Byggsektorn står för en stor del av det totala avfallet i Sverige och står därmed inför stora miljöutmaningar. Däribland finns NCC Construction Sverige (nedan kallat NCC), Sveriges tredje största byggföretag med cirka 10 000 anställda. På varje bygg- eller anläggningsarbetsplats på NCC upprättas en miljöplan där olika krav omhändertas: lagkrav, lokala föreskrifter, beställarkrav samt interna krav.Studien genomfördes i samband med författarens praktik på NCC i Göteborg, avdelning Anläggning, med syftet att synliggöra yrkesarbetare, arbetsledare och platschefers syn på miljöarbetet på företaget - idag och historiskt. Totalt genomfördes 8 anonyma personintervjuer; två platschefer, två arbetsledare och fyra yrkesarbetare intervjuades under hösten 2014.Studien visade att Ekonomiska incitament är viktiga för att miljöarbetet ska kännas berättigat för dem som utför det - framför allt för skeptikerna. Pappersbördan är hög och vissa anser att miljöarbetet enbart är en pappersprodukt utan egentlig mening.

SammanfattningLäkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden.

SammanfattningFörfattare: Jonny Andersson och Anders NordenbergHandledare: Tommy Bergquist Titel: It´s an ecenomic thing ? Energieffektivt byggandeInledning och problem:Idag produceras det fler bostadsrätter än hyresrätter. Följaktligen kommer de nyproducerade bostadsrätterna i allt högre grad avgöra hur energieffektivt det svenska nyproducerade fastighetsbeståndet byggs. En än mer energieffektiv nyproduktion kan vara förenad med en högre initial kostnad för grundinvesteringen. Ett fastighetsbolag som är långsiktig i sitt ägande kan med fördel välja en mer energieffektiv byggnad eftersom det ger lägre driftskostnader över fastighetens livscykel.

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..

SammanfattningLäkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden.

Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen på den finansiella marknaden, har bidragit till många förändringar på denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som är svåra att tolka även för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar på den finansiella marknaden är bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter är att samla och analysera information om specifika företag och därefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör även att väcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste åren ifrågasatts och kritiserats ett flertal gången.

På grund av den globala uppvärmningen är det hög tid att försöka öka mängden förnybar energi och minska på användningen av de fossila bränslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stå för 20 % av all använd energi år 2020 och kraven kommer enbart att höjas. På bara några få dagar tar jorden emot mer energi än den totala mängd som förbrukats under hela människans historia och en utmaning inför framtiden är att kunna ta tillvara en liten del av solens strålar för att kunna tillgodose all den energi som människan kräver. Under de senaste 10 åren har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhållande till andra länder, både i Europa och övriga världen har utvecklingen varit liten. De länder som står för merparten av den installerade solcellskapaciteten i världen har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

Denna uppsats behandlar en ny typ av incitament för användning i företags belöningssystem. Denna nya typ av belöningar innefattar incitament i form av mjukvara. Med andra ord behandlar studien tanken kring en applikation genom vilken arbetsgivaren belönar den anställde med belöningar i form av, för den anställde, statusladdade symboler eller funktioner på den anställdes arbetsstation. Då denna idé, vad vi vet, inte har behandlats tidigare inriktar vi oss på att undersöka vad olika representanter på företag anser om idén. Vi har också till syfte att ta reda på om de anställda upplever att det redan existerar statussymboler i form av mjukvara.

Denna uppsats undersöker ifall det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillväxt genom att undersöka 14 länder under perioden 1985-2006.Uppsatsen bygger på ett argument om att hög skatt på arbete, och därmed också hög kostnad på arbete, leder till incitament som resulterar i produktivitetshöjande agerande från ekonomiska aktörer. En empirisk undersökning genomförs med ett resultat som varken stöder eller motsäger detta argument. Uppsatsens slutsats efterfrågar undersökningar som bygger på en mikroekonomisk angreppsvinkel istället för den makroekonomiska angreppsmetoden denna uppsats bygger på..

Examensarbetets uppgift är att arbeta fram ett exempel på incitament för att motivera hyresgäster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartläggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebär. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgästerna inte har incitament till medinvestering. Energikartläggningen innebar en nattvandring för att se vad som använde energi under natten när verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrån Umeå Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna få fram ungefärliga kostnader för effektiviseringarna.

Byggsektorn står för en stor del av det totala avfallet i Sverige och står därmed inför stora miljöutmaningar. Däribland finns NCC Construction Sverige (nedan kallat NCC), Sveriges tredje största byggföretag med cirka 10 000 anställda. På varje bygg- eller anläggningsarbetsplats på NCC upprättas en miljöplan där olika krav omhändertas: lagkrav, lokala föreskrifter, beställarkrav samt interna krav.Studien genomfördes i samband med författarens praktik på NCC i Göteborg, avdelning Anläggning, med syftet att synliggöra yrkesarbetare, arbetsledare och platschefers syn på miljöarbetet på företaget - idag och historiskt. Totalt genomfördes 8 anonyma personintervjuer; två platschefer, två arbetsledare och fyra yrkesarbetare intervjuades under hösten 2014.Studien visade att Ekonomiska incitament är viktiga för att miljöarbetet ska kännas berättigat för dem som utför det - framför allt för skeptikerna. Pappersbördan är hög och vissa anser att miljöarbetet enbart är en pappersprodukt utan egentlig mening.

The purpose of this study is to analyze how university students, who are not members of a political party, experiencing existing selective and collective incentives for involvement in a political party. Furthermore, the study will highlight incentives which could help the political parties to increase their membership. The study is based on seven interviews and the respondents were selected after conducting a survey of students? political involvement. The interviews were analyzed through the theory of selective and collective incentives. The study shows that the incentives, both selective and collective, for involvement in a political party in general are weak and that the costs in terms of time, money and education are seen as too high.

Titel Lönegaranti ? ett incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poängFörfattare Annette Persson Jeanette ReslowNyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar,statsstödSyfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

En av grundstenarna till företags utveckling och överlevnad i en konkurrensutsatt bransch är att arbeta utifrån en strategi som kan generera konkurrensfördelar. Konkurrensfördelar kan uppstå på flera olika sätt där kompetent arbetskraft är en av dessa. Brist på kompetent arbetskraft inom exempelvis IT-branschen har lett till ett ökat användande av ekonomiska belöningssystem för att motivera personal till att stanna i företag. De ekonomiska belöningarna svarar ofta för en betydande del av företagets kostnader. Syftet med den här uppsatsen har varit att studera om de ekonomiska belöningarna i ett belöningssystem påverkar ett företags personalomsättning.

Titel Lönegaranti ? ett incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poäng Författare Annette Persson Jeanette Reslow Nyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar, statsstöd Syfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.