Sökresultat:
4362 Uppsatser om Ekonomiska bedömningar - Sida 40 av 291
Den generella avtalslicensen : En analys av avtalslicensbestÀmmelsen i 42 h § URL.
I Sverige aktualiserar cash pool-system sÀrskilda aktiebolagsrÀttsliga frÄgestÀllningar, beroende pÄ att lÄn till aktieÀgare som huvudregel Àr förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstÄr sÀrskilda bedömningsproblem nÀr ett företag som Àger aktier i det utlÄnande aktiebolaget har sitt sÀte utanför det Europeiska Ekonomiska SamarbetsomrÄdet (EES). OmfÄnget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering Àr i detta hÀnseende oviss. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav aktiebolagslagen stÀller pÄ svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool..
Indirekt Àgande vid grÀnsöverskridande resultatutjÀmning inom EES
Inom skatterÀtten sökes stÀndigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmÄner. Ett sÄdant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen Àr paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpÄ andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet Àr att de avyttrade andelarna ska klassificeras som nÀringsbetingade vilket innebÀr att kapitalvinsten dÀrmed Àr skattefri. En förutsÀttning för att uppnÄ dessa skattekonsekvenser Àr dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgÄngar.
Idrottsaktiebolag eller spelrÀtt? : En jÀmförande studie mellan svenska och danska idrottsföreningars aktiebolag
Sammanfattning  Idrottsrörelsen har genomgÄtt en rad förÀndringar sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen har allt eftersom skapat en idrottsrörelse dÀr fokus inriktats pÄ sportsliga och ekonomiska resultat istÀllet för den ideella verksamhetens karaktÀr och identitet. Under slutet av 1990-talet förÀndrades förutsÀttningarna för de svenska idrottsföreningarna. Associationsformen idrottsaktiebolag tillÀts av riksidrottsförbundet vilket innebar att elitverksamheten inom föreningarna tillÀts starta en form av aktiebolag. En restriktion i associationsformen som skiljde sig frÄn ett vanligt aktiebolag var att Àgarstrukturen reglerades.
Powerwomen och kuttersmycken. En studie av kvinnor och deras klÀdval pÄ tvÄ mansdominerade arbetsplatser
Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.
Vision 2010: en studie av processen kring framtagandet i LuleÄ kommun
Konkurrensen mellan kommunerna i Sverige har ökat pÄ grund av den ekonomiska globaliseringen, den informationsteknologiska utvecklingen och till följd av den nationella ekonomiska omstruktureringen. Idag Àr det inte lÀngre inom industrisamhÀllet som den mesta tillvÀxt genereras utan kunskapssamhÀllet har fÄtt en allt större betydelse. LuleÄ kommun Àr en kommun som antagit en vision för att fÄ till stÄnd en utveckling och tillvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att analysera policyprocessen som ledde fram till att Vision 2010 antogs i LuleÄ kommun samt diskutera ifall Vision 2010 utifrÄn trippel helix-teorin kan vara ett medel för att skapa den önskvÀrda tillvÀxten? För att kunna besvara syftet i uppsatsen har jag stÀllt följande frÄgor: ? Vad bygger visionen pÄ för resonemang? ? Hur har visionen tagits fram? ? Vilka intressenter stÄr bakom framtagandet av visionen? Studien bestÄr av tvÄ delar: utvecklandet av en teoretisk modell för att kunna analysera och förstÄ processen samt en analys av policyprocessen kring Vision 2010 i LuleÄ kommun.
Hinder för barnplaner under ekonomisk osÀkerhet? : En kvantitativ studie om hur arbetsförhÄllanden pÄverkar kvinnors barnintentioner i fyra europeiska lÀnder
Den hÀr uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt ekonomiska faktorer som anstÀllningskontrakt och arbetslöshet pÄverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre Är. MÄnga tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osÀkerhet och fertilitet, men desto fÀrre har koncentrerat sig pÄ att titta pÄ sambandet mellan anstÀllningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras pÄ tvÀrsnittsdata frÄn European Social Survey, som samlades in Är 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom Ären samt mellan kvinnor som Àr barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras frÄn analyserna Àr att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation Är 2004, var mindre benÀgna att planera för att skaffa barn inom tre Är Àn kvinnor som hade fast anstÀllning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istÀllet egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn Àn de med fast anstÀllning.
Medan skivbolagen blöder blomstrar andra delar av musikbranschen? : En ekonomisk kartla?ggning av svenska skivbolag, bokningsbolag och musikfo?rlag o?ver en 8-a?rsperiod.
Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga tre av de viktigaste delarna (skivbolag, bokningsbolag och förlag) i den svenska musikbranschen ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom vÄr kartlÀggning Àmnar vi öka förstÄelsen för hur den ekonomiska strukturen mellan svenska musikbolag har utvecklats frÄn Är 2000 till 2008. Denna jÀmförelse har vi gjort genom att granska Ärsredovisningar frÄn de största aktörerna inom respektive del-bransch..
