Sök:

Sökresultat:

4293 Uppsatser om Ekonomiska mćl - Sida 2 av 287

Hur pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten avkastningen pÄ aktier?

Investeringar i utlandet blir allt vanligare och mÄnga svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utlÀndska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta pÄ den ekonomiska tillvÀxten i de olika lÀnderna. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur stor pÄverkan den ekonomiska tillvÀxten har pÄ aktieavkastningen. PÄ grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, nÀr jag korrigerar för detta fÄr jag ett negativ samband men fÄr dÄ med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar Àven pÄ ett negativt samband.

Rörlig lön

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. MÄnga, frÀmst inom den psykologiska skolan, Àr kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som Àr det dominerande synsÀttet hos företag? Syftet med denna uppsats Àr att stÀlla den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrÄn denna se om det gÄr att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesÀttet Àr det som dominerar och dÀrmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie pÄ företaget Tempur och dess sÀljare, samt tagit hjÀlp av teorier ur sÄvÀl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

Bristande förtroende- Thailands ÅterhĂ€mtning frĂ„n Asienkrisen

Ekonomiska kriser genomgÄr i regel tre faser, en akut fas, en vÄrdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frÄgan Àr hur ÄterhÀmtningen frÄn den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gÄtt och om man hade kunnat pÄverka utvecklingen genom att handla pÄ ett annorlun-da sÀtt. Förtroendet för en ekonomi kan mÀtas pÄ flera olika sÀtt, det mest konkreta Àr att titta pÄ hur mycket utlÀndska direktinvesteringar landet attraherar, och hÀr kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försÀmrades för att sedan gradvis för-bÀttras. De inhemska invÄnarnas syn pÄ den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, lönelÀget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin Äterspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det Àr exempel pÄ de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailÀndska ekonomin brast ordentligt pÄ grund av den ekonomiska kri-sen i slutet pÄ 1990-talet..

Ekonomisk bedömning i sak och process : En komperativ studie i exploateringsprocessens tidiga skeden

En exploatering bör genomföras till rÀtt kvalité och till rÀtt kostnad. Kommunen har ett budget- och samordningsansvar för de ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för genomförandet av en detaljplan. TjÀnstemÀn pÄ Göteborg kommuns exploateringsavdelning har framhÄllit svÄrigheter nÀr det gÀller hanteringen av ekonomiska bedömningar i planprocessen vilket resulterat i höga exploateringskostnader som grovt överstigit de kalkyler som upprÀttats under planarbetets gÄng.Syftet med detta arbete har varit att konkretisera och jÀmföra rutiner gÀllande administration och hantering av ekonomiska bedömningar i planprocessens tidiga skeden genom att undersöka hur motsvarande verksamheter i olika kommuner arbetar. Underlaget till arbetet Àr baserat pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ motsvarande verksamheter i Göteborg, Malmö och Stockholm. Material har Àven inhÀmtats frÄn handlingar och övrigt arbetsmaterial.Resultatet av undersökningen visade att ekonomiska bedömningar och kalkyler har olika upplÀgg och ges olika betydelse i olika kommuner.

VĂ€nds kappan efter vinden? En studie om kausalitetens riktning i den politisk-ekonomiska debatten.

Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. FrÄgan Àr i vilken riktning kausaliteten gÄr, frÄn normer till debatt och politik, frÄnförutsÀttningar till normer eller frÄn politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gÄtt angÄende debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen Är 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i tvÄ svenska dagstidningar Är 2006 och 2009 för attse om debatten har förÀndrats. För att analysera artiklarna har jag anvÀnt mig av fem kÀrnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer pÄ att bÄde normer och ekonomiska förutsÀttningar styr hur debatten gÄr dÀren av tidningarna Àndrade tongÄngen i debatten medan den andra stod oförÀndrad. UndersökningenbÀddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel anvÀndas pÄ ett större material ochÀven pÄ andra forum dÀr den politiskt ekonomiska debatten förs..

Leder hög BNP-tillvÀxt till ökad risk för ekonomiska kriser?

