En spelteoretisk analys av lönesystemen i försÀljningsföretag och marknadsundersökningsföretag.

Allt eftersom vÀrlden förÀndras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jÀmförbarheten mellan olika lÀnder. En koncernredovisning upprÀttad enligt IAS/IFRS standarder krÀvs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra Ärliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad frÄn förr dÄ ett nedskrivningstest endast upprÀttades dÄ det fanns en indikation pÄ att det krÀvdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Uppsatsen behandlar fastighetsbolags olika pÄverkande faktorer för fastighetsförvÀrv. Den granskar Àven skillnader i olika företag baserat pÄ dess affÀrsmÀssiga förutsÀttningar. Uppsatsen visar olika sÀtt att vÀrdera fastigheter, bÄde med hjÀlp av ekonomiska kalkyler och andra pÄverkande faktorer sÄsom geografisk placering och utvecklingsmöjligheter..

En studie av bredbandsmarknaden i Lunds studentbostÀder. JÀmför med den avsevÀrt högra prisnivÄn pÄ övriga marknaden. AnvÀnder Shaked och Suttons teori om naturliga oligopol.

Flera svenska lantbruksföretag befinner sig i en period dÄ ett generationsskifte Àr aktuellt. Det finns flera olika överlÄtelsestrategier, men i denna studie analyseras endast de som sker via benefika fÄng (gÄva). Priserna pÄ jordbruksmark har stigit kraftigt under den senaste 20-Ärsperioden, vilket har ökat förmögenheten för de svenska jordbrukarna. Samtidigt stÀller de högre markpriserna högre krav pÄ kompensation till syskon. DÀrtill krÀver ocksÄ ofta överlÄtargenerationen vissa kompensationskrav för att inte behöva sÀnka sin ekonomiska levnadsstandard i allt för hög utstrÀckning. SÀrskild post Àr lagstiftning som syftar till att underlÀtta vid generationsskiften som sker via ett benefika fÄng.

Idag förs en diskussion om att slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolag, sÄ kallade 10/24-bolag i Sverige. Inom den europeiska unionen Àr det endast ett fÄtal lÀnder som har kvar revisionsplikten för liknande företag. Det bör dock noteras att definitionen för smÄ aktiebolag skiljer sig Ät mellan lÀnderna. I och med harmoniseringen som sker mot europeiska unionens normer har ocksÄ ett direktiv vuxit fram angÄende revisionsplikten. Det Àr enligt EU:s fjÀrde bolagsdirektiv upp till varje medlemsland att besluta om revisionsplikten skall slopas för smÄ aktiebolag.

Under vintern 2013/14 utspelade sig en kris i Ukraina. I november bröt landets president Viktor Janukovytj förhandlingarna om ett samarbetsavtal med EU, vilket blev starten pÄ en flera mÄnader lÄng period av vÄldsamma demonstrationer i landet. I februari tvingades presidenten slutligen att lÀmna sin post. Konflikten i landet pÄgÄr fortfarande, om Àn i andra former.I denna uppsats undersöks 31 nyhetsartiklar frÄn fyra svenska dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet Àr att avgöra huruvida rapporteringen om krisen varit tendentiös, alltsÄ om den var vinklad till nÄgon sidas fördel eller nackdel.

Prognostisering, marknadsindex, branschindex.

I april Är 2008 presenterades delbetÀnkandet ?Avskaffande av revisionsplikten för smÄföretag?. I detta delbetÀnkande föreslÄs att revisionsplikten slopas för 96 procent av allaaktiebolag i Sverige. Detta förslag föreslÄs börja gÀlla frÄn och med den första juli Är2010. Bakgrunden till delbetÀnkandet Àr EU:s ambition att lÀtta pÄ de administrativabördorna för företagen inom unionen, i mÄn om att de skall bli mer konkurrenskraftiga.MÄnga Àr entusiastiska över förslaget men förslaget Àr dock inte uppskattat av alla utandet finns de som Àr kritiska till det sÄsom Skatteverket.VÄrt syfte Àr att undersöka vilka effekter ett avskaffande av revisionsplikten fÄr pÄ demindre revisionsbyrÄerna samt kartlÀgga hur vÀl de förbereder sig inför ett eventuelltavskaffande.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Stora leverflundran (Fasciola hepatica) beskrevs som en infektion hos fÄr första gÄngen Är 1379, idag finns den spridd över hela vÀrlden och orsakar stora ekonomiska förluster samt Àr ett betydande hot mot djurvÀlfÀrden. Parasiten kan angripa alla idisslare men Àven infektera andra djurslag sÄsom hÀst, gris och mÀnniska. För att leverflundrans olika förstadier ska kunna utvecklas krÀvs det en mellanvÀrd, i Europa Àr det frÀmst den amfibiska dammsnÀckan Lymnaea truncatula som förekommer. NÀr de omogna flundrorna infekterat vÀrddjuret Àgnar de flera veckor Ät att borra sig genom levern, nÀr de sedan nÄr gallgÄngarna har de utvecklats till mogna flundror och börjar producera Àgg. Dess framfart i lever och gallgÄngar orsakar stora skador och blödningar, hur sjukdomsbilden ser ut beror pÄ hur kraftig infektionen Àr. EnkÀtundersökningen Àr gjord i samarbete med Landsbygdsenheten vid LÀnsstyrelsen i Hallands lÀn. Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av hur utbredd stora leverflundran Àr i Halland, vilka problem som upplevs, vilka ÄtgÀrder som gjorts samt hur behovet av rÄdgivning ser ut. EnkÀten skickades ut till samtliga djurhÄllare som anmÀlt att de har en produktionsplats med 10 fÄr eller fler, antalet var 372 stycken.

