En studie av bredbandsmarknaden i Lunds studentbostäder. Jämför med den avsevärt högra prisnivån på övriga marknaden. Använder Shaked och Suttons teori om naturliga oligopol.

Flera svenska lantbruksföretag befinner sig i en period då ett generationsskifte är aktuellt. Det finns flera olika överlåtelsestrategier, men i denna studie analyseras endast de som sker via benefika fång (gåva). Priserna på jordbruksmark har stigit kraftigt under den senaste 20-årsperioden, vilket har ökat förmögenheten för de svenska jordbrukarna. Samtidigt ställer de högre markpriserna högre krav på kompensation till syskon. Därtill kräver också ofta överlåtargenerationen vissa kompensationskrav för att inte behöva sänka sin ekonomiska levnadsstandard i allt för hög utsträckning. Särskild post är lagstiftning som syftar till att underlätta vid generationsskiften som sker via ett benefika fång.

Prognostisering, marknadsindex, branschindex.

Stora leverflundran (Fasciola hepatica) beskrevs som en infektion hos får första gången år 1379, idag finns den spridd över hela världen och orsakar stora ekonomiska förluster samt är ett betydande hot mot djurvälfärden. Parasiten kan angripa alla idisslare men även infektera andra djurslag såsom häst, gris och människa. För att leverflundrans olika förstadier ska kunna utvecklas krävs det en mellanvärd, i Europa är det främst den amfibiska dammsnäckan Lymnaea truncatula som förekommer. När de omogna flundrorna infekterat värddjuret ägnar de flera veckor åt att borra sig genom levern, när de sedan når gallgångarna har de utvecklats till mogna flundror och börjar producera ägg. Dess framfart i lever och gallgångar orsakar stora skador och blödningar, hur sjukdomsbilden ser ut beror på hur kraftig infektionen är. Enkätundersökningen är gjord i samarbete med Landsbygdsenheten vid Länsstyrelsen i Hallands län. Syftet med undersökningen var att få en bild av hur utbredd stora leverflundran är i Halland, vilka problem som upplevs, vilka åtgärder som gjorts samt hur behovet av rådgivning ser ut. Enkäten skickades ut till samtliga djurhållare som anmält att de har en produktionsplats med 10 får eller fler, antalet var 372 stycken.

Stora regionala skillnader i mark- och arrendepriser förekommer i Sverige. Andelen av den brukade åkermarken i Sverige som upplåts genom arrende har varit stabil om ca 40 procent under det senaste decenniet. Lantbrukens storleksrationalisering, det ökade intresset för mark som kapitalplacering, den begränsade mark- och arrendemarknaden samt arrendeupplåtelsens utformning bidrar till en stadigt stigande prisnivå på åkermarken. Uppsatsens syfte är att undersöka de regionala differenser som finns gällande korrelationen mellan arrendeprisnivåer och det värde som ytterligare ett hektar frambringar för lantbrukaren. Målbilden är att påvisa och konkretisera dessa skillnader samt att tyddliggöra sambanden mellan observerade arrendeprisskillnader och åkermarkens fundamentala avkastningsvärde. Sverige är indelat i åtta större produktionsområden där liknande förutsättningar för jordbruk råder.

Fysisk aktivitet är idag en bristvara hos många människor och inaktiviteten har blivit ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle. Sjukvården använder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fått namnet FaR ? Fysisk aktivitet på Recept och den bygger på tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder.

Utgångspunkten för denna uppsats är egna översättningar av fem artiklar ur den brittiska tidskriften The Economist. Syftet med uppsatsen är att undersöka översättningsproblematik vid översättning av ekonomiska tidningsartiklar utifrån Werner Kollers fem ekvivalenskategorier: denotativ, konnotativ, textnormativ, pragmatisk och formell ekvivalens. För att begränsa ämnet för uppsatsen utgår analysen från tre analyskategorier: verb, stilfigurer och termer.Uppsatsen inleds med en redogörelse för några av det ekonomiska språkets karaktärsdrag och för Werner Kollers teorier. Därefter följer av en presentation av källtexter, tillvägagångssätt och uppsatsens syfte. I uppsatsens resultat- och diskussionskapitel tas relevanta och typiska problem upp som under arbetet uppkommit utifrån exempel från de översatta texterna, som först avhandlas separat.

SammanfattningIntern kontroll innebär att företaget har system för kontroll, så att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvägning måste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den är avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift är att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och är anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnå de mål och den lönsamhet som företaget eftersträvar.Mot bakgrund av att det inte fanns någon tidigare forskning på området, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn på god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har påverkats av den internationella utvecklingen på området. Vi valde även att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vår problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.

