Sökresultat:
4794 Uppsatser om Ekonomiska incitament - Sida 20 av 320
Ekonomistyrning i kommunal respektive fristående förskola
Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbättringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristående förskola inriktade mot barn med särskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi använt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som används i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristående och kommunal verksamhet. Främst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in från studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information från ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som används i förskolan.
Belöningssystem : Effekter av belöningssytem för företag med bonus och vinstdelning
Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevärt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affärssamarbete mellan de två parterna där nya relationer byggs upp och utvecklas för att få större marknadsandelar. Problematiskt är dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns många utmaningar som kan påverka affärsrelationen. Syfte: Syftet är att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affärsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgår från teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att få förståelse för de mest betydande kulturdragen inom ländernas affärskulturer för att på så sätt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som är viktiga för affärsrelationer samt hur relationerna har förändrats över tid. Metod: Det tillvägagångssätt som använts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgående semistrukturerade intervjuer.
Utsläppsnivåer från småskalig biobränsleanvändning
Biobränsle är en förnyelsebar energikälla som har stor potential för enskilduppvärmning av villor. Men en stor del av de biobränslepannor, som används idag, är inte miljögodkända samt saknar ackumulatortank, vilket kan orsaka storautsläpp av hälsofarliga ämnen.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur utsläppsnivåerna frånsmåskalig biobränsleanvändning skulle förändras, om man bytte ut dagens uppvärmningssystemmot bästa biobränsleteknik.Studien har utförts i villaområden i kommunerna Skellefteå, Lycksele ochStoruman. Utsläpp från dagens biobränsleanvändning har jämförts med hurutsläppen skulle se ut om alla hushåll bytte till bästa teknik. Med hjälp avinventering av bland annat energibehov och använd teknik, samt definiering avbästa teknik har beräkningar och datasimuleringar utförts. Simuleringarna hargjorts i spridningsprogrammet Airviro, där samkörning av klimat-, energianvändnings-och emissionsdata ger resultat i emissionshalter i luft.
Den globala krisen- har det påverkat företags internationalisering?
Globaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sin internationaliserings engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket.Den ekonomiska krisen som började år 2008 har förändrat ekonomiska förutsättningar och det finns bevis att världshandel har påverkats negativ och många företag runt om i världen känt av negativa konsekvenser.Mitt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse för varför mina valda fallföretagen etablerar sina verksamheter utomlands och om de har påverkats och i så fall i vilken utsträckning av den globala ekonomiska krisen. Jag vill undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen i och med krisen. Jag vill även analysera om syn på försatt internationalisering och internationell fokus har förändrats i och med krisen.
Fluffets väg - Miljömanagement i en produktionskedja
Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.
Funktionsblandning och tillgänglighet: Möjligheter vid stadsutveckling i Västerås
Sedan 80-talet har inställningen till funktionsplanering av städer svängt från funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen är att funktionsblandning främjar stadsmiljöer för fotgängare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpåfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men även om stadsrum och stadsformer på pappret i många fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning så blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfältet inse att istället för att planera funktionsblandning måste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering måste verktyg och analysmetoder användas och utvecklas för att mäta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.
Engångsinstrumentens ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser - En fallstudie för Karolinska Universitets-sjukhuset om hur och varför engångsinstrument används i praktiken
Syftet med denna studie är att få en bättre insyn i hur engångsinstrument inom sjukvården används i praktiken. Detta har studerats genom tre olika aspekter: ekonomiska, miljömässiga och sociala. Vi har genomfört undersökningen genom en kvalitativ metod. Vi har använt oss av en fallstudie för att uppfylla vårt syfte och besvara forskningsfrågorna som består av en huvudfråga och tre följdfrågor. De frågor vi sökte att besvara är: Vilka är argumenten för att använda engångsinstrument och hur ser användandet av dessa ut? 1.
Styrning och skolutveckling i Kramfors kommun
Det här examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och är en fallstudie av
Kramfors kommun. Vi har utgått från frågeställningar som handlar om vilken typ av styrning
av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de
problem som uppstår i och med den låga befolkningstätheten och det minskande elevantalet.
Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lärare och en politiker
som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fältstudie i Kramfors.
Våra resultat är att kommunen styr skolverksamheten med hjälp av olika styrningsverktyg,
främst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr
skolverksamheten utifrån ett bytänkande, där tätorter bedöms på olika sätt beroende på i
vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den låga
befolkningstätheten är elevernas pendling.
Arenavågen : ett kommunalt lönsamhetsperspektiv på fyra multiarenor
Bakgrund och problem: Det har byggts ungefär 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i små kommuner. Varje år lägger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gå runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett värde som inte kan mätas i ekonomiska termer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kommunens syn på en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (både ekonomiska och icke-ekonomiska). Avgränsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och därmed uteslutit andra typer av arenor.
Hållbarhetsredovisning : fyra bankers ekonomiska påverkan
Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan? Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats.
Corporate Social Responsibility : Varför ska banker ta ett ansvar?
The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding about why Swedish banks choose to work and report CSR and also analyze differences and similarities between two banks.Research question: Why do Swedish companies within the financial sector choose to report and work with Corporate Social Responsibility?The major incentives to work and report CSR are because it benefits bank´s businesses, which is driven by stakeholders. Stakeholder pressure is also an important incentive, especially pressure from customers and employees. The incentives that differed between the two banks were morality of the business leader, society and the priority of stakeholders. The incentives that we could not support were guidelines and competitors-.
Ungdomars attityd till hälsosam kostvana : En kvalitativ studie om ungdomars inställning till att förändra sina kostvanor för att uppnå hälsa
Det allmänna hälsotillståndet är ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förändring av vanor är starkt relaterat till individens attityd och inställning!Syftet med den här studien, är att undersöka ungdomars attityd till hälsosam kost och inställning till att förändra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förändring av kostvana..
Separation av etanol från bakugnsgas
En önskan finns från brödföretaget Polarbröd AB i Älvsbyn att veta om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att utvinna etanol ur gasen från bakugnarna. För detta ändamål togs prover på gasen som sedan analyserades med gaskromatografi. Proverna visade att gasen innehöll etanolånga motsvarande en volym av upp till 30 m3 etanol i vätskeform per år. De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att separera ut denna etanol undersöktes och det visade sig vara tekniskt fullt möjligt men ekonomiskt tveksamt att genomföra en sådan separering med konventionella metoder. Nya separationsmetoder under utveckling visade på betydligt bättre ekonomiska förutsättningar.
Ekonomiska aspekter av Skanskas miljöledningssystem
I dagsläget finns en rad olika certifierbara standarder för miljöledningssystem (MLS), exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits på marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter. ISO 14001 är en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav på miljöarbetet. Kraven är mer riktade mot organisatoriska frågor, där företagen själva sätter upp sina mål. Detta examensarbete är utfört vid Skanska Sverige AB, Väg och Anläggning Norr, Distrikt Norrbotten, som är certifierade enligt ISO 14001 sedan år 2000.
Den gemensamma förvaltningens möjligheter och problem: en fallstudie av Marslidens fiskevårdsområde
Runt om i världen fortsätter människans gemensamma naturresurser att utarmas på grund av att vi kortsiktigt vill maximera våran vinst, och glömmer att vi alla tjänar mest på hållbart nyttjande av resurser på lång sikt. Hur människan bäst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i många decennier varit en fråga för debatt. Argumentationen har länge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen är att individer som direkt är berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hållbart perspektiv. För att en sådan förvaltning ska komma tillstånd är det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.