Sök:

Sökresultat:

4456 Uppsatser om Ekonomiska svćrigheter - Sida 60 av 298

Införandet av hÄllbar utveckling: En fallstudie om upplevda utmaningar vid mÀtning och redovisning av mjuka vÀrden

?En utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Detta Àr definitionen av hÄllbar utveckling vilket organisationer pÄ senare Är har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan. Ett sÀtt att införa hÄllbar utveckling i en organisation Àr att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekten.

Företagsrekonstruktion - VÀljer företag att gÄ i konkurs framför en rekonstruktion?

DÄ ett företag fÄr ekonomiska problem och problemen Àr av den art att de inte gÄr att lösa i den löpande verksamheten Àr det oftast konkurs som kommer pÄ tal. Sedan 1996 finns det ett alternativ till konkurs, företagsrekonstruktion. Syftet med en rekonstruktion Àr att genom att vidta ÄtgÀrder, bÄde finansiella och sakliga, rÀdda verksamheten och Äterigen göra den lönsam. Förfarandet Àr reglerat i Lagen om företagsrekonstruktion. Det har sedan införandet av lagen visat sig att den fÄtt dÄlig genomslagskraft och det Àr bara en brÄkdel av de företag som rÄkar illa ut som ansöker om en rekonstruktion.

Vad vill Sverige och EU med sitt bistÄnd till de baltiska staterna?

Uppsatsen omfattar en analys och jÀmförelse av EU:s och Sveriges mÄlsÀttningar,strategier och faktiska bistÄnd för de tre baltiska staterna i tidsperioden 1998/99. Somteoretiskt ramverk har det vidgade sÀkerhetsbegreppet med Barry Buzans tolkning frÄnboken People, States and Fear: an agenda for international security in the post- coldwar era. Ur teorin sÄ anvÀnds de fem sektorerna politiska, ekonomiska, sociala, miljöoch militÀra detta som ett analytiskt sorteringsverktyg för att sedan överskÄdligt kunnajÀmföra och prioritera sektorerna och dess innehÄll med varandra. Genom detta sÄ skaett resultat vara möjligheten att se om Sverige koordinerar sitt bistÄnd med EU:s..

Att vÄga möta framtiden ? Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skola

Att vÄga möta framtiden ? Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skolaFörfattare:MIKAEL CEDERBOMUppdragsgivare:Karin Fogelberg vid JMGKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapOmfattning:15 högskolepoÀngTermin:HT 2009Handledare:Annika BergströmSyfte:Dagens ungdomar mÄste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhÀllet. HÀr spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestÀmmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lÀrare, och elever. Men deras uppdrag Àr komplext eftersom implementering Àr svÄrhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs bÄde av kommunen och inifrÄn den egna skolan. DÀrför Àr det inte sjÀlvklart hur skolcheferna idag jobbar för att frÀmja digital kompetens i skolan.

"Den mÀrkligaste böjelsen - att inte ha nÄgon" Paradoxer och villkor i sikurser om asexualitet i svensk dags/kvÀllspress

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrÄn en kontext som menas pÄtala och kritisera heteronormativa antaganden - intrÀder i. Genom en stÀndigt nÀrvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremÄl för tal, och dÀrmed föremÄl för diskurser. UtifrÄn villkor och antaganden om var och hur ?rÀtt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsÀgelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkÀnnanden och misskÀnnanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

Paradoxen i VÀstafrika : En jÀmförande studie mellan Elfenbenskustens och Ghanas agerande i EPA-förhandlingarna med EU

Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit pÄ ett interimsavtal med EU mellan 2008 och 2013?UtifrÄn ovanstÀllda frÄgestÀllning utreder föreliggande uppsats paradoxen om tvÄ förhÄllandevis lika lÀnder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA). FrÄgan besvaras med hjÀlp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför avtal sluts eller ej. För uppsatsen ÀndmÄl sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömÀssiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förÀndringar i Ghana föranledde landets beslut att avstÄ frÄn att underteckna interimsavtal med EU.

Köptrohet till tecknade ramavtal: en fallstudie vid LuleÄ kommun

Examensarbetet genomfördes hösten 2004 med LuleÄ Kommuns inköpsavdelning som uppdragsgivare. Examensarbetet behandlade köptrohet till avtal tecknade av LuleÄ Kommun. Köptrohet beskriver i vilken utstrÀckning anskaffning sker mot upprÀttade ramavtal och anges i examensarbetet i procent. Syftet med examensarbetet var att hitta ett vÀrde för köptroheten i LuleÄ Kommun helÄret 2004. Dessutom var det ett syfte att utreda vilka faktorer som pÄverkar köptrohet för att ha möjlighet att ge uppdragsgivaren rekommendationer för att öka köptroheten.

FrÄn maskinsamarbete till driftsbolag : en studie av beslutsprocessen

Historiskt sett har lantbruk under en lÀngre tid haft sÀmre lönsamhet Àn mÄnga andra branscher. Det Àr en bransch som karaktÀriseras av kapitalintensiva investeringar och mÄnga osÀkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan Àr inget nytt fenomen, sÄ mÄnga som 60 ? 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i nÄgon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sÀnka vissa fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.

Ideella organisationers sjÀlvstÀndighet inom den sociala sektorn kontra kommunalt inflytande

Denna studie Àr en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhÄllandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjÀlp av resursberoendeteori. Studien baseras pÄ dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som Àr ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser frÄn kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas sjÀlvstÀndighet gÄr förlorad..

