Sök:

Sökresultat:

4363 Uppsatser om Ekonomiska utvärderingar - Sida 26 av 291

Kan den svenska avkastningskurvan användas som indikator för den svenska ekonomiska tillväxten?

AbstraktTillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt.Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer.Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal.Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga statsobligationer och tvååriga statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt..

Användningspotential för aska i Sverige : Erfarenheter från användningsområden ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv

Denna litteraturstudie har syftat till att synliggöra användningspotentialen av aska kopplat till ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Aska, som klassas som en avfallsprodukt, används idag i stor omfattning i olika applikationer. I examensarbetet har en kartläggning gjorts över skillnader i sammansättning mellan olika typer av aska samt vilka regelverk som gäller vid användning av aska. Vidare har sex användningsområden för aska studerats och i arbetet klargörs vilka vinster, såväl ekonomiska som miljömässiga, och miljörisker som finns förenade med att använda aska. Användningsområdena har ställts mot miljöbalkens definition av hållbar utveckling och mot några av Sveriges miljömål för att på så sätt kunna bedöma om askanvändningen bidrar till en hållbar utveckling.Undersökningen visar att totalhalterna av ämnen kan skilja sig mycket åt mellan olika typer av aska.

EKONOMISKA SANKTIONER P? BEKOSTNAD AV M?NSKLIGA R?TTIGHETER? En kvantitativ studie om den regionala effekten av ekonomiska sanktioner p? graden av m?nskliga r?ttigheter i icke-sanktionerade l?nder

Previous studies have shown that economic sanctions have adverse effects on the level of human rights in sanctioned countries. The focus of research on the effects in sanctioned countries has left the question of whether economic sanctions can have a regional effect on human rights levels in countries not sanctioned in the same region. Therefore, this essay has sought to investigate if economic sanctions aimed at an individual state have a regional effect on the level of human rights in countries not sanctioned within the same region. A previous study found that economic sanctions in Latin America positively affected the level of human rights in non-sanctioned countries within the same region. This essay has examined whether the same result can be found in a region with a different level of democracy.

Portugals inflationsutveckling sedan inträdet i EMU : Orsaker och konsekvenser

Sedan EMU-samarbetet påbörjades har ett flertal länder inom unionen legat på högreinflationsnivåer än genomsnittet och visat tecken på ekonomisk överhettning. Ett av dessaländer har varit Portugal, som, tillsammans med bland annat Irland, uppvisat de högstainflationssiffrorna. Denna uppsats studerar tänkbara orsaker till den höga inflationen iPortugal sedan EMU-inträdet. Vi testar för huruvida en Balassa-Samuelson-effekt finns medhjälp av kvartalsdata för åren 2000?2004.

Nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag -Reflekteras nedskrivningar av goodwill i framtida kassaflöde?

Bakgrund och problem: Enligt redovisningsstandarden IAS 36 skall en nedskrivning avgoodwill spegla företagens ekonomiska verklighet. Den ekonomiska verkligheten speglasbättre genom årliga nedskrivningsprövningar än genom en avskrivning. Vilken var metodensom tillämpades tidigare. Detta har gett företagsledningar möjlighet att basera värderingenefter egna bedömningar. Tidigare forskning har visat på att nedskrivning av goodwill har ensläpande effekt på kassaflödet och inte speglar den ekonomiska verkligheten som är ett avsyftena med IAS 36 är.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 reflekteras iframtida kassaflöde ett och två år fram bland svenska företag noterade på NASDAQ OMXStockholm AB mellan åren 2005-2010.Avgränsningar: I studien ingår de företag som skrivit ned goodwill någon gång mellan åren2005-2010 och är noterade på NASDAQ OMX Stockholm AB.Metod: För att undersöka detta valde vi att genomföra en kvantitativ studie där vi undersökteett urval av företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm mellan åren 2005-2010.

PÃ¥verkar informationen aktiekursen? -En studie om finansiella rapporter, pressmeddelanden, rubriker samt analytikertips

Bakgrund: Den ekonomiska rapporteringen och vilken påverkan den har på aktiekursen är ett omdebatterat område. I den ekonomiska världen cirkulerar olika teorier och undersökningar med olika resultat och förklaringar till vad som egentligen påverkar. Till skillnad från tidigare forskning ämnar uppsatsen att skapa en helhetsbild av informationens påverkan. Problemformulering: Påverkar företagens finansiella rapporter och pressmeddelanden aktiekursen?- Utgör analytikers rekommendationer ett bidrag till aktiekursens rörelse?- Understödjer medias rubriker effekten?Syfte: Syftet är att undersöka relationen mellan företagsinformation och aktiers volatilitet.

Uppdragsbrevet: ett verktyg för att minska förväntningsgap?

