustudie

Bakgrund: Personer som har en utvecklingsstörning Àr i hög grad utsatta för ohÀlsa dÀr otillrÀcklig fysisk aktivitet Àr en bidragande orsak. Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) Àr en effektiv metod för att frÀmja fysisk aktivitet, men det saknas kunskap om hur den fungerar för personer som har en utvecklingsstörning.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter hos sjukgymnaster inom habiliteringsverksamheter i Sverige av att anvÀnda FaR för vuxna personer som har en utvecklingsstörning pÄ lindrig eller mÄttlig nivÄ samt hur tillvÀgagÄngssÀttet sÄg ut vid en förskrivning av FaR.Metod: Studiens design var explorativ med en kvalitativ ansats. Tolv intervjuer utfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och elva subkategorier. De tre kategorierna var Att ha rutiner för förskrivning, Att ta hÀnsyn till patientens förutsÀttningar inför en förskrivning och Att uppnÄ följsamhet. Informanternas beskrivning av tillgÄng till rutiner och struktur i arbetssÀttet varierade.

Arbetslöshet ? ett sociologiskt perspektiv : ? arbetslöshetens effekter pÄ individen

ProblemArbetslöshet drabbar alla, speciellt med bakgrund av den ekonomiska krisen 2008. Vi sÄg hela vÀrlden drabbas och inte minst Sverige, unga som gamla. Vi har dÀrför intresserat oss för hur mÀnniskorna bakom arbetslöshetssiffrorna upplever sin situation som arbetslösa.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur arbetslöshet upplevs utifrÄn arbetslösas perspektiv.För att uppnÄ vÄrt syfte kommer vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund, Hur ser deras handlingsmöjligheter ut?Hur ser de pÄ sina jobbchanser? Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet? Finns det skillnader mellan mÀn och kvinnor vad gÀller deras upplevelser?Hur hanterar mÀnnen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation? MetodVi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att studera upplevelserna kring arbetslösheten. Vi har Àven anvÀnt oss av andrahandsmaterial till vÄra intervjuer.

DÀrför blir det fel nÀr projektet gör rÀtt! : FramgÄngsfaktorer vid projektstyrning

För att öka vÄr kunskap kring kritiska framgÄngsfaktorer vid genomförande av projekt, har vi identifierat vad vi tror Àr generella framgÄngsfaktorer och fallgropar. Genom att, utifrÄn den befintliga projektteorin, undersöka utförda projekt hos LFV Data har vi kommit fram till att bemanningen av projektgruppen Àr den idag mest förbÀttrings bara fallgropen för att genomföra projekt inom LFV Data, Àven om förankring av mÄl och vision för projekt ocksÄ Àr av stor vikt. Bemanning av projektgruppen Àr den frÀmsta generella framgÄngsfaktorn och vÄr idé Àr att kartlÀgga vilka kompetens omrÄden som behövs för att matcha med befintlig personals kvalifikationer. PolÀrdiagram kan vara till hjÀlp vid denna matchning. Vi menar att bemanningen av projekt Àr det som blir fel, Àven om projektet sedan följer metodiken, har förankring hos ledningen, hÄller tidplanen, och nÄr de ekonomiska mÄlen, dvs gör allt som de ska.

PopulÀrkulturens betydelse för fritidshemmet : - En intervjustudie utifrÄn fritidspedagogens perspektiv

Syftet för studien Àr att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska Àmnet populÀrkultur i förhÄllande till de resultat som studien gett och frÄn de intervjuer som gjorts. Metoden för studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fÄtt frÄgor som berör populÀrkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populÀrkulturen kan vara ett svÄr definierat begrepp. Vid undersökningen visas det Àven finnas vissa svÄrigheter kring hur populÀrkulturen ska anvÀndas i lagom mÀngd för att vÀcka intresse hos barnen. Detta utan att populÀrkulturens ekonomiska aspekt ska pÄverka barnens status och rÀtt att fÄ en likvÀrdig vistelse pÄ fritidshemmet.

