Bakgrund & problem: Med en värld under ständig förändring har miljöfrågor på senare tid fått en allt större roll i samhället och debatter. Med miljöredovisningen och miljöledningssystem kan företag kommunicera med kunderna och förbättra sitt rykte och varumärke genom att visa sin attityd gentemot miljöfrågor. Många småföretag väljer Göteborgs Stads miljödiplomeringsverktyg som ett alternativ till det dyrare och mer avancerade ISO 14001. Men vilka ekonomiska påföljder får en miljöcertifiering på företaget? Tidigare studier inom ämnet har gjorts om hur individer eller grupper upplever eller förhåller sig till miljödiplomeringen.

Mitt syfte med denna intervjustudie var att ta reda på hur arbetsledningen motiverar deanställda och hur de anställda ser på ledningens sätt att motivera. Studien har en kvalitativansats, där intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att ledningenförsöker motivera sina anställda men att det är svårt då de av ekonomiska skäl hindras. Detvisade sig även att alla är överens om att det finns en god kommunikation mellan ledare ochmedarbetare. Övrigt visade resultatet att såväl ledare som medarbetare anser att både lönenoch arbetsklimatet är viktigt för att man ska trivas på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie är att belysa förutsättningarna för att använda naturreservat som ett verktyg mot ohälsa utifrån tre viktiga samhällsinstanser: kommun, landsting och länsstyrelse. Som metod har jag använt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys där ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet tyder på att de naturreservat som valts ut med omsorg om växter och djur, och där man satsat på tillgänglighet så väl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg mot såväl fysisk som psykisk ohälsa förutsatt att de tjänstemän som arbetar med samhällsutveckling och folkhälsa får de ekonomiska resurser och den utbildning som behövs för utvecklingen samt att de värdesätter ett ökat samarbete..

Lehman Brothers kollaps i september 2008 förändrade världens finanssystem och därutöver påskyndade den pågående processen av maktförflyttningen från G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. Därefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgången vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska åtgärder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroområdet.Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jämför dessa med varandra med fokus på hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.Uppsatsen använder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mål, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskränteregel, Taylorregeln.

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker.

SammanfattningFörfattare: Jonny Andersson och Anders NordenbergHandledare: Tommy Bergquist Titel: It´s an ecenomic thing ? Energieffektivt byggandeInledning och problem:Idag produceras det fler bostadsrätter än hyresrätter. Följaktligen kommer de nyproducerade bostadsrätterna i allt högre grad avgöra hur energieffektivt det svenska nyproducerade fastighetsbeståndet byggs. En än mer energieffektiv nyproduktion kan vara förenad med en högre initial kostnad för grundinvesteringen. Ett fastighetsbolag som är långsiktig i sitt ägande kan med fördel välja en mer energieffektiv byggnad eftersom det ger lägre driftskostnader över fastighetens livscykel.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Uppsatsen presenterar de ekonomiska problem som är förenliga med olika rekryteringssystemtill militärtjänstgöring. Dagens situation i Europa är att länder lämnar det gamlavärnpliktsystemet för att övergå till frivilliga rekryteringssystem. Det svenska förslagetinnebär ett ökat inslag av frivillighet och försvarsmakten får en mer kostnadseffektivpersonalrekrytering. För individen kommer nuvärdet på framtida inkomster stiga eftersom detblir mer tid till sysselsättning på den civila arbetsmarknaden, när den obligatoriska tidenkortas ner. Den negativa effekten av det nya förslaget är att försvarsmakten håller kvarinslaget av värnplikt och individen erhåller en lön som inte stämmer överens medreservationslönen..

Titel:Nyckeltalens betydelse- En företagsanalys med hjälp av nyckeltal Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Carin Persson och Linnéa AnderssonHandledare:Arne FagerströmDatum:maj 2012Syfte:Studien genomförs med syftet att teoretiskt undersöka hur ett företag genom att arbeta kontinuerligt med nyckeltal kan identifiera och avvärja problem som kan uppstå i företagets ekonomi. Den empiriska delen av uppsatsen kommer att exemplifiera hur ett småföretags nyckeltal kan se ut, vilken information som kan utläsas av dem och hur ledningen kan använda informationen som beslutsunderlag inför framtiden.Metod:Problemet angrips genom en fallstudie med en deduktiv ansats. Företagets bokslut och årsredovisningar ligger till grund för de framställda nyckeltalen. Arbetet att granska de ekonomiska rapporterna utgörs av ett positivistiskt synsätt där fokus ligger på hårdfakta. För en större insikt intervjuas också företagets VD med ett hermeneutiskt perspektiv.Resultat och slutsats:Företaget har genomgått en svacka under några år men trenden verkar nu vänt och företagets siffror påvisar en positiv framtid.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.

Med hjälp av litteraturstudier har vi försökt skapa en övergripande bild av maskeringsförbudets fördelar och nackdelar. I ett teroiravsnitt förklarar vi två olika gruppprocesser, med de-individation och de-humanisering vill vi visa hur gruppen kan påverka individen att inte ta ansvar över sina handlingar och på så sätt öka frekvensen och graden av grovt våld på brotten. De fördelar med maskeringsförbudet som vi presenterar i vårt arbete är bland annat att polisen får ett verktyg att förebygga ordningsstörningar, människor känner sig tryggare och vågar utnyttja sin rättighet att demonstrera, där fokus kommer att hamna på budskapen inte våldsamheterna. Lyckas polisen med att förebygga bråk kommer det innebära stora ekonomiska vinningar för enskilda, näringsidkare och försäkringssbolag?.

EMU-samarbetet är omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt inträde skulle innebära för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit på olika nivåer i samhället, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter på tillit hos de länder som är medlemmar i samarbetet. Det är statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sådant samband. Slutsatsen är inte helt entydig på grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter på tillit i de länder som är medlemmar i samarbetet..

Sammanfattning Denna uppsats behandlar ett nytt elektroniskt standardspråk för finansiell rapportering. eXstensible Markup Language, XBRL. Undersökningen tar sin utgångspunkt i de, av Ramverket för finansiell rapportering och Redovisningsrådet, fastställda kraven på att redovisningen skall vara jämförbar och relevant. I och med den tekniska utveckling som skett de senaste åren och de problem som redovisningsprofessionen den senaste tiden buktats med, känns dessa båda krav idag mycket aktuella. XBRL är ingen ny redovisningsstandard utan stödjer de allmänt accepterade redovisningsprinciperna.

I denna uppsats utreds om Sverige bör beskatta inkomster från svenska aktiebolags utländska dotterbolag. De beskattningsalternativ som utreds är beskattning av utdelning från utländska dotterbolag samt löpande beskattning av moderbolagen för dotterbolagens inkomster. Frågan utreds utifrån frågor om skatteplanering, ekonomiska överväganden, praktiska och administrativa överväganden samt förenlighet med EU-rätten..

Detta arbete syftar till att göra en utvärdering av hur de två skilda spillvattensystemen LTA (Lätt TryckAvlopp) och konventionellt självfallsavlopp står sig mot varandra ur ett långtidsperspektiv. Aspekter så som investering, drift, underhåll, miljöpåverkan, teknik och anläggning har analyserats och sammanställs av denna rapport, samt ett program som beräknar den ekonomiska aspekten mellan respektive system. Programmet, där användaren ges möjligheten att specificera sitt eget område, ger en fingervisning om den lösning som ur ekonomisk aspekt är mest fördelaktig. Detta kombinerat med den kunskap som samlats i rapporten ska leda till ett mer medvetet val hos kommuner och andra VA-huvudmän i Sverige..