Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och koldioxidutslÀpp med global uppvÀrmning som följd. Med hjÀlp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling frÄn 2005 till 2050 dÀr en variabel för mÀngden koldioxid förs in. Syftet Àr att visa pÄ hur koldioxidutslÀpp pÄverkar tillvÀxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar pÄ grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvÀmningar och jorderosion medför.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgÄtt en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. UtifrÄn tidigare forskning formulerar vi Ätta hypoteser som vi i vÄr analys prövar pÄ vÄra analysobjekt. VÄr analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men dÀremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

OmvÀrlden dÀr dagens företag och ideella föreningar existerar, Àr till skillnad frÄn tidigare, förÀnderlig. FrÄn att omvÀrlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan Äterspegla sig i styrelsernas sammansÀttning. Denna trend Àr ocksÄ utmÀrkande i en tidsperiod dÀr föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den hÀr uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig Ät samt att se vilka likheter som finns.

Den övergripande frÄgestÀllningen för denna studie Àr hur arbetsmotivation pÄverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning pÄ följande vis ?Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersÀttning för en prestation eller som en allmÀn förmÄn som gÀller alla.? I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens pÄverkan pÄ arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes pÄ ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte Àr den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter.

Syftet: Syftet Àr att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rÀttvisande bild och av försiktighetsprincipen.? UtifrÄn de identifierade innebörderna faststÀlla relationen mellan en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den faststÀllda relationen fastlÀgga om och hur en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom vÀrdering av tillgÄngar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. UtifrÄn detta avser vi att urskilja en trend rörande en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vÄrt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De tvÄ kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vÄrt andra delsyfte.

Den ökade sjukfrÄnvaron har ökat efterfrÄgan hos företag efter ekonomiska argument för investeringar i hÀlsa och information om kostnader för ohÀlsa. För att kunna ge ett underlag vid hÀlsoekonomiska diskussioner med företagshÀlsovÄrdens kunder har en berÀkningsmodell, ?HÀlsoeffekten?, utvecklats vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala universitet.För att utvÀrdera modellen anvÀndes den för att berÀkna kostnaderna för sjukfrÄnvaron pÄ tre mindre avdelningar inom en stor offentlig organisation. All information som anvÀndes vid berÀkningarna erhölls frÄn verksamheternas egna ekonomiska system. I jÀmförelse med tidigare utvÀrderingsmodeller har det i denna modell gjorts kopplingar till forskningen kring hÀlsa och ohÀlsa.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mÀts genom att undersöka förÀndringar i skattebasen, mÀtt per kapita pÄ kommunnivÄ som följd av att ett idrottslag frÄn kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks Àr fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter Àr de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi vÀljer att inte anvÀnda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag frÄn dessa.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning sjuksköterskor i Tanzania har om förutsÀttningarna för att bedriva diabetesvÄrd. Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie. Ett icke-slumpmÀssigt strategiskt urval gjordes och fem sjuksköterskor deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en manifest innehÄllsanalys gjordes pÄ intervjutexterna. Resultatet visar pÄ en ekonomisk situation med fÄ resurser och tillgÄngar.

This bachelor thesis, written as a part of the European Studies at Gothenburg University, is concerned with the European Unions? (EU) climate political governance in their both climate- and agricultural policy, and in particularly the question whether it is sustainable. This thesis intends to problematize if it is possible for the EU to continue to pursue its current agricultural policies, while at the sametime maintain its role as a sustainable actor on the global arena. The framework of theEUs? climate policy governance disciplines this analysis.

Är det möjligt att reducera utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser och samtidigt nĂ„ en hĂ„llbar utveckling? Regionförbundet i Kalmar lĂ€n antog utmaningen 2006 och Ă€r dĂ€rmed en föregĂ„ngsregion i arbetet med detta. Till Ă„r 2030 Ă€r mĂ„let att Kalmar lĂ€n ska bli en fossilbrĂ€nslefri region. Den största potentialen anses finnas inom nya alternativ till fordonsbrĂ€nsle. HushĂ„llens sopor innehĂ„ller organiskt matavfall som skulle kunna bli fordonsgas.