Svenska Fondförvaltares TimingförmÄga

Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om svenska fondförvaltare har förmÄgan att prognostisera aktiemarknadens framtida rörelser samt utvÀrdera vilken betydelse tidsperioden för avkastningsdata har i en sÄdan undersökning. En empirisk analys av 30 Sverigefonder med tvÄ statistiska modeller med dagliga och mÄnatliga avkastningsdata ger dock inga stöd till att svenska fondförvaltare som grupp har denna förmÄga. FrÄn analysen visas det Àven att valet av statistisk modell och tidsperiod för dataobservationerna pÄverkar resultatet. För den svenska marknaden ger mÄnatlig data mer trovÀrdiga resultat Àn daglig data, vilket avviker frÄn tidigare amerikanska studier..

HÄllbar utveckling i textilslöjden

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man kan arbeta för hÄllbar utveckling i textilslöjden. Jag vill ta del av andra lÀrares erfarenheter samt undersöka hur eleverna upplever undervisningen. Studien baserar pÄ kvalitativa intervjuer med textillÀrare i grundskolan och elever i Ärskurs 8-9. Undersökningen ger en bild av hur lÀrare undervisar och hur lÀrare och elever ser att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hÄllbar utveckling. Skolan har en estetisk profil dÀr man arbetar Àmnesövergripande och Äterkommande har inslag av hÄllbar utveckling i form av Äterbruk.

Tankar om plöjningsfri odling :

The margin in crop production is more and more less and it forces the producer to check out how to reduce the cost of establishment of new crop. One way to reduce the cost in establishment is to begin with plough less farming. It saves money and time compares to conventional soil preparation with plough and harrow. Not all soil types are god for plough less farming and should be continued with ploughing (mainly light soil), but other soil types working very well with plough free farming. If you want to success with plough less farming you have to think in new lanes. One of the things you have to think about is to not grow too much cereal after cereal. Low stubble is important when you harvest the crop and also to spread and chop the straw well. I have in this work interviewed some farmers and farm advisers in Östergötland to see which thoughts they have about plough less farming.

Att periodisera i bostadsrÀttsföreningar - normer och praxis

Bakgrund och problem: I Sverige bor nÀstan var femte person i en bostadsrÀttslÀgenhet. Trots detta Àr kunskapen om vad det innebÀr att vara bostadsrÀttshavare mÄnga gÄnger brist-fÀllig hos gemene man. Som bostadsrÀttshavare Àr men ocksÄ delÀgare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte Àr att Àga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebÀr boendeformen bÄde frihet och stora möjligheter men det finns ocksÄ risker förknippade med detta.Denna uppsats problematiserar nÄgra av de redovisningsfenomenen som uppstÄr i en bostads-rÀttsförening. UtgÄngspunkten Àr sjÀlva bostadsrÀttsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus Àr förstÄelse och olika kommunikativa aspekter pÄ den ekonomiska redovisning-en.

Motivation och engagemang i en ideologiburen organisation

Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nÄ andra mÄl Àn ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundlÀggande idéer hÄller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad Àr det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte frÀmst Àr vinstinriktade? Syfte: Uppsatsen Àmnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation.

Var det bÀttre förr? : En studie i skillnad mellan disponibel inkomst vid förÀldraledighet och förvÀrvsarbete 1992-2008.

I uppsatsen undersöks hur kvoten mellan den disponibla inkomsten vid ett Ärs förÀldraledighet och ett Ärs förvÀrvsarbete förÀndrats över tid. Genom att skatta en inkomstkvot pÄ data för 1992-2008 kan det konstateras att det finns signifikanta skillnader i kvoten inom olika inkomstgrupper i samhÀllet. De flesta reformer inom förÀldraförsÀkringen och skattesystemet har pÄverkat lÄg- och höginkomsttagares ekonomiska situation vid förÀldraledighet, medan medelinkomsttagare förblivit relativt opÄverkade av reformerna. LÄginkomsttagarnas inkomstkvot har ökat till följd av höjd minimiersÀttning medan höginkomsttagarnas kvot har sjunkit successivt fram till 2004 till stor del pÄ grund av förvÀrvsinkomst över inkomsttaket. Jobbskatteavdraget pÄverkade alla inkomstkvoter i samma fallande riktning Är 2008..

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->