Sök:

Sökresultat:

4389 Uppsatser om Ekonomiska fördelar - Sida 12 av 293

Handel och ekonomisk tillvÀxt : En studie om hur afrikanska lÀnders handelsöppenhet pÄverkar deras ekonomiska tillvÀxt

I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

Management by Tittarsiffror: en kritisk diskursanalys av hur SVT kom att förlora sin identitet och istÀllet fann New Public Management

Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna pĂ„verkats av stora reformvĂ„gor. De bakomliggande idĂ©strömningarna har kommit att gĂ„ under samlingsnamnet New Public Management dĂ€r ekonomiska vĂ€rden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras nĂ„gon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och försprĂ„kar att den offentliga sektorn nĂ€rmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rĂ€ttsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska vĂ€rden pĂ„ bekostnad av de demokratiska och att detta Ă€r problematiskt.Studien tar utgĂ„ngspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjĂ€lp av diskursteoretiska utgĂ„ngspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgĂ„ngspunkt i en New Public Management-diskurs.VĂ„ra resultat visar att kritiken Ă€r befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prĂ€gel pĂ„ den diskurs som ledningen brukar. Även nĂ€r hĂ€nsyn tas till omkringliggande relevanta förĂ€ndringar ter sig de förĂ€ndringar som Ă€gt rum inom SVT som utmĂ€rkande dĂ„ man istĂ€llet för att fokusera pĂ„ sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhĂ„llande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska vĂ€rden..

PÄbyggnad med CLT-bjÀlklag i kvarteret Höken 1 : En studie av konstruktionsmÀssiga och ekonomiska förutsÀttningar

Är korslaminerat trĂ€ ett bra alternativ för pĂ„byggnader? Studiens syfte Ă€r att utreda hur vĂ€l pĂ„byggnader i CLT stĂ„r sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostĂ€der inom tĂ€tort dĂ€r ett behov av förtĂ€tning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem.Kvartert Höken 1 Ă€r uppfört i början pĂ„ 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell pĂ„byggnad Ă€r tre hus om tvĂ„ vĂ„ningsplan och kĂ€llare. Dessa byggnader benĂ€mns: B, D och F.

Att planera för friluftsliv : En undersökning om hur Billingens ekonomiska förening har planerat projekt utifrÄn prioritet, effektivitet & hÄllbarhet.

Att vara ute i naturen och utöva friluftsliv Àr bra för bÄde kropp och sjÀl och kan generera stora hÀlsovinster hos befolkningen. DÀrför Àr det extra viktigt att man planerar för friluftsliv sÄ det kan anvÀndas av befolkningen sÄ ofta de vill och att det erbjuder olika slags aktiviteter och miljöer som passar sÄ mÄnga individer som möjligt. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka hur en organisation arbetar utifrÄn prioritering, effektivitet och hÄllbarhet för att frÀmja en kommuns friluftsliv. Tre personer som arbetar med att planera och genomföra projekt för att frÀmja friluftslivet har deltagit i studien genom att stÀlla upp pÄ intervjuer samt delat med sig av relevanta dokument som underlÀttat datainsamlingen. Organisationen som undersöks i denna studie heter Billingens ekonomiska förening och den arbetar för att frÀmja friluftslivet i Skövde kommun.

SkyddsÄtgÀrder mot översvÀmningar: En undersökning om hur europeiska lÀnder kan minska de samhÀllsekonomiska kostnaderna genom att vidta sÀkerhetsÄtgÀrder mot översvÀmningar.

I takt med klimatförÀndringarna ökar riskerna för översvÀmningar. En översvÀmning kan generera enorma skador och ekonomiska förluster för hushÄllen och samhÀllen. Ett resultat av det översvÀmningsdirektiv som togs fram av Europeiska kommissionen Är 2007 Àr att det idag pÄgÄr ett aktivt arbete i mÄnga europeiska lÀnder för att kartlÀgga riskdrabbande omrÄden och öka informationen kring skyddsÄtgÀrder, för att minska skadorna vid en eventuell översvÀmning. En försÀkring kan till stor del tÀcka den ekonomiska förlusten som en översvÀmning kan innebÀra och pÄ sÄ vis skapa en trygghet hos försÀkringstagarna. Detta arbete undersöker hur den samhÀllsekonomiska förlusten kan minska genom att minimera skadorna av en översvÀmning.

Ekonomiska nyheter och dess effekt pÄ aktiemarknaden : En studie i hur nyheter av ekonomisk karaktÀr pÄverkar aktiesparare och i sin tur aktiemarknaden

Syfte: Vilken effekt som publiceringar frÄn media med dÄliga ekonomiska tider har pÄ aktiespararna pÄ stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter pÄverkar aktiepriset pÄ ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar pÄ ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivÄ har nÄgon effekt pÄ om aktiespararen anvÀnder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel.Metod: Det Àr tvÄ undersökningar varav den ena Àr en kvantitativ enkÀtundersökning utan kvalitativa element. Den andra Àr ett stickprov pÄ aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum.Slutsats: UtifrÄn de resultat som presenterats sÄ gÄr det att utlÀsa att aktiesparare sÀllan anvÀnder sig av media som beslutsunderlag nÀr de handlar med aktier samt sÄ finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning Àr mindre benÀgna att anvÀnda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier.Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrÄgor kvar, bland annat sÄ skulle undersökningen behövas göras pÄ mer Àn ett omrÄde av media samt pÄ flera olika omrÄden av aktiemarknaden Àn dagligvaruhandeln. En annan intressant frÄga Àr att enligt enkÀtundersökningen sÄ Àr mÄnga aktiesparare högt utbildade inom Àmnet men Àr fortfarande osÀkra pÄ deras effekt pÄ aktiemarknaden nÀr de handlar.Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna sjÀlvuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling pÄ det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen sÄ har inga tidningsartiklar nÄgon mÀrkbar effekt pÄ aktiekursen..

EU:s vattendirektiv: ekonomiska styrmedel för ett uthÄlligt vattenbruk i Sverige

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas för ett uthÄlligt vattenbruk och för att motsvara de krav som stÀlls i EU:s vattendirektiv. En sammanstÀllning av andra lÀnders tillvÀgagÄngssÀtt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, NaturvÄrdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) instÀllning anvÀnds som vÀgledning betrÀffande de rekommendationer vi ger pÄ hur en svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas. För ett uthÄlligt vattenbruk Àr det viktigt att vatten prissÀtts rÀtt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissÀtts rÀtt.

Bubblan som sprack: IT-kraschens inverkan pÄ konkurser bland IT-företag i LuleÄ

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka de i LuleÄ registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som anvÀnts Àr den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor Àr en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har sÄ varit under en lÄng tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den vÀxer fram under ett stadium av mani dÀr aktörerna pÄ marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt vÀrde, detta stadium följs av en panik dÄ aktörerna inser att situationen inte Àr hÄllbar. Slutligen kraschar marknaden dÄ alla vill sÀlja det som de inköpt under det maniska stadiet.

NÀringsverksamhet inom ideella föreningar : Faktorer som pÄverkar verksamhetens utformning

Det finns mÄnga faktorer och omstÀndigheter runt en organisation som pÄverkar hur man vÀljer att utforma organisationen i frÄga. Syftet med detta arbete Àr att finna faktorer som pÄverkar utformningen av ideella föreningars nÀringsverksamhet för att bidra till den teoretiska förstÄelsen av beslutsfattande inom ideella föreningar samt att ge ett kunskapsbidrag till beslutsfattare i mindre ideella föreningar som bedriver nÀringsverksamhet om relevanta faktorer att beakta. För att finna dessa anvÀnds contingency-teorin, som den presenteras av Donaldson (2001), och de faktorer och omstÀndigheter som söks kallas contingencies. Föreningarnas organisation delas in i tvÄ delar: (1) organisatorisk utformning samt (2) juridisk form och skattemÀssigt upplÀgg. Tre kristna församlingar har undersökts och enligt studien kan ideellt aktivas ekonomiska kunnande (dÀr arbetsdelningen mellan ideella och anstÀllda förÀndras) och nÀringsverksamhetens omfattning (dÀr större omfattning pÄverkar avstÄndet mellan nÀringsverksamhet och huvudverksamhet) urskiljas som contingencies för den organisatoriska utformningen.

