Sök:

Sökresultat:

4331 Uppsatser om Ekonomiska föreningar - Sida 11 av 289

Bubblan som sprack: IT-kraschens inverkan pÄ konkurser bland IT-företag i LuleÄ

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka de i LuleÄ registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som anvÀnts Àr den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor Àr en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har sÄ varit under en lÄng tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den vÀxer fram under ett stadium av mani dÀr aktörerna pÄ marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt vÀrde, detta stadium följs av en panik dÄ aktörerna inser att situationen inte Àr hÄllbar. Slutligen kraschar marknaden dÄ alla vill sÀlja det som de inköpt under det maniska stadiet.

NÀringsverksamhet inom ideella föreningar : Faktorer som pÄverkar verksamhetens utformning

Det finns mÄnga faktorer och omstÀndigheter runt en organisation som pÄverkar hur man vÀljer att utforma organisationen i frÄga. Syftet med detta arbete Àr att finna faktorer som pÄverkar utformningen av ideella föreningars nÀringsverksamhet för att bidra till den teoretiska förstÄelsen av beslutsfattande inom ideella föreningar samt att ge ett kunskapsbidrag till beslutsfattare i mindre ideella föreningar som bedriver nÀringsverksamhet om relevanta faktorer att beakta. För att finna dessa anvÀnds contingency-teorin, som den presenteras av Donaldson (2001), och de faktorer och omstÀndigheter som söks kallas contingencies. Föreningarnas organisation delas in i tvÄ delar: (1) organisatorisk utformning samt (2) juridisk form och skattemÀssigt upplÀgg. Tre kristna församlingar har undersökts och enligt studien kan ideellt aktivas ekonomiska kunnande (dÀr arbetsdelningen mellan ideella och anstÀllda förÀndras) och nÀringsverksamhetens omfattning (dÀr större omfattning pÄverkar avstÄndet mellan nÀringsverksamhet och huvudverksamhet) urskiljas som contingencies för den organisatoriska utformningen.

Globaliseringens motstÄndare: Mexikos Zapatister som fall av kontrahegemoni i det globala civila samhÀllet

Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¥Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motstÄndsrörelsen utifrÄn gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion pÄ den rÄdande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar sÄ menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstÄnd belÀget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhÀllet. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa pÄ att alternativ till neoliberalismen existerar..

Ekonomin i internationella fotbollsklubbar : En studie om pÄverkande faktorer

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar den ekonomiska stÀllningen hos internationella fotbollsklubbar med en omsÀttning pÄ över 40 miljoner euro. Metod: Studiens metod utgörs av en empirisk dokumentstudie dÀr Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter granskas. Med hjÀlp av dessa rapporter upprÀttas sedan förÀdlingsvÀrdesanalys, kassaflödesanalys och Vöpels modell. Klubbarna delas i studien in i tre olika grupper baserat pÄ ekonomisk stÀllning. Det Àr dessa grupperingar som sedan utgör grunden för hur klubbarna analyseras. Analysdelen Àr upplagd pÄ det viset att den baserar sig pÄ en analysmodell som innefattar ett antal olika faktorer som kan tÀnkas pÄverka klubbarnas ekonomiska stÀllning.

Ideella fotbollsföreningars ekonomi : En studie om fotbollsföreningars strÀvan för fortlevnad

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstÄ hur och pÄ vilket sÀtt ekonomin Àr en förutsÀttning för ideella föreningars fortlevnad.Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?Vi har i studien intagit en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med sju personer, som sitter pÄ positioner som gör att de har god insyn i fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. Arbetet har frÀmst haft en induktiv ansats med inslag av deduktion, vilket resulterat i att arbetet prÀglats av en abduktiv karaktÀr.Ideella fotbollsföreningar mÄste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet.

Vilka liberaliseringseffekter har brödupproren och situationen i Jordanien fÄtt och varför? - en sammandrabbning mellan ekonomi och kultur

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet Àr att pröva Michael Ross teori om förhÄllandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, pÄ en djupare nivÄ. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlÀgger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.VÄr slutsats Àr att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredstÀllde inte regimen befolkningens krav pÄ subvention av exempelvis brÀnsle och basmatvaror.

Ekonomistyrning i smÄföretag- en tvÀrsnittsstudie

Bakgrund: Forskningen kring hur företag anvĂ€nder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad pĂ„ stora företag. Kunskapen kring hur smĂ„företag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning Ă€r relativt begrĂ€nsad och behovet av ytterligare kunskap Ă€r stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem Ă€r utformade, hur de anvĂ€nds samt hur ekonomisk information vĂ€rderas som beslutsunderlag i smĂ„företag med mindre Ă€n 20 anstĂ€llda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkĂ€tstudie. EnkĂ€ten riktades till 350 tillverknings-, tjĂ€nste- och handelsföretag med 5-19 anstĂ€llda i Östergötland.

