Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lämpligheten och effektiviteten med att revisorer är ålagda uppgifter för att begränsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka småföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssättet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. Våra primärdata baserar sig på kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter från våra utvalda intressenter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter östutvidgningen kan ha på den svenska familjeförsäkringen. Arbetet fokuserar på Polens inträde i EU och en eventuell polsk immigration till Sverige. Metod: Undersökningen bygger på migrationsteorier och jämförelser med tidigare utvidgningar av den Europeiska Unionen och pekar på drivkrafter bakom immigration. Slutsatser: Arbetet visar på stora ekonomiska skillnader mellan Sverige och Polen och att det finns avsevärda incitament till immigration. Samtidigt ger tidigare utvidgningar prov på att människor i allmänhet är trogna sin hembygd.

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer.

Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet.

I ett samhälle där miljöfrågorna tar allt större plats i media och i politiken växer miljömedvetenheten hos konsumenterna. Allt fler handlar ekologisk mat och återvinner i hemmet. Den ?gröna? marknaden är med andra ord en växande marknad där det finns möjligheten att kunna sälja ?gröna? produkter inom alla områden.Rapporten har syftat till att utreda de samband som finns mellan en ökad miljömedvetenhet hos marknaden och företags innovationsprocesser utifrån denna ökning. Rapporten bygger främst på resultat från intervjuer med två stycken företag, i denna rapport Ericsson och Vattenfall, men tar även med kortare resultat och analys från intervjuer med ytterligare sex stycken företag inom olika industrier.Rapporten visar på att just marknaden har en relativt liten påverkan.

Kvinnors och mäns relativa vilkor på arbetsmarknaden är intimt sammanknippade med fördelningen av betalt och obetalt arbete inom hushållet. Denna fördelning kan påverkas genom Ekonomiska incitament och familjepolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Sverige står nu inför en familjepolitisk reform, bestående av ett vårdnadsbidrag, en jämställdhetsbonus och ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Denna uppsats diskuterar dessa reformers förväntade effekter på tidsallokeringen inom hushållet och hur dessa effekter kan förväntas skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Den teoretiska ramen utgörs av Gronaus tidsallokeringsmodell och en hushållsmodell utformad av Blau et al.

Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihärdigt problem för såväl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i två faser, det första och det andra kriget. Våra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gällande det andra kriget. Resultatet blev en teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgång där vår hypotes grundar sig på att det är ledande, centrala individer på vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De två ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte.

Inledning: Sverige har under lång tid ansetts vara ett land med mycket låg nivå av korruption och har av andra länder setts som ett föredöme. Dock har det på senare år varit ett ökande antal mutskandaler och korruptionshärvor i landet som har gjort att problemet med korruption debatterats flitigt både av politiker och media. Göteborg är en av de kommuner som haft stora problem med korruption och under åren 2010-2011 framkom det att flera tjänstemän i Göteborgs Stad sysslat med olika former av korruption. Ett av de områden som är extra utsatt för korruption är upphandlingsenheterna då de årligen handskas med stora summor pengar.Syfte: Med denna studie vill vi bidra till en ökad förståelse kring begreppet korruption genom att vidareutveckla tidigare forskares tankar om korruptionsgynnande incitament och istället se på vilka incitament som får individer att avstå från korruption, det vill säga vilka incitament som blir korruptionshämmande. Och vår forskningsfråga blev således följande;?Vilka incitament anser de tjänstemän som arbetar med offentlig upphandling i Göteborgs Stad, har stor inverkan i deras val om att inte utföra korrupta handlingar??Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi valt en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fem olika tjänstemän vid tre olika förvaltningar i Göteborgs Stad.

Rapporten syftar till att belysa och analysera den svenska lagstiftningen som har kommit kallas lärarundantaget ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Lagtexten reglerar patenträttigheter främst mellan enskilda forskare och högskolor. Syftet med analysen är att kommentera eventuella ekonomiska effekter på utformningen av system för ersättning och dess effekter på incitament att bedriva forskning. Ett resonemang om effektiv riskdelning vid kontraktsformulering förs även. Rapporten bygger främst på ekonomisk litteratur och artiklar publicerade i tidningar med ekonomisk anknytning.

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte ägarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD är utsedd att leda företaget är det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar ägarna. Vanligt förekommande är därför att utforma en ersättning med både fasta och rörliga delar.Ersättningar till VD som forskningsområde har utvecklats starkt sedan 1980-talet då företagens användande av bonus ökade kraftigt. Många forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det råder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det står dock klart det finns många olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt på studiens resultat.

I takt med klimatförändringarna ökar riskerna för översvämningar. En översvämning kan generera enorma skador och ekonomiska förluster för hushållen och samhällen. Ett resultat av det översvämningsdirektiv som togs fram av Europeiska kommissionen år 2007 är att det idag pågår ett aktivt arbete i många europeiska länder för att kartlägga riskdrabbande områden och öka informationen kring skyddsåtgärder, för att minska skadorna vid en eventuell översvämning. En försäkring kan till stor del täcka den ekonomiska förlusten som en översvämning kan innebära och på så vis skapa en trygghet hos försäkringstagarna. Detta arbete undersöker hur den samhällsekonomiska förlusten kan minska genom att minimera skadorna av en översvämning.

Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom Ekonomiska incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna.

Syftet med belöningssystem är att skapa förutsättningar för att alla inom organisationen skall arbeta gentemot de av organisationen uppsatta målen. För att detta skall uppnås är det viktigt för organisationen att skapa tillfredsställande incitament för medarbetarna. Organisationen bör för att lyckas med sitt belöningssystem på förhand veta hur detta skall vara utformat gällande vem som skall belönas, vad som skall belönas samt hur dessa belöningar bör vara konstruerade. Syftet med denna uppsats är att belysa problematiken företag ställs inför vid utformningen av ett belöningssystem. Vi har i uppsatsen valt att utifrån organisationens perspektiv beskriva hur organisationen på bästa sätt kan arbeta för att motivera individen till att arbeta mot de av organisationen uppsatta målen.

Bakgrund: I den allt hårdare konkurrensen har företagen blivit mer beroende av att ha motiverade medarbetare. Ett sätt att skapa motivation är genom bonus, men även ickemonetära incitament kan leda till att medarbetarna blir mer motiverade.Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som motiverar svenska tjänstemän och deras inställning till olika motivationshöjande incitament i relation till den teori som finns skriven i ämnet.Avgränsningar: Uppsatsen är begränsad till svenska tjänstemän i icke chefsposition som idag inte har några individuella monetära bonusar.Metod: Primärdata är insamlat i en kvantitativ enkätundersökning på två företag och en akademisk institution. Sekundärdata är insamlat genom litteratur och artiklar. En deduktiv ansats och ett positivistiskt förhållningssätt används. Teorin ligger till grund för enkäten.Slutsatser: Det är många faktorer som skapar motivation hos svenska tjänstemän.