Sök:

Sökresultat:

4456 Uppsatser om Ekonomiska svćrigheter - Sida 8 av 298

Förvaltningen av en bostadsrÀttsförening : ?en studie med utgÄngspunkt frÄn medlemmarnas ekonomiska intresse

Bakgrund:  BostadsrÀtten  utgör  en  alltmer  attraktiv  boendeform  och  dess  frÀmsta  syfte  Àr  att tillgodose dess medlemmar med ett prisvÀrt boende. MÄnadsavgifterna frÄn bostadsrÀttsförenings medlemmar bidrar  till att alla kostnader  tÀcks upp och dÀrmed Àr boendekostnaden beroende av hur bostadsrÀttsföreningens kostnader hanteras. Denna studie undersöker hur verksamheten  i en bostadsrÀttsförening Àr förenlig med att verka för medlemmarnas bÀsta ekonomiska intresse.  Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur en bostadsrÀttsförenings medlemmars ekonomiska intresse uppfylls, med fokus pÄ de faktorer som inverkar pÄ medlemmens boendekostnad.  Metod:  Uppsatsen  Àr  skriven  med  en  kvalitativ  ansats.  Befintliga  teorier  har  anvÀnts  för  att analysera det empiriska material som samlats  in.

Lie-algebror

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

Ekonomiska styrsystem och stress : En explorativ studie i hur budget, nyckeltal och incitamentsystem kan pÄverka stressorerna krav, kontroll och support

Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan pÄverka arbetsrelaterade stressdrivare, sÄ kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för bÄde anstÀllda och organisationer Àr det viktigt att förstÄ vad som orsakar den. Styrsystems pÄverkan pÄ stressorer Àr ett relativt outforskat omrÄde. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan pÄverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts Àr budget, nyckeltal och incitamentsystem.

Ekonomiska och Psykosociala Faktorers PÄverkan pÄ Motivation ? en Kvalitativ Studie.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur ekonomiska och psykosociala faktorer kan pĂ„verka motivation pĂ„ en avdelning i en statlig myndighet i Sverige. Avdelningen bestĂ„r av tvĂ„ filialer, benĂ€mnda filial A och filial B, vilka utgjorde studiens fokus. De ekonomiska och psykosociala faktorerna avgrĂ€nsades till att enbart bestĂ„ av ersĂ€ttning, trivsel, stöd och egenkontroll, eftersom dessa utpekats som problemomrĂ„den av de aktuella filialerna som studien berör. Ämnet motivation avgrĂ€nsades genom Vrooms (1964) perspektiv och undersökningen baserades pĂ„ hans kognitiva processteori Expectany Theory.För att besvara studiens forskningsfrĂ„ga utfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer, fyra pĂ„ filial A och fem pĂ„ filial B. Resultatet visar att problemomrĂ„dena trivsel, stöd och egenkontroll innehöll faktorer som bidrog till motivation och att problemomrĂ„dena ersĂ€ttning, trivsel och stöd bestod av komponenter som reducerade motivation..

Ideella föreningars styrning mot ideella och ekonomiska mÄl

Ideella föreningar krÀver mycket tid i ansprÄk frÄn ideellt arbetande personer. För nÀrvarande Àr det inte lÀtt att förmÄ mÀnniskor att stÀlla upp och arbeta ideellt och sitta i styrelsen dÄ det Àr mycket annat som drar, till exempel arbete, familj och tv-tittande. Av den orsaken ville vi förstÄ hur ideella föreningar styrs genom ekonomiska och ideella mÄl och vi har stÀllt oss frÄgan vilket behov av resurser i form av kompetens, monetÀra resurser och ideellt arbete anser ideella föreningar att de behöver för att bedriva verksamheten? För att uppfylla vÄrt syfte ville vi göra en undersökning av en samhÀllsnyttig förening och valde Svenska Brukshundklubben. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av Brukshundklubbens centrala nivÄ, distriktsnivÄ och lokala nivÄ.

FörestÀllningar om en förÀndring av ekonomiska ansvarsenheter: en studie pÄ chefsnivÄ i ett IT-företag

Dagens samhÀlle befinner sig i stÀndig förÀndring, dÀrmed Àr det viktigt för organisationer att Àven de förÀndras, det speciellt med tanke pÄ kunskapsintensiva företag vars bransch befinner sig i ett utvecklingsstadium. För att en förÀndring ska bli lyckad Àr det viktigt att personalen kÀnner sig delaktiga och har en förstÄelse för förÀndringen. Ekonomiska ansvarenheter kan ge olika resultat för olika företag, om det uppstÄr en konflikt mellan de valda ekonomiska ansvarsenheterna och företagets syfte Àr det relevant att förÀndra de ekonomiska ansvarsenheterna för att de ska vara optimala för företaget. Syftet med denna studie Àr beskriva och jÀmföra förestÀllningar hos chefer pÄ operativ samt taktisk nivÄ i ett stort kunskapsintensivt företag, angÄende en förÀndring av de ekonomiska ansvarsenheterna frÄn ett resultatansvar till ett kostnadsansvar. Intervjuer har gjorts pÄ chefsnivÄ för att fÄnga deras förestÀllningar kring hur förÀndringsprocessen genomförs samt hur informationsspridningen och kommunikationen fungerar.

Ekonomisk förening : en fallstudie av fyra ekonomiska föreningar i GÀvleborg

ABSTRACTTitel: Ekonomisk förening ? en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i GÀvleborg NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Ingela Jansson & Maria Stolt Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 - Maj  Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vÄr utbildning har varit sparsam i förhÄllande till andra bolagsformer och vÄr studie har visat pÄ att detta gÀller allmÀnt i samhÀllet.VÄra forskningsfrÄgor Àr:Vad bidrar till att man vÀljer att bedriva en ekonomisk förening?Vilka Àr fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening? Metod: Vi har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, dÀr fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har Àven utfört tvÄ intervjuer med anstÀllda pÄ tvÄ olika banker för att fÄ information om vilka villkoren Àr för ekonomiska föreningar vid företagsbelÄning.