Den nya musikens ekonomiska förutsÀttningar : Hur överlever de mindre musikverksamheterna?

Uppsatsen kan kort sÀgas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.Vi ser pÄ de ekonomiska förutsÀttningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur bÄde musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fÀltet.FÀltet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sÀtter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt Àr att drivkraften Àr att göra nÄgot som kÀnns meningsfullt. Teorier som vi anvÀnt som referensram presenteras och jÀmförs med de intervjuer vi har genomfört. UtgÄngspunkten Àr pilotstudier och intervjuer med personer pÄ skivbolag som fÄr representera fÀltet genom att de Àven Àr musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten Àr ocksÄ gjort med hÀnsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fÀlt som avgrÀnsas utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv..

InstÀllningar till Fotbolls-EM : Hur samhÀlleliga och ekonomiska effekter vÀrderas av den svenska befolkningen pÄ vÀstkusten

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som nÄgot som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmÀnhetens uppfattning av den hÀr typen av arrangemang. NÀrmare bestÀmt Àr det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende pÄ den svenska vÀstkustens instÀllning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnÄ denna mÄlsÀttning kommer följande forskningsfrÄgor att besvaras:Vilken instÀllning har invÄnare pÄ den svenska vÀstkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige?Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhÀlle och ekonomi?Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen?Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingÄr i detta forskningsfÀlt.

The State and Non-profit Organizations

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer frÄn den ideella sektorn anvÀnder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur pÄtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, sÄsom ideologi, ekonomiska förutsÀttningar och möjligheten att vara me och pÄverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsÀttningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera bÄde sig sjÀlva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstÄr det som viktigt att resursberoendet inte Àr allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hÄlla pÄ sin sÀrart och styra sin organisation i en sjÀlvvald riktning..

Ekonomistyrning av projekt med fokus pÄ kostnadsanalys: en studie av Gestamp HardTech

Syftet med detta arbete Àr att identifiera och analysera de kostnader som fÄngas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte Àr att ge förslag pÄ vad som kan förbÀttras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning Àr analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

Arbetsmotivation : - en studie om vad akademiker samt icke akademiker motiveras av i sitt arbete

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Kina i Afrika: BistÄnd eller ekonomiskt samarbete? : En jakt pÄ förklaringar av Kinas ökande nÀrvaro i den Afrikanska kontexten

Det rÄder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater Àr ett utryck för och kan förklaras. Syftet Àr att nÄ nÀrmare en rimlig förklaring. FrÄgestÀllningarna Àr huruvida det Àr bistÄnd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man pÄ basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrÄn dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrÄn tidigare forskning som kÀllor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet.Slutsatserna Àr att det primÀrt Àr statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För sÀkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan ocksÄ vara den ekonomiska och politiska eliten ? i Kina samt i Afrika -som strÀvar efter bibehÄllandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters nÀrvaro; genom frÄnvaron av politiska men nÀrvaron av ekonomiska konditionaliteter.

Vilka ungdomar Àr det som tar SMS-lÄn och varför?

SMS-lÄn Àr ett samhÀllsproblem dÀr olika aktörer Àr inblandade. UtifrÄn treforskningsmetoder; kvantitativ- och kvalitativ undersökning samt innehÄllsanalys av tidningsartiklarna, har synsÀttet pÄ fenomenet vidgats. Undersökningspopulationen som bestÄr av unga SMS-lÄntagare mellan 18-25 Är, var en vÀldigt svÄr grupp att nÄ. Av allt att döma berodde detta pÄ att de Àr en utsatt och sÄrbar grupp med ekonomiska svÄrigheter. SMS-lÄnet Àr ett snabbt och lÀttillgÀngligt lÄn vilket stÀrker ungdomarnas tendens att agera utifrÄn begÀr, som i enlighet med Maslows motivationsteori saknar en kognitiv förbindelse.

HÄllbarhetsredovisningens funktioner: innehÄllsanalys av Vattenfalls och SCAs hÄllbarhetsredovisning

HÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt sÀtt att redovisa pÄ och har hittills varit ett frivilligt redovisningsverktyg som företagen kan anvÀnda sig av. En hÄllbarhetsredovisning tar upp ett företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga resultat. Dagens miljötÀnkande och jordens temperaturförÀndring gör att kunder, leverantörer och andra intressenter stÀller högre krav pÄ företag Àn vad de gjort tidigare. Högre krav innebÀr att företag bör ha en hÄllbarhetsredovisning dÀr de kan visa resultatet av sitt ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete. En undran som uppstod var om hÄllbarhetsredovisningen har ett vidare ÀndamÄl Àn att visa upp företagens ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->