Kyrklig förnyelse

Svenska kyrkans stÀllning har onekligen förÀndrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av Ärhundradet. Kyrkan gÄr nu ett nytt Ärhundrade till mötes genom att göra en del förÀndringar inom organisationen. Dessa förÀndringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gÀller det innehÄllsmÀssiga utan nÀstan enbart den ekonomiska biten.Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.* Vad ska man göra för att vinna tillbaka mÀnniskan till kyrkan?* Kan detta genomföras om man förÀndrar och förnyar det kyrkliga innehÄllet t.ex. traditioner, riter m.m.?* Om en förÀndring krÀvs vad ska dÄ förÀndras och vad ska vara kvar?* Hur nÄr man en vettig förÀndring?.

Teknik och arkitektur

Projektet redovisar genomförda och av examinanden ritade byggnadsprojekt under 19 Är (1994-2012), i huvudsak flerbostadshus i Stockholmstrakten. Genom att sammanstÀlla dessa med en text om teknik och arkitektur, vars huvuddrag tillkom i början av perioden, ges en inblick i kopplingen, eller kanske snarare bristen pÄ densamma, mellan teori och praktik för en vanlig husarkitekt idag. De i textdelen skisserade stÀllningstagandena försvinner djupt ner bland lagren av tillfÀlligheter och sociala och ekonomiska makthierarkier i ett vanligt byggprojekt idag. Trots detta kan man genom att ha studerat till exempel hightech-arkitekturens bakgrund och historia ha tillskansat sig en beredskap och förstÄelse för hur varierad husbyggnadsprocessen kan vara, och som Àr anvÀndbar i praktiken om man vill utveckla sig som arkitekt. .

HÄllbarhetsredovisning: En fallstudie om offentligt finansierade organisationers hÄllbarhetsredovisning och hÄllbara arbete

I november 2007 beslutade den svenska regeringen att samtliga offentligt finansierade organisationer, oberoende bransch, ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar i enlighet med GRI:s riktlinjer. HÄllbarhetsredovisningen ska fungera som ett komplement till den finansiella redovisningen och i dessa ska organisationerna redovisa miljömÀssiga, sociala och ekonomiska faktorer. SamhÀllets pÄtryckningar pÄ att organisationer ska ta sitt ansvar för sina handlingar pÄ ett hÄllbart sÀtt har ökat med tiden, med andra ord, strÀvan efter en hÄllbar utveckling behövs för att tillfredsstÀlla dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter. Corporate Social Responsibility,, vilket syftar till att spegla organisationers miljömÀssiga sociala och ekonomiska pÄverkan, har sÄledes blivit ett betydelsefullt verktyg att integrera i organisationskulturen. Genom detta koncept har en icke vinstdrivande organisation, Global Reporting Initiative tagit fram ett ramverk (G4) för att möjliggöra harmonisering mellan organisationers hÄllbarhetsredovisningar, samt för att öka hÄllbarheten genom hÄllbara styreffekter.

Magnetisk kylning i kylskÄp : SjÀlvstÀndigt arbete i teknisk fysik med materialvetenskap

Forskning och tillÀmpning av den magnetokaloriska effekten har intensifieras de senaste Ären. Prototyper av kylskÄp med magnetokaloriska material har konstrueras med blandat resultat, men utvecklingen gÄr framÄt och det Àr troligt att tekniken kommer att kommersialiseras. För den lovar ett energisnÄlare och tystare kylskÄp.Projektarbetet som har resulterat i denna rapport hade i uppgift att lÀsa forskningsrapporter om magnetisk kylning för att fÄ en uppfattning om det Àr möjligt för tekniken att tillÀmpas i vanliga kylskÄp. Det ser ut som att magnetisk kylning har stora möjligheter att tillÀmpas och projektet rekommenderar det fiktiva företaget att satsa pÄ tekniken. Fast Ànnu krÀvs nÄgra Ärs ytterligare forskning för att fÄ fram ett magnetokaloriskt material som uppfyller alla miljömÀssiga och ekonomiska krav för att kunna kommersialisera en produkt för hushÄllsbruk..

UNT - FrÄn papperstidning till mediehus : En studie om interaktion och rollkonflikter pÄ sociala medier

Under de senaste Ären har ekonomiska problem uppstÄtt i tidningsbranschen i samband meddigitalisering av media. UNT (Upsala Nya Tidning) levererar numera nyheter i flera olikadigitala kanaler. Fokus ligger pÄ att bli mer öppen, snabb, interaktiv och tillgÀnglig. Den ökadeinteraktionen med lÀsare stÀller krav pÄ att journalister mÄste förÀndra sin roll i jÀmförelse medhur man tidigare arbetat med lÀsarkontakter. I en fallstudie av UNT har vi gjort kvalitativaintervjuer med medarbetare pÄ UNT samt lÀsare, med syfte att undersöka journalistens roll iinteraktion med lÀsare.

Equity Premium Puzzle : teori och empiri

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera det sÄ kallade equity premium puzzle. Jaganalyserar teoretiskt den intertemporala konsumtionsbaserade CAPM (C-CAPM),sammanstÀller en del av litteraturdiskussionen som finns pÄ omrÄdet samt empiriskttestar C-CAPM pÄ svensk data. Fenomenet equity premium puzzle innebÀr attöveravkastningen pÄ aktier Àr sÄ stor att det inte stÀmmer med den ekonomiska teorin.Enligt teorin beror C-CAPMs riskpremie pÄ kovariansen mellan konsumtionen ochaktieavkastningen. Litteraturen visar att forskare inte har lyckats förklara equitypremium puzzle genom att Àndra antagandena i grundmodellen. Den empiriskaundersökningen visar att equity premium puzzle Àven uppkommer pÄ svensk data..

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->