Bakgrund och problem: Elitidrotten i Sverige har pÄ senare Är inom frÀmst fotboll ochishockey blivit en miljardindustri. Föreningarna liknar allt mer affÀrsdrivande företag dÀr alltstörre fokus lÀggs mot ekonomin. Det sportsliga Àr dock kÀrnverksamheten och ett problemsom uppstÄr vid styrningen Àr att elitidrottsföreningarna mÄste beakta bÄde ekonomiska ochsportsliga mÄl för att nÄ framgÄng.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera och förstÄ hur ekonomiska och sportsligamÄlsÀttningar kombineras i elitidrottsföreningar för att nÄ ett helhetsresultat. Dessutom Àr ettsyfte att undersöka hur man kan föra ihop dessa mÄlsÀttningar för att öka effektiviteten imÄlstyrningen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ elitidrottsklubbar i Sverige inom fotboll ochishockey. Vidare Àr studien baserad pÄ herridrott samt att uppsatsen Àr inriktad mot enstrategisk nivÄ, nÀmligen ledningen.Metod: Studien grundar sig pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med ledningspersoner ifrÄn sex olikaelitidrottsföreningar för att skildra hur ekonomiska och sportsliga mÄlsÀttningar kombineras.Det empiriska materialet har frÀmst analyserats utifrÄn existerande teorier om kort och lÄngmÄlformulering för att kunna dra slutsatser angÄende elitidrottsföreningarnas mÄlkongruensmellan ekonomiska och sportsliga mÄl.Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat visar att de sportsliga mÄlen Àr primÀra och deekonomiska mÄlen Àr sekundÀra i en elitidrottsförening, dÀr mÄlkongruensen mellan dessa ÀrtÀmligen svag.

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit ? decentralization, participation and the distribution of information ? and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.  .

Ett aktuellt exempel pÄ en bransch i stort behov av förÀndring Àr fackförbunden, som kan liknas vid tjÀnsteföretag dÀr service och utveckling blir allt viktigare för att attrahera medlemmar och skapa konkurrensfördelar.Att vara medlem i ett fackförbund har under en lÄng period varit en sjÀlvklarhet för mÄnga förvÀrvsarbetare i Sverige. Men under senare tid har förutsÀttningarna för den fackliga verksamheten förÀndrats. Delvis beror det pÄ att genomförd höjning av a-kassan, stor generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden, nya branscher och anstÀllningsformer förÀndrar intresset för anstÀllda att ansluta sig till fackliga organisationer. Detta samtidigt som allt fler ifrÄgasÀtter nyttan av medlemskapet. För att kunna behÄlla styrkan som förhandlingspart och opinionsbildare behöver fackförbunden attrahera nya medlemmar.Detta Àr en fallstudie av fackförbundet Unionens pÄgÄende förÀndringsarbete med syfte att identifiera interna förutsÀttningar för nyskapande av mervÀrdet.

This essay is about Turkey and its relation to the European union. EU is originally an economic organization; today it has developed to involve other aspect like culture and history. By using theories like motivation and non-decision making I have studied the reason why Turkey is still waiting in the agenda of the union. With the help of the theories I have discussed about Turkey?s possibilities to become a member of the European union.

Bakgrund:  BostadsrÀtten  utgör  en  alltmer  attraktiv  boendeform  och  dess  frÀmsta  syfte  Àr  att tillgodose dess medlemmar med ett prisvÀrt boende. MÄnadsavgifterna frÄn bostadsrÀttsförenings medlemmar bidrar  till att alla kostnader  tÀcks upp och dÀrmed Àr boendekostnaden beroende av hur bostadsrÀttsföreningens kostnader hanteras. Denna studie undersöker hur verksamheten  i en bostadsrÀttsförening Àr förenlig med att verka för medlemmarnas bÀsta ekonomiska intresse.  Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur en bostadsrÀttsförenings medlemmars ekonomiska intresse uppfylls, med fokus pÄ de faktorer som inverkar pÄ medlemmens boendekostnad.  Metod:  Uppsatsen  Àr  skriven  med  en  kvalitativ  ansats.  Befintliga  teorier  har  anvÀnts  för  att analysera det empiriska material som samlats  in.

