Sökresultat:
4468 Uppsatser om Ekonomiska svćrigheter - Sida 22 av 298
Varför har Malaysia trots ett lÀgre humankapital upplevt högre ekonomisk tillvÀxt Àn Filippinerna -En utvidgad teknologispridningsmodell
Hur kan det komma sig att tvÄ lÀnder som i en vald tidpunkt ligger pÄ ungefÀr samma inkomstnivÄ per capita och har liknande förutsÀttningar dÄ det gÀller ekonomisk tillvÀxt, utvecklas pÄ olika sÀtt? Vilka kan anledningarna vara att det ena landets ekonomi vÀxer med en relativt höga hastighet medan det andra har en dÄlig tillvÀxt, periodvis ingen alls? Syftet med denna uppsats Àr att genom att vÀlja tvÄ lÀnder som passar in pÄ ovanstÄende beskrivning, göra jÀmförelser och ta fram lyfta fram aspekter som skulle kunna ligga till grund för skillnaderna de tvÄ lÀndernas ekonomiska tillvÀxt emellan. De tvÄ lÀnder som valts för detta syfte Àr Malaysia och Filippinerna. Dessa tvÄ lÀnder var kring 1960-talet jÀmbördiga i frÄga om ekonomiskt vÀlstÄnd men har utvecklats pÄ olika hÄll fram tills idag. Malaysias ekonomi har vÀxt med en genomsnittligt hög tillvÀxttakt över Ären, medan Filippinernas inkomstnivÄ per capita inte Àr mycket högre idag Àn den var Är 1960.
Riskredovisningens förÀndring över tid i svenska börsbolag
MÄnga företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet dÀr nya intressenter harkunnat investera sina pengar, en annorlunda Àgarstruktur och en ny form av sparande har medandra ord vÀxt fram i Sverige. De nya Àgarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andrafaktorer som exempelvis ?IT-bubblan? skapat en förÀndring inom den ekonomiskaredovisningen. Med nÀmnda hÀndelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande Àrförknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat.Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade pÄstockholmsbörsens Large Cap-lista förÀndrats sedan 1997.Studien innefattar 25 svenska företag vars Ärsredovisningar frÄn 1997, 2003 och 2006analyserats. Studien Àr genomförd med en kvantitativ innehÄllsanalys, dÀr ett flertal olikariskvariabler tas upp.De undersökta företagen uppvisar en statistiskt sÀkerstÀlld ökning av riskredovisning mellanÄren 1997, 2003 och 2006.
Delat ledarskap - en möjlig arbetsform för en scenkonstinstitution?
Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.
Hur SO-Àmnena kan te sig. Med fokus pÄ nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter
Inledning Under hösten var det mĂ„nga elever pĂ„ skolan dĂ€r jag arbetar som hade svĂ„rt för att nĂ„ upp till kunskapskraven i SO-Ă€mnena. DĂ„ det i dessa Ă€mnen stĂ€lls stora krav pĂ„ god lĂ€s- och skriv-förmĂ„ga fann jag det intressant att studera hur Ă€mnena ter sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„rig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-Ă€mnena kan te sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„-righeter. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur kan nĂ„gra SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser mĂ„luppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande mĂ„luppfyllelse i SO i elevernas IUP och Ă„tgĂ€rdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lĂ€rare av SO-undervisningen?? Hur resonerar lĂ€raren kring begreppsbildning?? Hur resonerar lĂ€raren kring lĂ€sförstĂ„else?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet dĂ€r elevernas förutsĂ€ttningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter Ă€r av yppersta vikt. Ăven det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har pĂ„verkat mig.MetodDĂ„ studiens problem utgick frĂ„n personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.
Att mÀta psykologisk flexibilitet hos barn och ungdomar med lÄngvarig smÀrta - En pilotstudie
Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.
MiljörÀttsliga och ekonomiska aspekter av tvÄ vindkraftstekniker : En jÀmförelse av konventionella vindkraftverk och vindkraftverk av energytowertyp
Energytower Àr en ny typ av vindkraftverk som har en för marknaden ny unik konstruktion. Syftet med denna rapport Àr identifiera skillnader mellan Energytowerverk och konventionell vindkraft vad gÀller miljörÀttsliga och ekonomiska aspekter.Vindkraft klassificeras enligt svensk miljörÀtt som miljöfarlig verksamhet. Det innebÀr att etableringar Àven krÀver framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande MKB-process. MKB ska vara ett underlag för beslut i tillstÄndshanteringen.En av grundförutsÀttningarna för etablering av vindkraft oavsett typ Àr att projektet Àr ekonomiskt bÀrkraftigt. Vindkraft Àr i detta avseende precis som vilken annan investering som helst.
Perspektiv fr?n insidan - En kvalitativ analys av kriminalv?rdares utmaningar, stressorer och hanteringsstrategier p? ett svenskt h?kte.
Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats.
Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.
Bonuslöner i kommunal verksamhet: en studie av försöket i Kalix
Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.
Bonuslöner i kommunal verksamhet: en studie av försöket i Kalix
Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för
kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra
goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor.
Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr
försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv.
Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka
produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete.
Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot
bonussystemet.
SJUKSK?TERSKORS UPPLEVELSER AV ATT GE PALLIATIV V?RD INOM AKUTSJUKV?RD En litteratur?versikt
Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r
patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r
s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra
m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede.
Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom
akutsjukv?rden.
Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade
under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.
MissbruksvÄrdens möjligheter och förutsÀttningar! : Intervjuer med socialsekreterare om arbetet med missbruksvÄrd inom socialtjÀnsten
Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp socialsekreterare ser pÄ den svenska missbruksvÄrdens möjligheter och förutsÀttningar. Detta genom att intervjua nÄgra socialsekreterare om arbetet med missbruksvÄrd inom socialtjÀnsten. Studien utfördes som kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuguide dÀr totalt fyra socialsekreterare deltog. Resultatet analyserades utifrÄn socialkonstruktionistiskt perspektiv, rollteorier samt human service organization teori. I denna studie framkom att den undersökta gruppen socialsekreterare har en samsyn vad gÀller missbruksvÄrd och detta tycktes ta utgÄngspunkt i de lagar och riktlinjer de har att följa.
Redovisning av immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv enligt IFRS : resulterar förÀndringen i en mer rÀttvisande bild?
NÀr en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att sÀkerstÀlla ett brukligt djup för sjöfart. DÄ stora delar av muddermassorna ofta Àr förorenade av tungmetaller och miljögifter krÀvs sÀrskilt omhÀndertagande av dessa. Traditionella omhÀndertagningsalternativ bestÄr av att deponera massorna pÄ sÀrskild avsedd plats pÄ land eller tippa till havs, nÄgot som inte tillÄts för förorenade sediment. En relativt ny metod Àr stabilisering/solidifiering (S/S) som innebÀr att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna anvÀndas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vÀgas mot varandra med hÀnsyn till ekonomiska och miljömÀssiga aspekter.
Att arbeta under andra Àn svenska avtal : En kvalitativ undersökning om hur blivande sjöbefÀls instÀllning till att arbeta under utlÀndska avtal pÄverkas av vissa ekonomiska aspekter.
Detta arbete handlar om hur blivande sjöbefÀls instÀllning till att arbeta under norskt avtal, IT-avtal och utlÀndskt nettolöneavtal pÄverkades av hur resultatet av sjukersÀttning pensionsförmÄner och förÀldrapenning blir vid respektive avtal.Bakgrundsinformation samlades in frÄn om de olika avtalen och dÀrefter genomfördes intervjuer med blivande sjöbefÀl som delgavs informationen och sedan fick svara pÄ hur deras instÀllning pÄverkades.UtmÀrkande resultat Àr att den bÀsta ekonomiska förmÄnen pÄverkar instÀllningen mest positivt. SjukersÀttning och pension pÄverkade instÀllningen mest eftersom det kan bli aktuellt nÀr som helst (sjukersÀttning) och rör sig om stora belopp lÄngt fram i tiden (pension). FörÀldraförsÀkringen pÄverkade instÀllningen mindre eftersom det Àr lÀttare att planera för och gÀller en begrÀnsad tid. Att vissa anser det vara en fördel att fÄ bestÀmma sjÀlv över om och hur pensionsförsÀkringen Àr uppbyggd medan vissa anser det vara en trygghet att staten sköter detta..
Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt
Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.
Gl?m inte mig
Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras
vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i
forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som
anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.