Sökresultat:
4599 Uppsatser om Ekonomiska förutsättningar - Sida 45 av 307
FASTIGHETSBOLAGS BESLUTSFAKTORER VID FĂRVĂRV AV AVKASTNINGSFASTIGHETER
Uppsatsen behandlar fastighetsbolags olika pÄverkande faktorer för fastighetsförvÀrv. Den granskar Àven skillnader i olika företag baserat pÄ dess affÀrsmÀssiga förutsÀttningar. Uppsatsen visar olika sÀtt att vÀrdera fastigheter, bÄde med hjÀlp av ekonomiska kalkyler och andra pÄverkande faktorer sÄsom geografisk placering och utvecklingsmöjligheter..
Bredbandsmarknaden i Lund ur ett mikroekonomiskt perspektiv
En studie av bredbandsmarknaden i Lunds studentbostÀder. JÀmför med den avsevÀrt högra prisnivÄn pÄ övriga marknaden. AnvÀnder Shaked och Suttons teori om naturliga oligopol.
SĂ€rskild post och dess ekonomiska effekter vid generationsskiften
Flera svenska lantbruksföretag befinner sig i en period dÄ ett generationsskifte Àr aktuellt. Det finns flera olika överlÄtelsestrategier, men i denna studie analyseras endast de som sker via benefika fÄng (gÄva). Priserna pÄ jordbruksmark har stigit kraftigt under den senaste 20-Ärsperioden, vilket har ökat förmögenheten för de svenska jordbrukarna. Samtidigt stÀller de högre markpriserna högre krav pÄ kompensation till syskon. DÀrtill krÀver ocksÄ ofta överlÄtargenerationen vissa kompensationskrav för att inte behöva sÀnka sin ekonomiska levnadsstandard i allt för hög utstrÀckning.
SÀrskild post Àr lagstiftning som syftar till att underlÀtta vid generationsskiften som sker via ett benefika fÄng.
NÀr livet tar en ovÀntad vÀndning. : NÀrstÄendes upplevelse av sin förÀndrade livssituation nÀr stroke drabbar deras nÀra
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.
Prognostisering av marknadsindex med hjÀlp av branschindex
Prognostisering, marknadsindex, branschindex.
Stora leverflundran hos fÄr : en enkÀtundersökning om förekomst, problem samt ÄtgÀrder mot parasiten i Hallands lÀn
Stora leverflundran (Fasciola hepatica) beskrevs som en infektion hos fÄr första gÄngen Är 1379, idag finns den spridd över hela vÀrlden och orsakar stora ekonomiska förluster samt Àr ett betydande hot mot djurvÀlfÀrden. Parasiten kan angripa alla idisslare men Àven infektera
andra djurslag sÄsom hÀst, gris och mÀnniska.
För att leverflundrans olika förstadier ska kunna utvecklas krÀvs det en mellanvÀrd, i Europa Àr det frÀmst den amfibiska dammsnÀckan Lymnaea truncatula som förekommer. NÀr de omogna flundrorna infekterat vÀrddjuret Àgnar de flera veckor Ät att borra sig genom levern, nÀr de sedan nÄr gallgÄngarna har de utvecklats till mogna flundror och börjar producera Àgg. Dess framfart i lever och gallgÄngar orsakar stora skador och blödningar, hur sjukdomsbilden ser ut beror pÄ hur kraftig infektionen Àr.
EnkÀtundersökningen Àr gjord i samarbete med Landsbygdsenheten vid LÀnsstyrelsen i Hallands lÀn. Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av hur utbredd stora
leverflundran Àr i Halland, vilka problem som upplevs, vilka ÄtgÀrder som gjorts samt hur behovet av rÄdgivning ser ut.
EnkÀten skickades ut till samtliga djurhÄllare som anmÀlt att de har en produktionsplats med 10 fÄr eller fler, antalet var 372 stycken.
Ekonomisk brottslighet ? en ökning i lÄgkonjunktur
Förra Ärets rapport frÄn Ekobrottsmyndigheten visar att ekonomisk brottslighet tenderaratt bli vanligare under finanskrisen och att brotten ökar snabbt. Den ekonomiskabrottsligheten blir mer internationell och komplex och brott anmÀls i en starkt ökad grad.Ekonomisk brottslighet stÀller allmÀnt höga krav pÄ olika myndigheter som arbetar medbrottsbekÀmpning, men i en sÄdan situation som vi befinner oss idag stÀlls Ànnu högrekrav pÄ dessa myndigheter och inte minst pÄ revisorer. Revisorer som redan har högakrav pÄ sig i samband med revisionspliktens avskaffande mÄste nu vara Ànnu meruppmÀrksamma pÄ företags redovisningar. Med utgÄngspunkt frÄn dennaproblemdiskussion har vi valt att undersöka om ekonomisk brottslighet ökar ilÄgkonjunktur eller om det Àr sÄ att kontrollerna förÀndrats. Dessutom har vi valt attundersöka hur man kan bli bÀttre pÄ att förebygga ekonomisk brottslighet.Vi har genomfört vÄr undersökning med en kvalitativ metod i form av fem intervjuer.
