Bakgrund: Den ekonomiska rapporteringen och vilken påverkan den har på aktiekursen är ett omdebatterat område. I den ekonomiska världen cirkulerar olika teorier och undersökningar med olika resultat och förklaringar till vad som egentligen påverkar. Till skillnad från tidigare forskning ämnar uppsatsen att skapa en helhetsbild av informationens påverkan. Problemformulering: Påverkar företagens finansiella rapporter och pressmeddelanden aktiekursen?- Utgör analytikers rekommendationer ett bidrag till aktiekursens rörelse?- Understödjer medias rubriker effekten?Syfte: Syftet är att undersöka relationen mellan företagsinformation och aktiers volatilitet.

I alla dagens företagsformer måste det där ägarens ansvar är begränsat ställas särskilda krav över hur resultat och ställning redovisas utåt för företaget. Företagets olika intressenter måste inneha ett förtroende för den information som företaget lämnat om sin ekonomiska situation samt även på förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD på företaget. Revisorns roll är därmed att kvalitetssäkra den information som företaget lämnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler är olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestämmelser, om vilket typ av information som skall lämnas om den ekonomiska situationen.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012.

Uppsatsen granskar systemet för utjämning mellan kommunerna ur political economy- och tillväxtperspektiv. Political economy-analysen undersöker i vilken utsträckning systemets utformning möjliggör politiskt motiverad taktisk omfördelning. Av denna analys framgår att det rådande statsbidrags- och utjämningssystemet ger ett mycket begränsat utrymme för diskretionära bidrag. Den övergripande slutsatsen av political economy-analysen är att det finns en påtaglig kontrast mellan ansatserna i de akademiska studierna och de offentliga utredningarna. Analysen ur tillväxtperspektiv granskar vilka effekter långtgående kommunutjämning kan tänkas ha på arbetskraftsrörligheten, samt vilka konsekvenser detta kan tänkas ha för den långsiktiga ekonomiska tillväxten.

De 16 nationella miljömålen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömål har decentraliserats från nationell till lokal nivå, där det är kommunerna som förväntas delta i miljömålsarbetet genom att utforma lokala miljömål som är anpassade till den egna kommunens förutsättningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns några sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömålsfrågor. Ambitionen är att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömålsfrågor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgår från är vertikal decentralisering, där makt och ansvar förflyttas från nationell till lokal nivå. Som empiriskt underlag används styrdokument från Norrbottens fjorton kommuner och utgångspunkten är att styrdokument för lokala miljömål är en första förutsättning för möjligheten att bedriva ett ändamålsenligt miljöarbete.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förändrades det skatterättsliga sanktionssystemet på så sätt att de administrativa myndigheterna skulle kunna påföra Ekonomiska sanktioner istället för de allmänna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att få en effektivare och jämnare rättstillämpning dels att sanktionen skulle kunna användas mot ett större antal skattskyldiga som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lämnat in deklarationen för sent.Då en skattskyldig har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen på annat sätt än muntligen eller då ingen deklaration har lämnats alls så kan denne påföras en sanktion i form av ett skattetillägg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillägget dock inte påföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felräkning eller skrivfel?, ?rättelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rättelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen är att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Syfte: Studien syftar till att öka förståelse för hur reformen Hälsoval Skåne har påverkat såväl offentliga vårdenheter som privata aktörer och härigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts. Metod: Kvalitativ metod, fallstudie. Empirisk analys: Studien visar bland annat på att det krävs en överrensstämmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar även att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer måste tas i beaktande vilket går i linje med strategic fit och the design school. Vidare har även ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriärer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har även identifierats vilka är av stor vikt för att överleva i hälsovalet men även olikheter beträffande konkurrenssituationen visar sin inverkan. Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tänkas vara avgörande är företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vårdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av Hälosval Skåne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med från början..

Under mitten av 1900-talet gav den ekonomiska tillväxten ökande inkomster till kommunerna. När den ekonomiska tillväxten stagnerade, samtidigt som efterfrågan på kommunens tjänster ökade, blev kommunerna tvungna att effektivisera sin verksamhet för att nå balans. Effektiviseringar når dock en gräns och då behövs nya idéer. Ett sätt kan då vara att gynna det lokala näringslivet. Ett väl fungerande näringsliv bidrar med arbetstillfällen som i sin tur genererar skatteinkomster.Kommuners möjligheter och begränsningar att handla regleras bland annat i kommunallagen.

This bachelor thesis addresses the problem of appeals against house building in Gothenburg. The thesis investigates whether there is a statistically significant relationship between demographic factors and the occurrence of approved, appealed and revoked permits for new construction of residential buildings in the ten districts of Gothenburg. This is done with a correlation analysis. The report also investigates whether there is a statistically significant regression in the same demographic factors and how these individually affect the average processing time for appeals in the districts. This study is done with a multiple regression analysis.

Denna studie avser att besvara var mervärdesbeskattning sker, ur ett EG-rättsligt perspektiv, vid tjänstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsställen i olika medlemsstater. Tjänsterna förvärvas vid den plats där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahålls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsställen. Studien företas med anledning av rådets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).Utgångspunkten för att besvara studiens syfte är huvudregeln i artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse som träder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person ska vara den plats där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet.

Syfte: Syftet är att genom en ABC-kalkyl utreda var ett mindre grossist företag tjänar sina pengar och därefter diskutera hur företaget tidigt ska kunna få indikationer på ekonomiska förändringar. Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Nordhav AB. Utifrån teori och empirisk data utvecklas en ABC-modell för Nordhav ABs verksamhet samt ett förslag till budget för verksamheten. ABC-modellen och budgeten testas därefter på ett verkligt material och resultat analyseras. Resultat: Resultatet av den lönsamhetsbedömningen som gjorts i detta arbete genom en ABC-kalkyl visar att företaget idag (2002) säljer flera produktgrupper med förlust.

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. Frågan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hänvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill säga att revisionsplikten är av stor betydelse förbekämpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott går isär och frågan om revisionspliktens preventiva effekt på denekonomiska brottsligheten kvarstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

Idag är turismen en av världens största näringar och den förväntas växa ytterligare framöver. Turismen bidrar på många sätt till den ekonomiska utvecklingen världen över men effekterna av tillväxten kan även få förödande konsekvenser för miljön. En ökad miljömedvetenhet inom turismbranschen har på senare tid resulterat i olika miljöledningssystem och miljömärkningar. En miljömärkning är Svanen som bildades som ett svar på den ökade miljömedvetenheten i samhället. År 1988 beslöt sig det Nordiska Ministerrådet att utreda möjligheterna att införa en frivillig nordisk miljömärkning.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser på företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar också om hur kompetensstrategier kan samverka med affärsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras på tre intervjuer med respondenter från tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare använder sig av.