"Har man inga ben kan man inte gÄ" : Vikten av ett starkt varumÀrke pÄ den svenska designmarknaden
En hÄllbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s vÀrldskonferens om miljö och utveckling som ??en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Begreppet innefattar hÀnsynstagande till ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, nÄgot som företag kan presentera genom hÄllbarhetsredovisning. Definitionen Àr ett bra exempel pÄ hur komplext begreppet Àr och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén sjÀlva kan bestÀmma hur de ska arbeta med hÄllbarhetsfrÄgor. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att beskriva och analysera vilka faktorer företag pÄ Stockholmsbörsen vÀljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömÀssiga och sociala ansvarstagande, och om det gÄr att urskilja nÄgot mönster i valet av faktorer beroende pÄ företags storlek.                     För att besvara syftet granskades presentationen av hÄllbarhetsarbete i sÄvÀl hÄllbarhets- och Ärsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, pÄ Stockholmsbörsen.
Hartz-reformen : - En komparativ studie av svensk och tysk arbetsmarknadspolitik
Hartz-reformen inleddes 2003 och förÀndrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersÀttningen vid arbetslöshet stramades till stor del Ät. MÄnga regleringar rörande lÄginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vÀndas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken sÄg inte alls bra ut. Vid 2005 vÀnde detta, och nÀr mÄnga EU-lÀnder sÄg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet.I Sverige kan vi se mÄnga förÀndringar som liknar reformen eller syftar till att ÄtgÀrda samma problemomrÄden. Exempel pÄ detta Àr subventioner pÄ vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjÀnster för att hjÀlpa arbetssökande in pÄ marknaden.De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsÀttning bland ungdomar, Àr till synes en vÀlutvecklad övergÄng mellan skola och arbetsliv samt en kulturell instÀllning och sedvÀnja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in pÄ arbetsmarknaden.
Medlemmarnas syn pÄ skogsÀgarna Norrskog
Denna undersökning skall ge en bild av hur medlemmarna ser pÄ
skogsÀgareforeningen Norrskog. Undersökningen baseras pÄ 228 st
slumpmÀssigt utvalda medlemmar som besvarat en enkÀt. Underlaget har
kompletterats med intervjuer av 5 st inspektorer.
Medlemmarna tenderar att bygga upp sitt virkesförrÄd. De likstÀller i
medeltal de ekonomiska vÀrdena med andra vÀrden med att Àga skog.
FlersprÄkighet och pedagogiskt arbete : Hur kan förskolan arbeta för att stÀrka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?
I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina rÀkenskapsÄr. Inte förrÀn media började rapportera om problemet tidigare i Är har diskussionen satts igÄng och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svÄra att tolka och implementera och för en del bostadsrÀttsföreningar kan tillÀmpningen vara ödesdiger. Valet stÄr mellan tvÄ regelverk i det sÄ kallade K-projektet.Syftet med studien Àr att utifrÄn bostadsrÀttsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som pÄverkar och hur de pÄverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.
Priset för att vinna
Det som skapar ett intresse bland mÀnniskor i dagens samhÀlle utnyttjas som ett affÀrstillfÀlleoch blir dÀrför mÄl för kommersialisering. Svensk ishockey och fotboll pÄ elitnivÄ vÀcker ett stort intresse hos mÄnga mÀnniskor och utnyttjas dÀrför som affÀrstillfÀllen. Sedan slopandetav amatörreglerna i slutet av 60-talet och professionalismens intÄg i idrotten har behovet av ökade intÀkter blivit ett centralt inslag för de föreningar som vill bedriva en professionellverksamhet. Med detta som bakgrund sÄ har elitföreningar inom svensk ishockey och fotbollgenomgÄtt en förÀndring i form av en ökad kommersialisering och professionalisering.Elitidrotterna har utvecklats till miljardindustrier och organisationerna drivs allt mer affÀrsmÀssigt. Trots en mer affÀrsmÀssig hantering av organisationernas aktiviteter sÄ harelitklubbarnas ekonomiska situation de senaste Ären prÀglats av en ostadighet.Trots att bÄde elitfotbollen och elitishockeyn i Sverige har utvecklats till miljardindustrier harfÄ studier av denna förÀndring genomförts.
Försvarsberoende och försvarsattityd
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
Naturvetenskap och redaktionstÀnk : Hur resonerar beslutsfattare inom morgonpress om naturvetenskaplig rapportering?
Vi stÀller frÄgan om vad som pÄverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frÄgat redaktionellt ansvariga beslutsfattare pÄ fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har Àven frÄgat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och stÀllt en frÄga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt dÀrför att de har en sÀrskild sektion för naturvetenskap pÄ sina hemsidor.
Misstagsinbetalning till skattekonto : Vilka möjligheter finns det att fÄ ett misstag rÀttat?
Inom skatterÀtten sökes stÀndigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmÄner. Ett sÄdant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen Àr paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpÄ andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet Àr att de avyttrade andelarna ska klassificeras som nÀringsbetingade vilket innebÀr att kapitalvinsten dÀrmed Àr skattefri. En förutsÀttning för att uppnÄ dessa skattekonsekvenser Àr dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgÄngar.