Uppsatsen avser belysa och utveckla förståelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning är det intressant att utgå från ett målkonfliktsperspektiv, varpå verksamhetens intressenter även beaktas eftersom de påverkar organisationen och dess målsättningar. Studien påvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhålla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar målkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom är sociala och ekonomiska motiv vanligen konträra och orsakar begränsningar i verksamhetsstrukturen, varpå målkonflikter lättare uppstår. Det framgår att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hämmas av de begränsningar som de sociala motiven medför.

Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebär att företaget möter en mängd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet är ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försäkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget är i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet påverkas även till stor del av det sovjetiska arv som präglar Baltikum. Syfte: Undersökningen har två syften.

Titel: Private equity-ägande och dess ekonomiska konsekvenser hos portföljbolagBakgrund: Det finns omstridda resultat inom den akademiska världen när det gäller vilka ekonomiska konsekvenser private equity-ägande leder till. Olika studier har kommit fram till att private equity-ägda portföljbolag både över- och underpresterar gentemot jämförbara företag. Skillnaderna i studiernas resultat tycks påverkas av vilken marknad som studien är utförd på. Detta då studier som är gjorda på marknader med spridd ägarkoncentration tenderar att visa på att private equity-ägande leder till positiva ekonomiska konsekvenser och tvärtom på marknader med koncentrerat ägande. Tidigare studier har också valt att fokusera på att studera private equity-ägda portföljbolag under högkonjunktur eller under både hög- och lågkonjunktur, det finns således till vår kännedom ingen tidigare studie som isolerar sin studie till att endast inkludera lågkonjunktur, vilket understryker relevansen av denna studie.Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk analys avgöra om och vilka ekonomiska konsekvenser PE-ägande får hos portföljbolag under en lågkonjunktur på den svenska marknaden som präglas av hög ägarkoncentration.Metod: Denna studie har en deduktiv ansats där fokus ligger på teorier som berör private equity-bolags applicering av strategiska och organisatoriska förändringar hos portföljbolag.

Jag har utforskat hur en beteendeförändring kan genomföras med hjälp av existerande teoretiska modeller och centrala metoder inom interaktionsdesign och tjänstedesign. För att specificera mig har jag samarbetat med banken SEB och inriktat mig på kvinnors ekonomiska beteende och hur man kan få dem att öka sitt intresse för det privata sparandet. Den litteratur som jag har granskat berör till största del kvinnors ekonomiska beteende och hur en förändringsprocess av ett beteende kan gå till. Mina egna empiriska undersökningar har varierat mellan olika typer av intervjuer och observationer där jag främst har granskat vad kvinnor finner motiverande, både ur ett generellt och ett ekonomiskt perspektiv. Genom en designprocess har mitt arbete resulterat i ett koncept på en banktjänst som innefattar de beståndsdelar som en sådan, enligt min undersökning, bör ha för att få kvinnor att bli motiverade till att spara pengar.

Vilka faktorer är av vikt för att uppnå ekonomisk tillväxt? Kring denna fråga har det ständigt debatterats. Det är viktigt för ett land hur dess ekonomiska tillväxt fungerar, hur de uppnår detta kan ske på olika sätt och vad som påverkar den ekonomiska tillväxten finns det blandade meningar om. Syftet med uppsatsen är att undersöka samt förklara vilka faktorer som skapar denna ekonomiska tillväxt, vi kommer undersöka detta genom att titta på den grupp som kallas för utvecklingsländer.Det finns tidigare studier inom detta område men de vi har sett till har delade meningar, vilken om någon specifik faktor som bidrar till ekonomisk tillväxt mer än någon annan. Däremot så finns det gott om tillväxtteorier som försökt förklara vilka faktorer som påverkar tillväxten, vilka vi har använt oss av för att förklara resultatet av analysen.Vi har använt oss av en linjär regressionsmodell, där den beroende variabeln ekonomisk tillväxt är representerad av förändringen i bruttonationalprodukten per capita.

Frågeställningen som denna uppsats är avsedd att besvara är ifall offentlig sektor är tillväxthämmande för en stat, samt om en inkomstgaranti för individerna i en stat är tillväxthämmande. Denna frågeställning besvaras genom konstruerandet av en tillväxtmodell. Det nya elementet, som huvudsakligen är avsett för att klargöra effekterna av de studerade fenomenen, är införlivandet av en variabel som representerar interaktionsfrekvensen hos agenterna i ekonomin. Interaktionsfrekvensen är i sin tur ett resultat av dekommunikationsmedel som står agenterna till buds och hur mycket marknaden är reglerad. Den primära slutsatsen att dra från modellens dynamik är att en offentlig sektor har en negativinverkan på en stats ekonomiska tillväxt, om än validiteten i slutsatsen begränsas på grund av arbetets teoretiska karaktär..

Bakgrund: Den ekonomiska styrningen förmedlar ledningens intentioner ut till organisationens olika delar och den kan även delge ledningen viktig information om hur väl företagets olika mål uppfylls. I en uppköpskontext spelar den ekonomiska styrningens en viktig roll då den ska hjälpa ledningen att styra två olika organisationer som har inkorporerats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera vilka faktorer som påverkar den ekonomiska styrningen i förvärvade företag. Genomförande: För att besvara uppsatsens syfte har vi utgått från litteratur och vetenskapliga artiklar inom området företagsstyrning, ekonomisk styrning och förvärv. Därutöver har intervjuer genomförts hos SCA AB och Hexagon AB, två företag som har gjort ett flertal förvärv.

Den ekonomiska brottsligheten ökar varje år. Dessvärre är det bara en bråkdel av oegentligheterna som upptäcks vilket medför att mörkertalen är stora. Början av millennieskiftet skakades av många redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann från marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna på vad cheferna begått för brottsliga gärningar, men med tiden började även revisorernas roll i skandalerna att ifrågasättas. Detta har medfört en ökad press på revisorer att upptäcka oegentligheter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer praktiskt går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter.