SammanfattningBakgrund och problemdiskussion: År 1995 anslöt sig Sverige till Europeiska unionen (EU), men trots tolv Ă„rs medlemskap har Sverige fortfarande inte tagit det sista avgörande steget mot Europeiska monetĂ€ra unionen (EMU). EMU Ă€r en vidareutveckling av EU:s inre marknad och ska verka för ett ekonomiskt och monetĂ€rt samarbete mellan medlemslĂ€nderna. NĂ€r Sverige gick med i EU innebar det att vi i enlighet med fördraget, har en förpliktelse att ansluta oss till EMU nĂ€r vi uppfyller unionens uppsatta kriterier. Eftersom Sverige stĂ„r utanför EMU och företagen handlar med lĂ€nder i omrĂ„det, uppstĂ„r valutarisker för företagen. Vi undrade dĂ€rför hur de ser pĂ„ en anslutning till EMU och hur de sĂ€krar sig mot valutariskerna pĂ„ grund av utanförskapet.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur svenska företag ser pĂ„ Sveriges utanförskap i EMU samt hur de med hjĂ€lp av olika instrument och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt hanterar problematiken med valutarisker.Metod: Vi anvĂ€nder oss av en kvalitativ metod, dĂ€r vi intervjuat fem företag med betydande andel export/import till EMU-omrĂ„det.

Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan pÄverka arbetsrelaterade stressdrivare, sÄ kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för bÄde anstÀllda och organisationer Àr det viktigt att förstÄ vad som orsakar den. Styrsystems pÄverkan pÄ stressorer Àr ett relativt outforskat omrÄde. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan pÄverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts Àr budget, nyckeltal och incitamentsystem.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur ekonomiska och psykosociala faktorer kan pĂ„verka motivation pĂ„ en avdelning i en statlig myndighet i Sverige. Avdelningen bestĂ„r av tvĂ„ filialer, benĂ€mnda filial A och filial B, vilka utgjorde studiens fokus. De ekonomiska och psykosociala faktorerna avgrĂ€nsades till att enbart bestĂ„ av ersĂ€ttning, trivsel, stöd och egenkontroll, eftersom dessa utpekats som problemomrĂ„den av de aktuella filialerna som studien berör. Ämnet motivation avgrĂ€nsades genom Vrooms (1964) perspektiv och undersökningen baserades pĂ„ hans kognitiva processteori Expectany Theory.För att besvara studiens forskningsfrĂ„ga utfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer, fyra pĂ„ filial A och fem pĂ„ filial B. Resultatet visar att problemomrĂ„dena trivsel, stöd och egenkontroll innehöll faktorer som bidrog till motivation och att problemomrĂ„dena ersĂ€ttning, trivsel och stöd bestod av komponenter som reducerade motivation..

Ideella föreningar krÀver mycket tid i ansprÄk frÄn ideellt arbetande personer. För nÀrvarande Àr det inte lÀtt att förmÄ mÀnniskor att stÀlla upp och arbeta ideellt och sitta i styrelsen dÄ det Àr mycket annat som drar, till exempel arbete, familj och tv-tittande. Av den orsaken ville vi förstÄ hur ideella föreningar styrs genom ekonomiska och ideella mÄl och vi har stÀllt oss frÄgan vilket behov av resurser i form av kompetens, monetÀra resurser och ideellt arbete anser ideella föreningar att de behöver för att bedriva verksamheten? För att uppfylla vÄrt syfte ville vi göra en undersökning av en samhÀllsnyttig förening och valde Svenska Brukshundklubben. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av Brukshundklubbens centrala nivÄ, distriktsnivÄ och lokala nivÄ.