Denna fallstudie har ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och behandlar upplevda för- ochnackdelar med ett affÀrssystem i och utanför molnet. Sex personer frÄn fem olika företag hardeltagit i kvalitativa intervjuer som har varit av semistrukturerad art. Syftet med dessaintervjuer har varit att ta del av anvÀndares och leverantörers uppfattningar rörandeaffÀrssystem som molntjÀnst jÀmfört med ett mer traditionellt affÀrssystem. TvÄ av företagenlevererar bÄda tjÀnsterna och de övriga tre Àr olika anvÀndare. De olika kategorier som jagdelat in frÄgorna i har baserat sig pÄ tidigare och relaterad forskning rörande affÀrssystem ioch utanför molnet.Studiens slutsats visar pÄ att de Àr rÀtt jÀmt mellan upplevda för- och nackdelar med ettaffÀrssystem i molnet kontra ett affÀrssystem utanför.

I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmÀnheten i tvÄ översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras sÄvÀl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen Àr att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invÄnarna samt relationen dem emellan. En utgÄngpunkt Àr att texterna bÀr uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika sprÄkliga strategier.Analysen visar att EU konstrueras pÄ tvÄ olika sÀtt i texterna: dels som en stark och pÄlitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt omrÄde. EU-invÄnaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som nÄgon med skyldigheter men framförallt med rÀttigheter.

Syfte: Uppsatsen avser undersöka om anmÀlningsplikten har haft den betydelse för externa intressenter som dess ursprungstanke var samt att utreda vilka eventuella konsekvenser ett avskaffande kan komma att leda till, framförallt för externa intressenter. Uppsatsen har ocksÄ behandlat anmÀlningspliktens funktion i praktiken de Är den varit verksam. Metod: I uppsatsen anvÀndes kvalitativ metod med betoning pÄ hermeneutiskt synsÀtt samt grundad teori. Semistrukturerade intervjuer gjordes med intressenter berörda av anmÀlningsplikten och debatten kring Àmnet studerades. Teoretiskt perspektiv: I syfte att förstÄ utvecklingen med anmÀlningsplikten samt för att kunna definiera konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande togs del av den institutionella teorin.

Goodwill Àr ett redovisningsbegrepp som uppkommer vid förvÀrv och redovisas i ett bolags balansrÀkning. Balansposten uppstÄr nÀr ett bolag förvÀrvar en enhet för mer Àn det verkliga vÀrdet pÄ ett företags nettotillgÄngar, d.v.s. goodwill utgör ett restbelopp. GoodwillvÀrdet ska spegla framtida ekonomiska fördelar som skapas vid genomförandet av ett förvÀrv. Visar det sig i framtiden att förvÀrvet inte genererar de ekonomiska fördelar tvingas bolaget att redovisa en nedskrivning av goodwill som i sin tur blir en kostnad i resultatrÀkningen.Syftet med studien Àr att fÄ en tydligare förstÄelse för goodwill samt granska hur bra redovisningen av begreppet Àr mot en individs egenintressen.

Denna undersökning har tilldelats frÄn Peab AnlÀggning i Uppsala. Peabs intresse Àr att undersöka hanteringen av oönskade jordmassor för att kunna minska den ekonomiska och miljömÀssiga belastningen. FörutsÀttningarna för att lyckas undersöka detta har skett med hjÀlp av intervjuer med anstÀllda pÄ Peab, samt genom lÀsning av det undersökta projektets förfrÄgningsunderlag. Det givna projektet som studerades Àr en vatten- och tryckspillvattenledning i UppsalaomrÄdet.De faktorer som stÄr i fokus för undersökningen Àr den ekonomiska och miljömÀssiga faktorn. Dessa punkter har undersökts med hjÀlp av en kontroll av arbetstider och hanteringsmetoder som undersökts.