Regionala skillnader vid avkastningsvÀrdering av arrendemark : fokus pÄ Sveriges större produktionsomrÄden
Stora regionala skillnader i mark- och arrendepriser förekommer i Sverige. Andelen av den brukade Äkermarken i Sverige som upplÄts genom arrende har varit stabil om ca 40 procent under det senaste decenniet. Lantbrukens storleksrationalisering, det ökade intresset för mark som kapitalplacering, den begrÀnsade mark- och arrendemarknaden samt arrendeupplÄtelsens utformning bidrar till en stadigt stigande prisnivÄ pÄ Äkermarken.
Uppsatsens syfte Àr att undersöka de regionala differenser som finns gÀllande korrelationen mellan arrendeprisnivÄer och det vÀrde som ytterligare ett hektar frambringar för lantbrukaren. MÄlbilden Àr att pÄvisa och konkretisera dessa skillnader samt att tyddliggöra sambanden mellan observerade arrendeprisskillnader och Äkermarkens fundamentala avkastningsvÀrde. Sverige Àr indelat i Ätta större produktionsomrÄden dÀr liknande förutsÀttningar för jordbruk rÄder.
Fysisk aktivitet pÄ Recept : hÀr för att stanna?
Fysisk aktivitet Àr idag en bristvara hos mÄnga mÀnniskor och inaktiviteten har blivit ett samhÀllsproblem som innebÀr stora hÀlsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. SjukvÄrden anvÀnder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fÄtt namnet FaR ? Fysisk aktivitet pÄ Recept och den bygger pÄ tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder.
Ekvivalensproblematik i ekonomiskt sprÄk En studie av översÀttningsproblematik i artiklar ur The Economist utifrÄn Werner Kollers ekvivalenskategorier
UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr egna översÀttningar av fem artiklar ur den brittiska tidskriften The Economist. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka översÀttningsproblematik vid översÀttning av ekonomiska tidningsartiklar utifrÄn Werner Kollers fem ekvivalenskategorier: denotativ, konnotativ, textnormativ, pragmatisk och formell ekvivalens. För att begrÀnsa Àmnet för uppsatsen utgÄr analysen frÄn tre analyskategorier: verb, stilfigurer och termer.Uppsatsen inleds med en redogörelse för nÄgra av det ekonomiska sprÄkets karaktÀrsdrag och för Werner Kollers teorier. DÀrefter följer av en presentation av kÀlltexter, tillvÀgagÄngssÀtt och uppsatsens syfte. I uppsatsens resultat- och diskussionskapitel tas relevanta och typiska problem upp som under arbetet uppkommit utifrÄn exempel frÄn de översatta texterna, som först avhandlas separat.
?En a?rbar delegation av tyska atleter? : Problematiken om ett tyskt deltagande pa? de olympiska spelen 1896 och Willibald Gebhardts inverkan i konfliktlo?sningen
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.
AnvÀndning av formell styrningsinformation : En fallstudie av Statistiska centralbyrÄn.
Uppsatsen bestÄr av en fallstudie pÄ avdelningen Ekonomisk statistik inom SCB. Studien har som syfte att undersöka huruvida formell styrningsinformation som produceras inom SCB anvÀnds, och i sÄ fall hur den anvÀnds av aktörer pÄ olika hierarkiska nivÄer. För att kunna uppnÄ syftet har vi intervjuat en avdelningschef samt tvÄ enhets- och produktansvariga. Formell styrningsinformation har i uppsatsen avgrÀnsats till kvalitetsundersökningar, NKI, leverans- och medarbetarenkÀter samt ekonomisk styrningsinformation hÀmtad frÄn datasystemen Prodadm och Visinsight. Sett ur det organisatoriska ledningsperspektivet kan ekonomisystemets funktioner vara att understödja ansvarsstyrning och beslutsfattande i organisationer.
Kvarteret Kajutan - frÄn lÄgenergi till plusenergi
 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Ăven de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.Ă
tgÀrderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pÄverkan dehar var för sig.
VAD hÀnder efter WAD? : En fallstudie av en whiplashskadad individs hÀlsorelaterade livskvalitet
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att fÄ en djup förstÄelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hÀlsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jÀmförelse med andra whiplashskadade. De anvÀnda frÄgestÀllningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas pÄverkan pÄ den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrÄn studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes pÄ en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frÄgestÀllningarna besvarats med hjÀlp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hÀlsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten Ädrog hos sig vid olyckstillfÀllet har resulterat i nedsatt hÀlsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvÀren, speciellt smÀrtan, pÄverkar hennes psykiska vÀlmÄende negativt.
FrÄn fattigdom till vÀlstÄnd - olika variablers effekt pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt i en utvidgad teknologispridningsmodell
TillvÀxtteori Àr nÄgot som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom Àr ett stort problem i vÀrlden. För att det inte ska bli Ànnu större kan det vara vÀldigt viktigt att veta hur tillvÀxten ska komma igÄng i ett fattigt land som lidit hÄrt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det Àr antagligen för att de faktorer som Àr betydelsefulla troligen Àr desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat lÄngt under sitt steady state (det jÀmviktslÀge som ekonomin Àr pÄ vÀg mot pÄ lÄng sikt). Det finns mÄnga modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillvÀxt i fattiga lÀnder, och eftersom modeller alltid Àr förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har nÄgon viktig faktor som belyses. En modell som ofta anvÀnds för att beskriva tillvÀxten i fattiga lÀnder Àr teknologispridnings-modellen som visar att fattiga lÀnders ekonomier vÀxer dÄ de lÀr sig att anvÀnda mer teknologi.