Globaliseringens motstÄndare: Mexikos Zapatister som fall av kontrahegemoni i det globala civila samhÀllet

Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¥Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motstÄndsrörelsen utifrÄn gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion pÄ den rÄdande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar sÄ menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstÄnd belÀget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhÀllet. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa pÄ att alternativ till neoliberalismen existerar..

Ekonomin i internationella fotbollsklubbar : En studie om pÄverkande faktorer

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar den ekonomiska stÀllningen hos internationella fotbollsklubbar med en omsÀttning pÄ över 40 miljoner euro. Metod: Studiens metod utgörs av en empirisk dokumentstudie dÀr Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter granskas. Med hjÀlp av dessa rapporter upprÀttas sedan förÀdlingsvÀrdesanalys, kassaflödesanalys och Vöpels modell. Klubbarna delas i studien in i tre olika grupper baserat pÄ ekonomisk stÀllning. Det Àr dessa grupperingar som sedan utgör grunden för hur klubbarna analyseras. Analysdelen Àr upplagd pÄ det viset att den baserar sig pÄ en analysmodell som innefattar ett antal olika faktorer som kan tÀnkas pÄverka klubbarnas ekonomiska stÀllning.

Ideella fotbollsföreningars ekonomi : En studie om fotbollsföreningars strÀvan för fortlevnad

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstÄ hur och pÄ vilket sÀtt ekonomin Àr en förutsÀttning för ideella föreningars fortlevnad.Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?Vi har i studien intagit en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med sju personer, som sitter pÄ positioner som gör att de har god insyn i fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. Arbetet har frÀmst haft en induktiv ansats med inslag av deduktion, vilket resulterat i att arbetet prÀglats av en abduktiv karaktÀr.Ideella fotbollsföreningar mÄste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet.

Vilka liberaliseringseffekter har brödupproren och situationen i Jordanien fÄtt och varför? - en sammandrabbning mellan ekonomi och kultur

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet Àr att pröva Michael Ross teori om förhÄllandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, pÄ en djupare nivÄ. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlÀgger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.VÄr slutsats Àr att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredstÀllde inte regimen befolkningens krav pÄ subvention av exempelvis brÀnsle och basmatvaror.

Ekonomistyrning i smÄföretag- en tvÀrsnittsstudie

Bakgrund: Forskningen kring hur företag anvĂ€nder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad pĂ„ stora företag. Kunskapen kring hur smĂ„företag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning Ă€r relativt begrĂ€nsad och behovet av ytterligare kunskap Ă€r stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem Ă€r utformade, hur de anvĂ€nds samt hur ekonomisk information vĂ€rderas som beslutsunderlag i smĂ„företag med mindre Ă€n 20 anstĂ€llda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkĂ€tstudie. EnkĂ€ten riktades till 350 tillverknings-, tjĂ€nste- och handelsföretag med 5-19 anstĂ€llda i Östergötland.

Den nya musikens ekonomiska förutsÀttningar : Hur överlever de mindre musikverksamheterna?

Uppsatsen kan kort sÀgas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.Vi ser pÄ de ekonomiska förutsÀttningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur bÄde musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fÀltet.FÀltet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sÀtter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt Àr att drivkraften Àr att göra nÄgot som kÀnns meningsfullt. Teorier som vi anvÀnt som referensram presenteras och jÀmförs med de intervjuer vi har genomfört. UtgÄngspunkten Àr pilotstudier och intervjuer med personer pÄ skivbolag som fÄr representera fÀltet genom att de Àven Àr musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten Àr ocksÄ gjort med hÀnsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fÀlt som avgrÀnsas utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->