Det finns många faktorer som påverkar hur svårlöst en konflikt är. Vi undersöker en av dem, nämligen skuggnätverken, genom att titta på kausalsambandet mellan skuggnätverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnätverk är en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill säga ekonomiska och politiska länkar som på både lokal och internationell nivå rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnätverkens utbredning i fyra afrikanska länder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft på de ekonomiska, politiska och sociala områdena i respektive länder.

I denna studie används Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhåller sig till begreppet motivation samt hur de går till väga för att öka motivationen bland anställda, trots ekonomiska begränsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmänintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning på området. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier såsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktäristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer på Mölndals Stad sammanställs i vårt empiriska material med inriktning på de intervjuades åsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vår studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det främst handlar om att de sällan är allmän kända, varken för ledaren eller anställda. Detta beror på att motivationssystem ofta förknippas med väl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltså inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

Redovisningssystemet är ett system som måste tolkas eftersom redovisningsspråket anses svårt och komplext. Tolkningarna skiljer sig revisorer emellan, trots att dessa har samma utbildning. Skilda tolkningar beror på olika erfarenheter och skilda bakgrunder. Olika tolkningar bidrar till att det kan uppstå problem i språket mellan ekonomer som missuppfattar varandra. Det är inte bara mellan ekonomer som språkproblematik kan uppstå.

För de flesta människor är deras bostadstransaktioner de största transaktioner de är delaktiga i. För att genomföra denna process krävs förhandlings-, juridiska-, ekonomiska- och tekniska kunskaper inom den specifika fastighetsmarknaden. Köparen och säljaren behöver därav ofta anlita externa experter för att stödja dem i deras mellanhavanden. Hur de ekonomiska intressena bevakas i denna process skiljer sig både inom och mellan de internationella fastighetsmarknaderna. Det svenska systemet, där en mäklare representerar både köpare och säljare, är internationellt sätt mycket ovanligt.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant.

I teorin nämns det ofta att det under systemutvecklingen krävs aktivt deltagande från användarna för att användarna ska bli tillfredsställda med ett standardsystem. Detta främst för att om systemet inte har det innehåll och inte fyller den funktion som användarna önskar kan användarna uppleva sig otillfredsställda med informationssystemet. Syftet med uppsatsen är att identifiera faktorer som påverkar vilken grad av användarmedverkan som krävs vid val och implementation för att användarna ska uppleva sig tillfredsställda med ett standardsystem. Faktorerna kan hjälpa företag och organisationer att bestämma graden av användarmedverkan som krävs vid införandet av ett standardsystem. Resultatet av undersökningen visar att användarna kan uppleva sig tillfredsställda med ett system trots att användarmedverkan var låg vid valet av system.

Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid.Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade.Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007.Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen. .

Arbetet studerar Göteborgs-Postens rapportering om företag de senaste tio åren. Syftet med undersökningen var att se i vilken utsträckning tidningens bevakning av den ekonomiska makten kan anses vara granskande..

Detta examensarbete ger en introduktion till Requirements Engineering (RE), kravprocessen i informationssystemutveckling. Det slutliga informationssystemet är i stor utsträckning beroende av en effektiv RE-process. Ett framgångsrikt informationssystem beror på hur väl det färdiga systemet stämmer överens med användarens och andra intressenters behov och förväntningar. Use Case är en teknik som kan användas i RE-processen för att representera krav. Arbetets syfte är att finna de för- och nackdelar som finns med Use Case för att representera krav.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Afrika har haft så dålig tillväxt de senaste sexton åren jämfört med resten av världen. Paneldata från 41 afrikanska länder mellan åren 1989 och 2004 används för att undersöka åtta variablers påverkan på den ekonomiska tillväxten. Variablerna som ska granskas är sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistånd, öppenhet, jämställdhet och aids. Fokus ligger på aids och jämställdhet, eftersom de inte varit föremål för tidigare empirisk forskning i samma utsträckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treårsintervall och dels över ett femårsintervall för att undersöka hur variablerna påverkar tillväxten för olika tidsperioder.

Denna uppsats analyserar utvecklingen av principen Special and Differential Treatment (SDT) i den internationella handelsregimen. Fokus är på förändringen i tillämpningen av denna princip. Uppsatsen identifierar hur principen har tillämpats sen dess uppkomst samt hur ett skifte i det ekonomiska utvecklingstänkandet kom att utgöra en avgörande faktor för den nedgång i tillämpning som observerats. Vidare identifierar uppsatsen också hur nya dimensioner av världshandeln har skapat nya problem för utvecklingsländerna, vilket i sin tur har skapat ett behov av en fortsatt, men i många avseenden annorlunda, tillämpning av SDT-principen.Uppsatsen kommer till slutsatsen att det nya ekonomiska utvecklingstänkandet har suddat ut rationaliteten bakom det forna tillämpandet av SDT-principen. Samma utvecklingstänkande har dock lagt grunden för en ny tillämning.

I den nya ämnesplanen för ämnet geografi har momentet GIS fått en allt tydligare plats med centrala mål som skall uppnås i undervisningen. Målen visar på att ett praktiskt arbetssätt, gärna med digitala läromedel, erfordras för att uppnå målen på bästa sätt. Hur ser detta faktum ut i dagens skolor egentligen?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på gymnasieskolor bedriver undervisning i momentet GIS. För att få svar på denna fråga genomfördes intervjuer med sex lärare på tre olika skolor som på olika sätt bedriver undervisning i GIS.

Rapporten syftar till att belysa och analysera den svenska lagstiftningen som har kommit kallas lärarundantaget ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Lagtexten reglerar patenträttigheter främst mellan enskilda forskare och högskolor. Syftet med analysen är att kommentera eventuella ekonomiska effekter på utformningen av system för ersättning och dess effekter på incitament att bedriva forskning. Ett resonemang om effektiv riskdelning vid kontraktsformulering förs även. Rapporten bygger främst på ekonomisk litteratur och artiklar publicerade i tidningar med ekonomisk anknytning.

Organisationsutveckling kan enligt vår litteraturstudie indelas i tre viktiga utvecklingsområden: verksamhet, informationssystem och kompetens. Utveckling i ett av dessa områden kommer att påverka de andra två områdena. För att organisationer ska få bättre resultat med sin organisationsutveckling bör dessa utvecklingsprocesser samordnas vilket då benämns som samordnad organisationsutveckling. Men enligt vår litteraturstudie sker inte samordnad organisationsutveckling, likaså visar litteraturen inte en helhetsbild över hur denna samordning ska ske. Syftet med uppsatsen var att undersöka om och i så fall hur stora organisationer samordnar IS-, kompetens- och verksamhetsutveckling.

Informationsteknologin utgör en stark drivkraft inom alla områden i dagens samhälle. Hälso- och sjukvården är mycket informationsintensiv och införande av informationsteknik där anses kunna ge stora effektivitetsvinster. Efter Ädelreformen 1992, då kommun och landsting fick delat vårdansvar för äldre, finns ett behov av informationsutbyte sinsemellan. Vi valde att göra en fallstudie inom kommunens verksamhet i Arvidsjaur, där man infört en telemedicinsk tillämpning för att underlätta informationsutbytet. Vår hypotes löd: Införandet av en telemedicinsk tillämpning mellan kommun och landsting, för utbyte av patientformation, leder till ökad effektivitet.