Uppsatsen består av en fallstudie på avdelningen Ekonomisk statistik inom SCB. Studien har som syfte att undersöka huruvida formell styrningsinformation som produceras inom SCB används, och i så fall hur den används av aktörer på olika hierarkiska nivåer. För att kunna uppnå syftet har vi intervjuat en avdelningschef samt två enhets- och produktansvariga. Formell styrningsinformation har i uppsatsen avgränsats till kvalitetsundersökningar, NKI, leverans- och medarbetarenkäter samt ekonomisk styrningsinformation hämtad från datasystemen Prodadm och Visinsight. Sett ur det organisatoriska ledningsperspektivet kan ekonomisystemets funktioner vara att understödja ansvarsstyrning och beslutsfattande i organisationer.

 diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ettbyggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antaletlågenergihus växer för varje år.I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m2år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om såkallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de rekommendationersom i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studeratsmed hjälp av en modell för livscykelkostnader.Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan dehar var för sig.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att få en djup förståelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hälsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jämförelse med andra whiplashskadade. De använda frågeställningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrån studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes på en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frågeställningarna besvarats med hjälp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hälsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten ådrog hos sig vid olyckstillfället har resulterat i nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvären, speciellt smärtan, påverkar hennes psykiska välmående negativt.

Tillväxtteori är något som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom är ett stort problem i världen. För att det inte ska bli ännu större kan det vara väldigt viktigt att veta hur tillväxten ska komma igång i ett fattigt land som lidit hårt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det är antagligen för att de faktorer som är betydelsefulla troligen är desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat långt under sitt steady state (det jämviktsläge som ekonomin är på väg mot på lång sikt). Det finns många modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillväxt i fattiga länder, och eftersom modeller alltid är förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har någon viktig faktor som belyses. En modell som ofta används för att beskriva tillväxten i fattiga länder är teknologispridnings-modellen som visar att fattiga länders ekonomier växer då de lär sig att använda mer teknologi.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare är syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som är verksamma inom kontantbranschen. Sekundärdata består av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen då det är revisorerna som utförligt ska granska företagets årsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen och förståelsen kring CSR som värdeskapande strategi. Vårt angreppsätt utgår från hermeneutiskt forskningsstrategi. Vi gör en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär genom intervjuer och granskning av offentliga rapporter från IKEA, Telenor och Sveaskog. Enligt induktiv metod utgår undersökningen från vår frågeställning som tillsammans med relevant teori och empiri leder fram till analys och slutsatser.Genom vår undersökning har vi fastställt att CSR är en värdeskapande strategi. Detta baserar vi på resultaten av vår undersökning som bland annat säger 1) att det saknas en gemensam och allmängiltig definition av CSR och företagens ansvarstagande; 2) att begreppen CSR, CR och hållbarhet mer eller mindre är utbytbara; 3) att ett fullständigt ansvarstagande kräver en helhetssyn som innefattar både ekonomiska, sociala, miljömässiga och etiska frågor; 4) att en fullständig integrering av ansvarsarbetet i organisationen såväl som i den dagliga verksamheten är att eftersträva; 5) att bättre möjligheter för företagens fortlevnad är det viktigaste motivet till respondenternas arbete med ansvarsfrågor; 6) att ansvarsarbete är mycket värdefullt för företagen men att inget av dem mäter värdet i ekonomiska termer eller sätter upp finansiella mål för arbetet; 7) att det generella målet med ansvarsarbetet är att bidra till uppfyllande av generella företagsmål; 8) att attitydundersökningar hos viktiga intressentgrupper är det vanligaste sättet att mäta resultatet av ansvarsarbete; 9) att kommunikation är mycket viktigt för att bli framgångsrik i sitt ansvarsarbete; 10) att respondenternas viktigaste intressenter är deras medarbetare, kunder och ägare..

För att öka lönsamheten på ett sågverk gäller det att sortera timret rätt från början. En mer precis timmersortering resulterar i ett effektivare flöde genom hela produktionsprocessen. Förbrukningen av resurser i sågverket minskar samtidigt som det medför möjligheten att redan innan sönderdelningen av timmerstocken kunna styra rätt råvara mot efterfrågad produktkvalitet. Denna sortering är speciellt intressant när det gäller uppdelningen av frisk- och svartkvistig stock. En friskkvistig råvara är speciellt lämpad för vissa produkter med estetiska kvalitetskrav och den svartkvistiga råvaran lämpar sig väl i produkter där kraven på hållfasthet är speciellt starka. Syftet med denna studie är att visa på de konkreta ekonomiska effekter som ett väl avgränsat effektiviseringsprojekt i sågverksmiljö kan innebära.