Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.

ABSTRAKTVår uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushållet, där kvinnor inte verkar ha lika mycket som män att säga till om vad gäller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgång till pengar inom familjen, främst vad gäller pengar för deras eget bruk. Vi tänker oss således en koppling mellan inkomst och hushållsarbete. Det vi avser undersöka är vem som lägger ner mest tid på hushållsarbete och hur inkomsten kan påverka denna fördelning, om den har någon påverkan. Med samhällsutvecklingen har kvinnan kommit ut på arbetsmarknaden i allt större utsträckning än tidigare, men många av de typiska ?kvinnosysslorna? finns fortfarande kvar.

Flyktingmottagande är en viktig och högst aktuell fråga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar då oron i andra länder ökar. Detta leder till att frågor uppstår kring mottagandet och de effekter detta skapar. I Sverige förhandlar Länsstyrelserna på uppdrag av staten med kommunerna om hur många flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstår frågor kring effekterna av mottagandet och vissa frågor är svåra, om inte omöjliga att besvara. Frågan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte länsstyrelserna besvara.

Arbetet har utförts i syfte att belysa möjligheten för Sjöfartsverket att använda helikopter istället för att allokera lotsar med lotsbåttransport till fartyg. Detta har gjorts i ett ekonomiskt perspektiv genom att använda Payback-metoden. Metoden har använts explorativt där det ekonomiska underlaget från nuvarande verksamhet vid allokering med lotsbåt jämförts med de beräknade kostnaderna för Sjöfartsverkets SAR-helikoptrar om de utför samma transporter. Ingen vikt har lagts vid vilka eventuella processförbättringar detta skulle kunna leda till, utan enbart vad kostnaderna för samma transporter skulle bli med det nya transportsättet. Resultatet har tagits fram utifrån tre aspekter: Hur det ses från lotsningens sida, hur det ses från helikopterfunktionens sida och slutligen vad det kommer att innebära för Sjöfartsverket som helhet.

Stora delar av världen genomgår idag en omfattande urbanisering, där allt fler flyttar från land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hållbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rådande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömässig hållbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare än att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövänliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förståelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömässigt hållbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömässig hållbarhet (och icke-hållbarhet) i staden respektive på landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region Skåne förhåller sig till de miljömässiga fördelar en stärkt relation mellan stad och landsbygd innebär.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat.

Lagen om skydd mot olyckor ställer krav på att företag med hög riskbild gällande brand skall genomföra riskanalyser för sin verksamhet. Med detta som grund har i detta arbete genomförts en riskanalys med åtgärdsförslag i syfte att bidra med underlag för att förbättra brandskyddet i Norrmalmsverkstaden i Finspång. Norrmalmsverkstaden ägs och nyttjas av Siemens Industrial Turbomachinery AB [SIT AB] som tillverkar gas- och ångturbiner. Turbiner till ett försäljningsvärde av flera hundra miljoner kronor monteras och finns uppställda i Norrmalmsverkstaden. En brand där turbiner och övrigt material i lokalen påverkas skulle få stora Ekonomiska konsekvenser för SIT AB.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fått ett rejält uppsving under senare år och många sträcker sig så långt att de talar om en ny grön våg. Det konsumeras allt mer ekologiska, Fairtrademärkta, KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Men vad är skälet till att vissa konsumenter väljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra är till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. Vår huvudfråga lyder ?Konsumenter som väljer etiska varor är mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förändra sin konsumtion än icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hälsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.Vår studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillämpat på just konsumtion av etiska livsmedel.

Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid.Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade.Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007.Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Efter en hjärtinfarkt kan livsstilsförändringar vara nödvändiga för att minimera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Teoretisk referensram är SAUK- modellen för bekräftande omvårdnad (Gustavsson, 2004). Denna omvårdnadsmodell är ett hjälpmedel som sjuksköterskan kan använda sig av för att stötta patienter som genomgått en hjärtinfarkt.Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom ett år efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på patienternas upplevda livskvalitet och livsstilsförändringarna.Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: Det framkom faktorer som påverkade patienternas livskvalitet både positivt och negativt.

Monroedoktrinen skapades 1823 av den amerikanske presidenten James Monroe. Sedan dess har doktrinen utgjort en betydande del av den amerikanska utrikespolitiken gentemot Latinamerika. Medvetet eller omedvetet har doktrinen blivit en integrerad del i den amerikanska säkerhets- & utrikespolitiken. Genom Monroedoktrinen och dess korollarier har USA haft en förevändning att intervenera närhelst de ansett att intressena, som ska tillvaratas i doktrinen, har utmanats. Vi har i denna uppsats valt att analysera tre fall av amerikansk intervention i Latinamerika med målet att finna en gemensam drivkraft bakom amerikansk utrikespolitik i Latinamerika.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka konsekvenser tillämpningen av Lag (2008:962) om valfrihetssystem kan få den kommunala hemtjänstens verksamhet och dess organisationskultur. I ett valfrihetssystem konkurrerar ett antal godkända leverantörer med eller utan kommunen om att utföra hemtjänstinsatserna. Då kostnaden för hemtjänsten är detsamma oavsett utförare är det endast kvaliteten de har att konkurrera med.Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med enhetschefer för kommunal hemtjänst i kranskommuner till Göteborg. Ytterligare avgränsning av kommunerna har skett med hjälp av summan på dess stimulansbidrag.Konsekvenserna av valfrihetssystemet förutspås uppkomma först efter ett antal år, då fler kommer välja privata utförare. Inom vissa kommuner finns det mer oro, inom andra mindre.

Många idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus på det idrottsliga, och inte tänkt speciellt mycket på det ekonomiska vid sin målstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för många föreningar, och flera idrottsförbund har börjat införa så kallade elitlicenser. Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i näringslivet. Idrottsföreningarna måste nu, för att överleva på lång sikt, ta styrningen till en högre nivå och ha fler ekonomiska mål, som innebär att de går med vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva verksamheter i vinstsyfte finns i näringslivet, men har saknats i de ideella idrottsföreningarna.