Uppsatsen undersöker ifall hög BNP-tillvÀxt ökar risken för ekonomiska kriser. Detta testas genom att anvÀnda Tornells krisindexmodell och sedan utöka den med en variabel för BNP-tillvÀxt. DÀrefter testas för en rad lÀnder signifikansen hos de olika variablerna. FrÄn undersökningen kan jag dra slutsatsen att det generellt sett inte gÄr att pÄvisa nÄgot sÄdant samband. Materialet innehÄller dock stora skillnader mellan lÀnderna beroende pÄ hur pass industrialiserade de Àr.

Ekonomiska styrsystem och dess pÄverkan pÄ stressorerna krav, kontroll och socialt stöd

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.

Slitage i studentbostÀder

Deta examensarbete undersöker slitaget i VÀxjöbostÀders studentlÀgenheter genom att genomföra en enkÀtundersökning och att göra ekonomiska bedömningar av material för ytskikt.De ekonomiska bedömningarna görs med hjÀlp av livscykelanalys (LCC) och de material som analyserades var golv, vÀggbeklÀdnad och bÀnkskiva.Examensarbetet undersöker ocksÄ andra faktorer som kan pÄverka slitage. .

Kommersiellt kontra kooperativt: styrning av franchisetagare och motiv till franchising i en ekonomisk förening

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

Blir du intresserad?: Ekonomiska och kulturella resurser som förklaringsfaktorer pÄ politiskt intresse

BakgrundTidigare studier visar pÄ en förÀndring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte lÀngre vara de som i högst utstrÀckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett dÀr individuellt erhÄllna resurser som tillgÄng till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik Àr inte sÄ vÀl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gÀller det politiska deltagandet Àven kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer kulturella resurser som finns i familjen eller Àr ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data frÄn undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-Äringar Är 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

Socialt kapital, demokrati och inkomstskillnader: korrelationen mellan ekonomiska ojÀmlikheter och socialt kapital

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital pÄ en aggregerad samhÀllsnivÄ och storleken pÄ den ekonomiska ojÀmlikheten. Borde ekonomisk policy ta hÀnsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i vÀlfÀrdssystemet? Teorier om socialt kapital frÄn sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket anvÀnds sedan för att analysera hur vÀl demokratin fungerar. Data frÄn World Values Survey, OECD och United Nations University anvÀnds för att statistiskt mÀta korrelationen mellan de tvÄ variablerna socialt kapital och ekonomisk ojÀmlikhet.

Distansuppföljning av ICD-patienter : En hÀlsoekonomisk utvÀrdering

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhÀllsperspektiv. Delsyftet Àr att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjÀnsten distansuppföljning.Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istÀllet för konventionella Äterbesök pÄ sjukhus innebÀr stora kostnadsbesparingar. NettonuvÀrdet uppgÄr till drygt 268 miljoner kronor efter femton Är. Vid tidsperiodens slut erhÄlls en kostnadsbesparing pÄ cirka 35,6 procent.

Ledarskap i kris : En studie av ledarskap i ekonomiska kriser

Syfte: Att undersöka vad som utmÀrker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjÀlp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frÄgor och tio respondenter frÄn tvÄ olika företag inom banksektorn. UtifrÄn empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: UtifrÄn analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsÀttningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgÀnglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmÀrkande.

Att fÄnga entreprenörskapets dimensioner

Syftet med studien a?r att bidra med kunskap om hur entrepreno?riell orientering kan ma?ta entrepreno?rskap inom branschen fo?r mobiltelefoni. Fo?rha?llandet mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall ma?ts med utga?ngspunkt i Millers resonemang om entrepreno?riell orientering.Hur kan entrepreno?rskap operationaliseras? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall?Studien baseras pa? tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, a?rsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entrepreno?rskap. Ba?de kvalitativ och kvantitativ metod tilla?mpas fo?r att a?stadkomma triangulering.Entrepreno?rskap kan ma?tas utifra?n hur pass radikal innovationen a?r.

Intern kommunikation med ekonomiska rapporter

Den traditionella redovisningen har sin utgÄngspunkt i industrisamhÀllet och nÀr vi nu befinner oss i informationssamhÀllet motsvarar inte den redovisningen lÀngre intressenternas efterfrÄgan pÄ information. Intern kommunikation Àr av allra största vÀsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte vÀlgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvÄrigheterna angÄende den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den hÀr problematiken, dÀr ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick nÀrvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvÄrigheter som finns gÀllande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. VÄrt förhÄllningssÀtt i studien Àr förstÄelseorienterat och utgÄr frÄn litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->