The aim of this paper is to analyze aid, grouped into sectors, and its effect on growth in developing countries, to find out which type of aid has had the most positive effect on growth. We compiled a regression analysis based on panel data over 81 developing countries from 1975-1999. In our first regression we considered and group countries by institutional quality, in the other we considered and group countries after regional differences. As a measure on institutional quality we used the KKZ-index. The principal aim of this paper was to find out what kind of aid is the most efficient in its influence on growth in LDC?s.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Vi lever i ett föränderligt samhälle som för tillfället präglas av en ekonomisk kris, en kris som påverkat länder världen över, däribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsättningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förändrats. Som ledare har man till uppgift att på ett effektivt sätt leda företaget och de underordnade, något som inte alltid är ett lätt åtagande. För en verksam ledare är en ekonomisk kris som denna sålunda inte en faktor som underlättar.Vi har under uppsatsens gång haft som syfte att bidra till ökad förståelse för om och i sådana fall hur den ekonomiska krisen inverkat på ledarskapet inom finansbranschen.För att uppnå det ovannämnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter använde vi oss av ett slumpmässigt urval. De genomförda intervjuerna är uppbyggda på ett semistrukturerat vis.

Förväntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förväntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika länge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. Då revisionen till viss del kan sägas vara efterfrågestyrd idag har många revisionsbyråer genomgått ett omställningsarbete som innebär att stora satsningar har gjorts på tjänsterna redovisning, skatterådgivning och affärsrådgivning. Både i stora och små företag uppstår ibland situationer där uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förväntningar på tjänsterna som köps in. Detta beror många gånger på en brist i kommunikationen och när förväntningarna inte infrias och förväntningsgapet uppstår uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invändningar mot prissättningen.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin årsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning är att den framtida ekonomiska nyttan är svår att mäta på ett tillförlitligt sätt, detta kan skapa svårigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och ställning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fått svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgångs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade därefter egna tabeller och diagram som skulle vara lättöverskådliga för läsaren. Av de resultat vi funnit kan vi både se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgångar även som dom är otydliga med hur det gått tillväga när hur de bedömt förmågan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Uppsatsen syftar att analysera WTO:s tvistlösningsmekanism utifrån FSC/ETI-tvisten mellan EU och USA. Den avser vidare att redogöra för eventuella politiska och ekonomiska konsekvenser av handelsdispyten. FSC/ETI-tvisten har pågått sedan 70-talet och handlar om förbjudna exportsubventioner i den amerikanska skattelagstiftningen. Mot bakrund av tillämpningen av exportsubventioner redogör analysen innebörden av Subventionsavtalet samt problematiken mellan medlemsländernas WTO-åtaganden och deras nationella suveränitet. Resultatet av analysen är att FSC/ETI-tvisten har skapat politiska spänningar mellan EU och USA och den har påverkat förhandlingsbalansen i övriga handelsfrågor mellan parterna som förts fram till WTO:s tvistlösningsorgan.

Abstract I fokus för detta arbete står frågan om förhållandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i relation till diskussionen om den allmänna förklaringen 1948 och världskonferensen om de mänskliga rättigheterna i Wien 1993. Både de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhållande uppmärksammas, till exempel med avseende på definition av rättigheter, deras funktion och så vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmänna förklaringen och Wienkonferensen. Särskild vikt läggs vid att förstå dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-Väst konflikten samt Nord-Syd konflikten..

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete.

Skogsfastigheters skötselprogram är av stor betydelse när det kommer till ekonomiska aspekter som kassaflöden. Genom att nuvärdesoptimera skogskötseln för fem verkliga fastigheter och jämföra resultatet med en skogsbruksplans ekonomiska utfall har skillnader identifierats. Inom ramen för en fallstudie har arbetet utgått från Handelsbankens perspektiv av fastigheternas ekonomiska potential kring kassaflöden. Kassaflöden är av central betydelse för bankers kreditanalyser av enskilda skogsfastigheter. Målet med fallstudien är att undersöka vilken skillnad i kassaflöde det blir under en tioårsperiod när man jämför utfallet av optimerade planer från Heureka PlanVis mot traditionella skogsbruksplaner. I fallstudien studeras fem verkliga fastigheter, vilka är spridda över hela Sverige och har både en Heureka-plan och en traditionell skogsbruksplan.

Under senare år har det skett en genomgripande förändring i de flesta typer av företag när det gäller miljöarbetet. En god miljöorganisation uppfattas idag som ett måste för att överleva på lång sikt. För att möta den ökade efterfrågan av miljörelaterad information, miljöanpassade produkter och verksamheter tvingas företag ta konkreta beslut och forma strategier. Verktyg som företag kan använda sig av för att strukturera sitt miljöarbete är att implementera ett miljöledningssystem (MLS). MLS är ett hjälpmedel som har till syfte att förbättra miljöprestanda i företags och organisationers verksamhet.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvårdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mångfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka på vilket sätt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mångfald och till den svenska skogsvårdslagen samt på vilket sätt Sveriges skogspolitik präglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjälp av en övergripande rättsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhällets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar på en ambitiös nationell skogsvårdspolitik som lever upp till de internationella målen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande är överhängande. Dessa skillnader i teori och praktik återspeglar svårigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport från december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste årens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har därmed ifrågasatts. Syftet med vår uppsats har varit att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptäcka vid en traditionell revision.