Förra Ärets rapport frÄn Ekobrottsmyndigheten visar att ekonomisk brottslighet tenderaratt bli vanligare under finanskrisen och att brotten ökar snabbt. Den ekonomiskabrottsligheten blir mer internationell och komplex och brott anmÀls i en starkt ökad grad.Ekonomisk brottslighet stÀller allmÀnt höga krav pÄ olika myndigheter som arbetar medbrottsbekÀmpning, men i en sÄdan situation som vi befinner oss idag stÀlls Ànnu högrekrav pÄ dessa myndigheter och inte minst pÄ revisorer. Revisorer som redan har högakrav pÄ sig i samband med revisionspliktens avskaffande mÄste nu vara Ànnu meruppmÀrksamma pÄ företags redovisningar. Med utgÄngspunkt frÄn dennaproblemdiskussion har vi valt att undersöka om ekonomisk brottslighet ökar ilÄgkonjunktur eller om det Àr sÄ att kontrollerna förÀndrats. Dessutom har vi valt attundersöka hur man kan bli bÀttre pÄ att förebygga ekonomisk brottslighet.Vi har genomfört vÄr undersökning med en kvalitativ metod i form av fem intervjuer.

Stora regionala skillnader i mark- och arrendepriser förekommer i Sverige. Andelen av den brukade Äkermarken i Sverige som upplÄts genom arrende har varit stabil om ca 40 procent under det senaste decenniet. Lantbrukens storleksrationalisering, det ökade intresset för mark som kapitalplacering, den begrÀnsade mark- och arrendemarknaden samt arrendeupplÄtelsens utformning bidrar till en stadigt stigande prisnivÄ pÄ Äkermarken. Uppsatsens syfte Àr att undersöka de regionala differenser som finns gÀllande korrelationen mellan arrendeprisnivÄer och det vÀrde som ytterligare ett hektar frambringar för lantbrukaren. MÄlbilden Àr att pÄvisa och konkretisera dessa skillnader samt att tyddliggöra sambanden mellan observerade arrendeprisskillnader och Äkermarkens fundamentala avkastningsvÀrde. Sverige Àr indelat i Ätta större produktionsomrÄden dÀr liknande förutsÀttningar för jordbruk rÄder.

Fysisk aktivitet Àr idag en bristvara hos mÄnga mÀnniskor och inaktiviteten har blivit ett samhÀllsproblem som innebÀr stora hÀlsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. SjukvÄrden anvÀnder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fÄtt namnet FaR ? Fysisk aktivitet pÄ Recept och den bygger pÄ tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder.

UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr egna översÀttningar av fem artiklar ur den brittiska tidskriften The Economist. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka översÀttningsproblematik vid översÀttning av ekonomiska tidningsartiklar utifrÄn Werner Kollers fem ekvivalenskategorier: denotativ, konnotativ, textnormativ, pragmatisk och formell ekvivalens. För att begrÀnsa Àmnet för uppsatsen utgÄr analysen frÄn tre analyskategorier: verb, stilfigurer och termer.Uppsatsen inleds med en redogörelse för nÄgra av det ekonomiska sprÄkets karaktÀrsdrag och för Werner Kollers teorier. DÀrefter följer av en presentation av kÀlltexter, tillvÀgagÄngssÀtt och uppsatsens syfte. I uppsatsens resultat- och diskussionskapitel tas relevanta och typiska problem upp som under arbetet uppkommit utifrÄn exempel frÄn de översatta texterna, som först avhandlas separat.