Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Bakgrund och problem: Efter att redovisningen i Sverige traditionellt sett inte gjort någonåtskillnad mellan olika typer av företag så tog Bokföringsnämnden 2004 initiativ till Kprojektetdär en uppdelning görs utifrån företagets storlek och associationsform. Det nyaregelverket för mindre aktiebolag, kallat K2, syftar främst till förenkling. En förändring somgör att bland annat företag verksamma inom programutveckling kommer att påverkas i höggrad är att egenupparbetade immateriella tillgångar inte längre tillåts att aktiveras.Konsekvensen därav är att det egna kapitalet och soliditeten minskar, vilket kan påverkasynen på företagets ekonomiska ställning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur mindre företag av kategorin programvaruutvecklarepåverkas av övergång till K2 avseende immateriella tillgångar i årsredovisningen och vaddetta får för effekt på eget kapital och soliditetsmåttet.Avgränsningar: Vi har valt att begränsa studien till egenupparbetade immateriella tillgångar.Vidare kommer vi endast att undersöka aktiebolag som tillhör kategorin Utgivning av annanprogramvara (ej för dataspel), SNI-kod 58290.Metod: Angreppssättet i studien är kvantitativt, där vi hämtat relevant data från företagensårsredovisningar, vilket sedan sammanställts i tabeller och diagram. Nyckeltal ochförändringar i dessa vid övergång till K2 har beräknats.Resultat och slutsatser: En relativt liten andel av undersökt population kommer direktpåverkas vid en övergång till K2 avseende att egenupparbetade immateriella tillgångar intelängre tillåts aktiveras. Av de som påverkas så innebär övergången för flertalet en markantförändring i eget kapital och soliditetsmåttet.

Syftet med studien var att ta reda på hur chefer och kökspersonal på förskolor arbetade för att främja goda matvanor hos barn enligt de nationella riktlinjer som finns.Metoden som användes var kvalitativ intervjuundersökning med fem förskolechefer och fem kökspersonal i en kommun i östra Svealand. Kravet för att medverka i undersökningen var att förskolorna skulle tillaga och planera maten på egen hand. I kommunen fanns det 65 förskolor som lagade och planerade maten själva. Lottdragning tillämpades för att välja ut vilka förskolor som skulle delta i undersökningen.Resultatet visade att förskolecheferna hade det yttersta ansvaret för att Statens livsmedelsverks riktlinjer följdes men de delegerade ansvaret till kökspersonalen då dessa ansågs vara experter inom området. Resultatet visade dock att kökspersonalen inte följde riktlinjerna till fullo, då de ansåg att de hade tillräckligt med kunskap.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal samverkan med det lokala näringslivet utformas utifrån teorier kring governance, policynätverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrån en fallstudie av projektet ?Växtkraft och företagarutveckling? som är en del av den ekonomiska föreningen Växtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mål, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna är utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mål även om de till viss del varierar mellan aktörerna.

Lönsamhet är ett ständigt aktuellt diskussionsämne för företag. För chefer är det en stor utmaning att bygga ihop en organisation som kan generera de högsta vinsterna. Ett sätt att möjliggöra högre lönsamhet är att ta hand om de existerande resurserna. Personalen är en konstant nyckelresurs i organisationen och bidrar till företagets framgång. Därför är det intressant att ta reda på hur företag kan påverka sin personal för högre ekonomiska effekter.

?Scanvados ? en skånsk calvados? börjar med en beskrivning av vad calvados egentligen är och vilka som är de ultimata förhållandena för att kunna producera en god och attraktiv calvados. Examensarbetet fortsätter sedan med att undersöka förutsättningarna för calvadosdestillering i Skåne, och täcker juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter av produktionsförloppet såsom lagar, tillstånd, kostnader men även ifall de närproducerade äppelsorterna lämpar sig för calvadostillverkning. Mot slutet följer en diskussion som knyter ihop de olika resultaten av undersökningarna och där jag drar mina slutsatser om en hållbar calvadosproduktion i Skåne..

Diskussioner kring kostnader inom hälso- och sjukvårdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat ämne. Avvägningen mellan kostnad och kvalitet är kanske mer komplext på detta område än på många andra. Moraliska aspekter, liksom värdighet och diskretion är exempel på avseenden som är svåra att mäta i ekonomiska termer men som är nödvändiga för att kvaliteten på vården skall betraktas som hög. Det kan således anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vården.Denna uppsats har sin utgångspunkt i vårdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket är en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmärksammats inom den offentliga sektorn och som går under benämningen New Public Management. Syftet är att utifrån relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förändringar som kommit att ta plats inom hälso- och sjukvården märks av och hur de bemöts av vårdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte råder något tvivel om att New Public Management kommit att förändra organisation och styrning inom hälso- och sjukvården.