Dagens samhÀlle befinner sig i stÀndig förÀndring, dÀrmed Àr det viktigt för organisationer att Àven de förÀndras, det speciellt med tanke pÄ kunskapsintensiva företag vars bransch befinner sig i ett utvecklingsstadium. För att en förÀndring ska bli lyckad Àr det viktigt att personalen kÀnner sig delaktiga och har en förstÄelse för förÀndringen. Ekonomiska ansvarenheter kan ge olika resultat för olika företag, om det uppstÄr en konflikt mellan de valda ekonomiska ansvarsenheterna och företagets syfte Àr det relevant att förÀndra de ekonomiska ansvarsenheterna för att de ska vara optimala för företaget. Syftet med denna studie Àr beskriva och jÀmföra förestÀllningar hos chefer pÄ operativ samt taktisk nivÄ i ett stort kunskapsintensivt företag, angÄende en förÀndring av de ekonomiska ansvarsenheterna frÄn ett resultatansvar till ett kostnadsansvar. Intervjuer har gjorts pÄ chefsnivÄ för att fÄnga deras förestÀllningar kring hur förÀndringsprocessen genomförs samt hur informationsspridningen och kommunikationen fungerar.

ABSTRACTTitel: Ekonomisk förening ? en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i GÀvleborg NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Ingela Jansson & Maria Stolt Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 - Maj  Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vÄr utbildning har varit sparsam i förhÄllande till andra bolagsformer och vÄr studie har visat pÄ att detta gÀller allmÀnt i samhÀllet.VÄra forskningsfrÄgor Àr:Vad bidrar till att man vÀljer att bedriva en ekonomisk förening?Vilka Àr fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening? Metod: Vi har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, dÀr fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har Àven utfört tvÄ intervjuer med anstÀllda pÄ tvÄ olika banker för att fÄ information om vilka villkoren Àr för ekonomiska föreningar vid företagsbelÄning.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ? hamn ? Äkeri, förberett sig inför de nya lÀnderna, Lettland, Litauen och Polens intrÀde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har Àven valt att undersöka vilka omvÀrldsanalysmetoder företagen anvÀnder sig utav, hur de i sÄ fall tillÀmpar dessa och ge eventuella förslag pÄ omvÀrldsanalysmetoder..

Det Svenska Fotbollsförbundet har de senaste Ären stÀllt ökade ekonomiska krav pÄ de allsvenska fotbollsklubbarna och som en konsekvens av detta har klubbarna blivit mer affÀrsmÀssiga. En klubbs tillgÄngar utgörs i huvudsak av dess spelare, men med dagens möjligheter till redovisning av humankapital kan klubbens ekonomiska stÀllning bli missvisande. DÀrför har syftet med denna studie varit att analysera huruvida redovisningen av humankapital i allsvenska fotbollsklubbar ger en rÀttvisande bild av klubbarnas ekonomiska stÀllning. Genom att göra telefonintervjuer med företrÀdare för de allsvenska klubbarna och representanter frÄn Svenska Fotbollsförbundet har data samlats in och legat som grund för den analys som utförts. Undersökningen visar att klubbarna inte har nÄgon möjlighet att tillgÄngsföra egna produkter, Bosmanfall eller spelare vars kontrakt löpt ut och en förlÀngning Àr aktuellt.

Denna studie söker ta reda pÄ pÄ vilket sÀtt den ekonoiska tillvÀxten presenteras i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A för gymnasiet. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillvÀxt i de studerade lÀroböckerna för samhÀllskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa lÀroböcker kring begreppet ekonomisk tillvÀxt? Den metod som anvÀnt Àr textanalys. Med hjÀlp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillvÀxten studeras fyra lÀroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktÀr.

Syftet med föreliggande undersökning Àr att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sÀtts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framtrÀdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förÀndring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstÄ som regeringsdugliga har ökat och debatterna har Àven i viss mÄn avideologiserats.