Sydkorea visade upp en enastående ekonomisk tillväxt mellan 1960 och 1990. Per capita ? inkomsten hade en genomsnittlig årlig ökning på sju procent och landet är idag inkomstmässigt jämförbart med länder som Grekland och Portugal. I denna uppsats undersöker jag utbildningens roll i denna utveckling, mer specifikt: vilken effekt utbildning och utbildningspolitik har haft på Sydkoreas ekonomiska tillväxt mellan 1960 och 1990? Metodologin präglas av kvantitativ data och huvuddragen i metodologin är beskrivning av ekonomiska processer, presentation av empirisk data samt analys med koppling till ekonomisk teori.

Världen blir allt mer globaliserad vilket innebär att människor, företag och marknader från olika delar av världen förs samman. Ett sätt för företag att hantera globaliseringen och dess effekter är att strategiskt etablera sig på nya marknader genom utländska direktinvesteringar, förkortat FDI. Dessa direktinvesteringar resulterar i både positiva och negativa effekter för värdlandet. Syftet med detta arbete är att undersöka de ekonomiska, ekologiska och sociala effekterna av direktinvesteringar initierade av företag inom fordonsindustrin och på så sätt besvara frågan om dessa direktinvesteringar bidrar till en hållbar utveckling för värdlandet. Till grund för slutsatsen har en djupgående teoretisk undersökning utförts samt en komparativ fallstudie där tre olika parter intervjuats för att kunna få ett opartiskt helhetsperspektiv.

Syftet med denna studie är att utifrån intervjupersonernas perspektiv undersöka vilken betydelse sociala och ekonomiska utbyten har för en organisations möjlighet att attrahera redan anställd personal. Detta eftersom mycket tidigare forskning kring ämnet är av kvantitativ art och inriktad på att attrahera potentiella rekryter snarare än redan anställd personal. Denna studie jämför även likheter och skillnader mellan chefer och personal. För att undersöka hur en organisation kan attrahera redan anställd personal tas avstamp i hur tidigare forskning redogör för hur fenomenet employer brand image används. Den teoretiska utgångspunkten för studien är att individer i sociala interaktioner gör utbyten där något ges och fås.

Bakgrund och problem: Elitidrotten i Sverige har på senare år inom främst fotboll ochishockey blivit en miljardindustri. Föreningarna liknar allt mer affärsdrivande företag där alltstörre fokus läggs mot ekonomin. Det sportsliga är dock kärnverksamheten och ett problemsom uppstår vid styrningen är att elitidrottsföreningarna måste beakta både ekonomiska ochsportsliga mål för att nå framgång.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och förstå hur ekonomiska och sportsligamålsättningar kombineras i elitidrottsföreningar för att nå ett helhetsresultat. Dessutom är ettsyfte att undersöka hur man kan föra ihop dessa målsättningar för att öka effektiviteten imålstyrningen.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på elitidrottsklubbar i Sverige inom fotboll ochishockey. Vidare är studien baserad på herridrott samt att uppsatsen är inriktad mot enstrategisk nivå, nämligen ledningen.Metod: Studien grundar sig på åtta kvalitativa intervjuer med ledningspersoner ifrån sex olikaelitidrottsföreningar för att skildra hur ekonomiska och sportsliga målsättningar kombineras.Det empiriska materialet har främst analyserats utifrån existerande teorier om kort och långmålformulering för att kunna dra slutsatser angående elitidrottsföreningarnas målkongruensmellan ekonomiska och sportsliga mål.Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat visar att de sportsliga målen är primära och deekonomiska målen är sekundära i en elitidrottsförening, där målkongruensen mellan dessa ärtämligen svag.

Bakgrund:  Bostadsrätten  utgör  en  alltmer  attraktiv  boendeform  och  dess  främsta  syfte  är  att tillgodose dess medlemmar med ett prisvärt boende. Månadsavgifterna från bostadsrättsförenings medlemmar bidrar  till att alla kostnader  täcks upp och därmed är boendekostnaden beroende av hur bostadsrättsföreningens kostnader hanteras. Denna studie undersöker hur verksamheten  i en bostadsrättsförening är förenlig med att verka för medlemmarnas bästa ekonomiska intresse.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en bostadsrättsförenings medlemmars ekonomiska intresse uppfylls, med fokus på de faktorer som inverkar på medlemmens boendekostnad.  Metod:  Uppsatsen  är  skriven  med  en  kvalitativ  ansats.  Befintliga  teorier  har  använts  för  att analysera det empiriska material som samlats  in.

Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för både anställda och organisationer är det viktigt att förstå vad som orsakar den. Styrsystems påverkan på stressorer är ett relativt outforskat område. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan påverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts är budget, nyckeltal och incitamentsystem.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur ekonomiska och psykosociala faktorer kan påverka motivation på en avdelning i en statlig myndighet i Sverige. Avdelningen består av två filialer, benämnda filial A och filial B, vilka utgjorde studiens fokus. De ekonomiska och psykosociala faktorerna avgränsades till att enbart bestå av ersättning, trivsel, stöd och egenkontroll, eftersom dessa utpekats som problemområden av de aktuella filialerna som studien berör. Ämnet motivation avgränsades genom Vrooms (1964) perspektiv och undersökningen baserades på hans kognitiva processteori Expectany Theory.För att besvara studiens forskningsfråga utfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer, fyra på filial A och fem på filial B. Resultatet visar att problemområdena trivsel, stöd och egenkontroll innehöll faktorer som bidrog till motivation och att problemområdena ersättning, trivsel och stöd bestod av komponenter som reducerade motivation..