Syftet med vår undersökning var att se i vilken grad eleverna har förståelse för begreppet hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett mycket vitt begrepp har vi avgränsat oss till att behandla den konflikt som uppstår mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga synvinklar i hållbar utveckling. Vi ville även undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrågor. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning på två skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. Vår undersökning visade att eleverna visade förståelse för konflikten i hållbar utveckling men däremot kunde vi inte se om de hade någon större handlingskompetens..

Problembakgrund: Ekonomiska kriser och hållbarhetskriser har lett till förändringar i sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden världen över. Företag börjar ta större ansvar för hållbarhet men kan uppleva stora svårigheter att uppnå sina hållbarhetsmål. Detta beror på att det saknas förståelse för hur processen ser ut. Beslutsfattare har svårigheter med att skapa en plan som går ända från hållbarhetsvision till hållbarhetsredovisning via strategi, implementation och prestationsmätning. Textilindustrin spelar en stor roll i den globala ekonomin, och har stor påverkan på sociala och miljömässiga frågor.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Perenner är på modet och har fått en större roll i planteringar i de offentliga rummen. Deras ekologiska och ekonomiska hållbarhet är god medan sommarblommor är både dyra och mindre bra för miljön. Det har lett till att trädgårdsexperter och forskare föreslår att sommarblommor på just kyrkogårdar ska bytas ut mot perenner. Trots det är proportionen perenner låg, vilket leder till frågeställningen hur inställningen till perenner ser ut hos svenska kyrkogårdsförvaltningar. Denna uppsats undersöker dagens användning av och inställning till perenner hos uppländska kyrkogårdsförvaltningar, vilket ger information och reflektion kring kyrkogårdarnas växtanvändnings ekologiska och ekonomiska hållbarhet och förslag på hur perennanvändningen kan utvecklas i framtiden.

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmälningsplikten vilket innebar att en revisor som misstänker ett ekonomiskt brott ska anmäla detta. Tidigare har en revisor som misstänkt att det pågått ekonomiska oegentligheter i ett företag inte självmant fått anmäla detta till polis eller åklagare. Anmälningsplikten innebär dock ett avsteg från tystnadsplikten som av många anses vara en av revisorns viktigaste regler. En revisor innehar en unik ställning i företaget som granskas och har därmed rätt att kräva upplysningar samt få tillgång till alla handlingar.

I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant.Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden.

Studien har skrivits i syfte att undersöka och klargöra spelifieringskonceptets potential för affärsnytta. Detta då material som behandlar ämnet spelifiering sällan beskriver vilken affärsnytta spelifieringslösningar faktiskt resulterar i efter tillämpning. De få teoretiska redogörelser för affärsnyttan med spelifiering som funnits att tillgå är dessutom sällan empiriskt förankrade. Studiens syfte operationaliseras genom forskningsfråga (1); Vilken typ av affärsnytta bidrar spelifiering med i verksamheter? För att besvara denna frågeställning tar studien sin grund i tidigare forskning om spelifiering, affärsnyttan med IT-investeringar samt teoretiska redogörelser specifikt relaterade till affärsnyttan med spelifiering.

Målet med detta examensarbete var att inventera olika förekommande skredriskmodeller som man kan utföra med hjälp av GIS-teknik, detta för att sedan föreslå och implementera en modell för Vägverket Region Mitt för att kunna lokalisera riskbenägna vägsträckor med avseende på skred. Inom projektets ramar ingick att utifrån de befintliga databaser som finns inom Vägverket Region Mitt utföra riskanalyser i GIS-programvaran ArcView 3.2 och tilläggen Spatial Analyst och Geoprocessing. I detta arbetssteg gjordes också en analys av de befintliga databaserna med avseende på dess ursprung och kvalitet för att vara medveten om på vilken nivå analysresultatet kan användas. Slutligen analyserades GIS-resultatet av geoteknikern Nenad Jelisic som har många års erfarenhet av ras och skred inom Vägverket Region Mitt. Detta för att kunna utröna om resultatet kan användas för att påvisa områden där stabilitetsförhållanden bör uppmärksammas och om metoden kan vara ett stöd för Vägverket Region Mitt i översiktliga planeringsprocesser såsom i vägutredningar och förstudier.