I alla dagens företagsformer måste det där ägarens ansvar är begränsat ställas särskilda krav över hur resultat och ställning redovisas utåt för företaget. Företagets olika intressenter måste inneha ett förtroende för den information som företaget lämnat om sin ekonomiska situation samt även på förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD på företaget. Revisorns roll är därmed att kvalitetssäkra den information som företaget lämnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler är olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestämmelser, om vilket typ av information som skall lämnas om den ekonomiska situationen.

Konsumenten som miljöaktivist - en kvalitativ studie om Naturskyddsföreningens inställning till politisk konsumtion

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012.

Någtra aspekter av systemet för kommunal utjämning ur political economy- och tillväxtperspektiv

Uppsatsen granskar systemet för utjämning mellan kommunerna ur political economy- och tillväxtperspektiv. Political economy-analysen undersöker i vilken utsträckning systemets utformning möjliggör politiskt motiverad taktisk omfördelning. Av denna analys framgår att det rådande statsbidrags- och utjämningssystemet ger ett mycket begränsat utrymme för diskretionära bidrag. Den övergripande slutsatsen av political economy-analysen är att det finns en påtaglig kontrast mellan ansatserna i de akademiska studierna och de offentliga utredningarna. Analysen ur tillväxtperspektiv granskar vilka effekter långtgående kommunutjämning kan tänkas ha på arbetskraftsrörligheten, samt vilka konsekvenser detta kan tänkas ha för den långsiktiga ekonomiska tillväxten.

Konkurrens på lika olika villkor - med patienten i fokus?

Syfte: Studien syftar till att öka förståelse för hur reformen Hälsoval Skåne har påverkat såväl offentliga vårdenheter som privata aktörer och härigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts. Metod: Kvalitativ metod, fallstudie. Empirisk analys: Studien visar bland annat på att det krävs en överrensstämmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar även att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer måste tas i beaktande vilket går i linje med strategic fit och the design school. Vidare har även ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriärer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har även identifierats vilka är av stor vikt för att överleva i hälsovalet men även olikheter beträffande konkurrenssituationen visar sin inverkan. Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tänkas vara avgörande är företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vårdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av Hälosval Skåne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med från början..

Kommuners möjlighet att ge näringsidkare stöd

Under mitten av 1900-talet gav den ekonomiska tillväxten ökande inkomster till kommunerna. När den ekonomiska tillväxten stagnerade, samtidigt som efterfrågan på kommunens tjänster ökade, blev kommunerna tvungna att effektivisera sin verksamhet för att nå balans. Effektiviseringar når dock en gräns och då behövs nya idéer. Ett sätt kan då vara att gynna det lokala näringslivet. Ett väl fungerande näringsliv bidrar med arbetstillfällen som i sin tur genererar skatteinkomster.Kommuners möjligheter och begränsningar att handla regleras bland annat i kommunallagen.

DEN EKONOMISKA EFFEKTEN AV ÖVERKLAGANDEN I GÖTEBORG - Kan överklaganden mot bostadsbyggnadsprojekt härledas till demografiska faktorer och vilka ekonomiska effekter kan de ge för byggföretagen?

This bachelor thesis addresses the problem of appeals against house building in Gothenburg. The thesis investigates whether there is a statistically significant relationship between demographic factors and the occurrence of approved, appealed and revoked permits for new construction of residential buildings in the ten districts of Gothenburg. This is done with a correlation analysis. The report also investigates whether there is a statistically significant regression in the same demographic factors and how these individually affect the average processing time for appeals in the districts. This study is done with a multiple regression analysis.

Fast etableringsställe : Platsen för tillhandahållande av tjänster vid fasta etableringsställen i olika medlemsstater

Denna studie avser att besvara var mervärdesbeskattning sker, ur ett EG-rättsligt perspektiv, vid tjänstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsställen i olika medlemsstater. Tjänsterna förvärvas vid den plats där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahålls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsställen. Studien företas med anledning av rådets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).Utgångspunkten för att besvara studiens syfte är huvudregeln i artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse som träder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person ska vara den plats där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet.

Lönsamhetsbedömning i mindre grossistföretag -Ekonomistyrning genom ABC-kalkyl och budget

Syfte: Syftet är att genom en ABC-kalkyl utreda var ett mindre grossist företag tjänar sina pengar och därefter diskutera hur företaget tidigt ska kunna få indikationer på ekonomiska förändringar. Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Nordhav AB. Utifrån teori och empirisk data utvecklas en ABC-modell för Nordhav ABs verksamhet samt ett förslag till budget för verksamheten. ABC-modellen och budgeten testas därefter på ett verkligt material och resultat analyseras. Resultat: Resultatet av den lönsamhetsbedömningen som gjorts i detta arbete genom en ABC-kalkyl visar att företaget idag (2002) säljer flera produktgrupper med förlust.

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. Frågan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hänvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill säga att revisionsplikten är av stor betydelse förbekämpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott går isär och frågan om revisionspliktens preventiva effekt på denekonomiska brottsligheten kvarstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

<- Föregående sida 26 Nästa sida ->