Var gömmer de allsvenska fotbollsklubbarna sina spelare?: en studie av allsvenska fotbollsklubbarnas redovisning

Det Svenska Fotbollsförbundet har de senaste Ären stÀllt ökade ekonomiska krav pÄ de allsvenska fotbollsklubbarna och som en konsekvens av detta har klubbarna blivit mer affÀrsmÀssiga. En klubbs tillgÄngar utgörs i huvudsak av dess spelare, men med dagens möjligheter till redovisning av humankapital kan klubbens ekonomiska stÀllning bli missvisande. DÀrför har syftet med denna studie varit att analysera huruvida redovisningen av humankapital i allsvenska fotbollsklubbar ger en rÀttvisande bild av klubbarnas ekonomiska stÀllning. Genom att göra telefonintervjuer med företrÀdare för de allsvenska klubbarna och representanter frÄn Svenska Fotbollsförbundet har data samlats in och legat som grund för den analys som utförts. Undersökningen visar att klubbarna inte har nÄgon möjlighet att tillgÄngsföra egna produkter, Bosmanfall eller spelare vars kontrakt löpt ut och en förlÀngning Àr aktuellt.

Den ekonomiska tillvÀxten : -som den presenteras i fyra aktuella lÀroböcker för gymnasiet

Denna studie söker ta reda pÄ pÄ vilket sÀtt den ekonoiska tillvÀxten presenteras i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A för gymnasiet. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillvÀxt i de studerade lÀroböckerna för samhÀllskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa lÀroböcker kring begreppet ekonomisk tillvÀxt? Den metod som anvÀnt Àr textanalys. Med hjÀlp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillvÀxten studeras fyra lÀroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktÀr.

VÀnstervÄg blir högervÄg -En studie av riksdagsvalens slutdebatter 1976, 82, 91 och 94

Syftet med föreliggande undersökning Àr att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sÀtts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framtrÀdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förÀndring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstÄ som regeringsdugliga har ökat och debatterna har Àven i viss mÄn avideologiserats.

L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Genus ur ett intersektionellt perspektiv : en granskning av lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd

I en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Àr ÄtgÀrder mot den kvinnliga ohÀlsan och sjukfrÄnvaron prioriterade. Som ett led i detta arbete genomfördes denna undersökning med syfte att undersöka lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd utifrÄn ett genusperspektiv. Detta genom att faststÀlla könsskillnader avseende uttalanden om psyko-socio-ekonomiska aspekter som inte Àr av relevans för det medicinska tillstÄndet i lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd. För att erhÄlla kunskap om huruvida psyko-socio-ekonomiska aspekter förekom i undersökningsunderlaget, analyserades 247 lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd med kvalitativ innehÄllsanalys. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier med sammanlagt 16 identifierade faktorer som alla var av psyko-socio-ekonomisk karaktÀr och utan relevans för det medicinska tillstÄndet.

FörutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion

Uppsatsens grundlÀggande syftet Àr att förklara förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion. För att uppnÄ detta syfte har förutsÀttningar utifrÄn teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit vÀgledande för att empiriskt identifiera förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion mellan Sverige och Norge. Det Àr förklaringen av ett visst fenomen ? grÀnshinder ? i relation till grÀnsöverskridande verksamhet som efterstrÀvas.

Östutvidgningens pĂ„verkan pĂ„ familjeförsĂ€kringen

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka effekter östutvidgningen kan ha pÄ den svenska familjeförsÀkringen. Arbetet fokuserar pÄ Polens intrÀde i EU och en eventuell polsk immigration till Sverige. Metod: Undersökningen bygger pÄ migrationsteorier och jÀmförelser med tidigare utvidgningar av den Europeiska Unionen och pekar pÄ drivkrafter bakom immigration. Slutsatser: Arbetet visar pÄ stora ekonomiska skillnader mellan Sverige och Polen och att det finns avsevÀrda incitament till immigration. Samtidigt ger tidigare utvidgningar prov pÄ att mÀnniskor i allmÀnhet Àr trogna sin hembygd.

Prognoser av ekonomiska tidsserier med sÀsongsmönster : En empirisk metodjÀmförelse

I denna uppsats har olika metoder för att göra prognoser för ekonomiska tidsserier med sÀsongsmönster jÀmförts och utvÀrderats. FrÄgan som undersökningen har kretsat kring Àr: Vilken metod Àr bÀst lÀmpad för att göra prognoser av tidsserier med sÀsongsmönster? De metoder som jÀmförs Àr sÀsongsrensningsmetoderna Census II och TRAMO/SEATS, sÀsongsmodellerna SARIMA och ARIMA med dummyvariabler för sÀsong samt en metod dÀr medelvÀrdena frÄn de fyra första metoderna anvÀnds som prognoser. För att genomföra undersökningen har dessa metoder tillÀmpats pÄ fyra ekonomiska tidsserier, nÀmligen: konsumtion, BNP, export samt byggstarter. Resultatet frÄn undersökningen Àr att sÀsongsmodellerna Àr bÀst för konsumtionsserien, sÀsongsrensningsmetoderna Àr bÀst för BNP- och exportserien och den ena sÀsongsmodellen (SARIMA) Àr bÀst för byggstartsserien medan den andra (ARIMA-dummy) Àr den sÀmsta.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->