Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska tolv svenska företags årsredovisningar. Arbetet inriktar sig på att redogöra för skillnader och likheter mellan företag som har redovisat ett positivt respektive negativt resultat. Metod: Vi använder oss av en induktiv metod, eftersom vi har valt att gå ifrån det specifika till det generella. Det fenomen vi har studerat är kommunikation. Insamling av information har skett genom att vi har granskat årsredovisningar med hjälp av ett egenutformat frågeformulär.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar.

Nya produkter måste till om den svenska massa- och pappersindustrin ska behålla konkurrenskraften gentemot utländska producenter. Biokemikalier är en trolig framtida marknad för skogsindustrin, och den här rapporten fokuserar på möjligheten att investera i en mindre, lokal fabrik som producerar etylenoxid genom direkt oxidation av etanol. Målet med studien är att svara på frågeställningarna; Hur hög grundinvestering kan tillåtas vid anläggning av en lokal etylenoxidfabrik? Hur förändras grundinvesteringen när vissa ekonomiska antaganden varieras? Hur mycket etanol kommer den tänkta etylenoxidfabriken att förbruka? Utöver dessa tre mål diskuteras även integration av etylenoxidfabriken med ett vedbaserat bioetanolraffinaderi. En skattning av den maximala grundinvesteringen har genomförts med nettonuvärdesmetoden. Kalkylränta, driftkostnader och marknadspris har varierats i en känslighetsanalys. Vidare har förbrukningen av etanol beräknats baserat på litteratur.

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagsläget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvärv på två olika sätt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jämförbarheten mellan klubbarnas årsredovisningar kan påverkas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som spelar in när klubbarna väljer metod för redovisning av sina spelarförvärv.Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundärdata i form av klubbarnas årsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val.

Bakgrund: Den första januari 2005 övergår Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersättningar och innebär att dessa ersättningar skall redovisas som en kostnad i resultaträkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jämförelse år i redovisningen varför IFRS 2 även får effekter på 2004 års redovisning.Syfte: Kartlägga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 på 2004 års resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersättningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer även att undersöka hur utvalda företags inställning till aktierelaterade ersättningsprogram har påverkats till följd av IFRS 2.Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktär genomförts för att studera samtliga företag på Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktär har även genomförts på tre av dessa företag.Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen påverkas ekonomiskt av IFRS 2.

Det diskuteras allt mer om vår påverkan på omgivningen och hur vi arbetar för att framtida generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till att tillfredsställa sina behov. Därav har kraven om en utförligare redovisning uppstått där företag skall visa upp dess sociala och miljömässiga arbete såväl som det ekonomiska. Många större företag har börjat upprätta någon form av hållbarhetsredovisning där sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter behandlas. Det har dock uppstått viss kritik mot hållbarhetsredovisningen då den fortfarande är frivillig och där trovärdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrågasätts. GRI är en organisation som upprättat riktlinjer för hållbarhetsredovisning och som alla slags företag skall ha möjlighet att använda för att upprätta en hållbarhetsredovisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa.

Syftet är att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska länderna kan utgöra en optimal valutaunion. Utifrån ett svenskt perspektiv visar resultaten att det är lämpligast för Sverige att ingå i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa länder har varit störst. Taylors ränteregel visar att Sverige och Norges räntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge präglas av störst ekonomisk integration.Vi har använt två olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrån ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors ränteregel. De båda tillvägagångssätten fokuserar på hur ekonomiskt integrerade länderna är, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln är den som har störst inverkan på den beroende variabeln, växelkursvolatilitet.

I Gävle finns det ett väl uppbyggt fjärrvärmenät som mestadels förses med värme från ett biokraftvärmeverk och spillvärme från en pappersfabrik. Under sommaren finns det ett överskott av spillvärme med följden att biokraftvärmeverket inte är i drift under denna period. Det finns gamla beredskapslager för olja utsprängda runt Gävles kust. För att kunna utnyttja Gävles produktionsanläggningar bättre är det därför av intresse att undersöka möjligheten att konvertera de gamla oljelager till värmelager. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för värmelagring i bergrum samt att presentera förslag på hur detta skulle kunna genomföras.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur kunskap överförs och information hanteras från svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men även att se vilka problem som kan uppstå när dessa processer genomförs. Författarna vill även utreda vilken informationshantering som är mest effektiv samt om det uppstår några problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina.Den allmänna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land är de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag väljer att investera i varierar. De tio senaste åren har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag är Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. När utländska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utländska företagen men innebär även en utmaning.

Uppsatsen behandlar ämnet utlandsetablering och grundar sig i en multipel fallstudie vilken utförts genom intervjuer på sex svenska företag som är etablerade i Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare forskning finns det flera olika strategier ett företag kan använda sig av vid utlandsetablering. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför och hur ett antal svenska företag gått till väga för att etablera sig i Förenade Arabemiraten, samt jämföra de olika tillvägagångssätten med teorier kopplade till utlandsetablering.Den ökade globaliseringen har fört med sig en mer homogen värld där allt fler företag väljer att expandera utanför det egna landets gränser. Förenade Arabemiraten har i nuläget en av världens snabbast växande ekonomier samt en stor efterfrågan av västerländska produkter. Sverige tillhör de länder i Europa som har flest multinationella företag räknat per capita.Anledningar till varför ett antal svenska företag har etablerats i Förenade Arabemiraten är företagens strävan efter geografisk närhet till kunderna, den höga tillväxten i landet samt landets höga efterfrågan av västerländska produkter och västerländskt tänkande.Val av etableringsstrategi har i högsta grad styrts av Förenade Arabemiratens legala system.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida de bankers fondbolag vilka använt sig av derivatinstrument som komplement till traditionella placeringar har presterat bättre i termer av avkastning och risk än de bolag som inte använt derivatinstrument. Resultatet kommer sedan att sättas i relation till de resultat som tidigare studier inom området presenterat Metod: Vi har arbetat utifrån en kvantitativ ansats, där vi använt oss av sekundärdata. Vi har erhållit data från Morningstar, OMX och Oslobörsen. Den data vi samlat in har bearbetats med hjälp av ett antal statistiska och ekonomiska mått och modeller för att uppfylla vårt syfte. Teoretiska perspektiv: Vår teori behandlar de olika fondklasser och derivat som ingår i studien.

Denna uppsats behandlar utkontrakteringar i offentlig sektor och som praktikfall har utkontrakteringen av äldreboendena Nibblegården och Ärtan i Lunds kommun valts. Själva syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om vilka effekter som uppkommer vid utkontrakteringar. I uppsatsen diskuteras även vad som bör beaktas vid utkontrakteringsbeslut (eller återtagande av utkontrakterad verksamhet). Den innehåller också en analys av hur kontrakt mellan det offentliga och privata aktörer är utformade och hur utformningen stämmer överens med den ekonomiska litteraturen. Studien har visat på att det finns vissa skillnader finns mellan teori och empiri vad gäller kontrakts utformning.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Kvinnors och mäns relativa vilkor på arbetsmarknaden är intimt sammanknippade med fördelningen av betalt och obetalt arbete inom hushållet. Denna fördelning kan påverkas genom ekonomiska incitament och familjepolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Sverige står nu inför en familjepolitisk reform, bestående av ett vårdnadsbidrag, en jämställdhetsbonus och ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Denna uppsats diskuterar dessa reformers förväntade effekter på tidsallokeringen inom hushållet och hur dessa effekter kan förväntas skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Den teoretiska ramen utgörs av Gronaus tidsallokeringsmodell och en hushållsmodell utformad av Blau et al.