Sök:

Sökresultat:

4362 Uppsatser om Ekonomiska bedömningar - Sida 2 av 291

Entreprenörer och ekonomiskt kunniga? Enskilda nÀringsidkares kÀnnedom och beslutfattande om periodiseringsfond

I en vÀrld dÀr individer möts av mÀngder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att mÀnniskor har svÄrt att engagera sig och ha den förstÄelse som krÀvs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nÀmns ofta som en förklaring till mÀnniskors olika kunskapsnivÄ och förstÄelse. I mÀnniskors yrkesmÀssiga roll tas denna förmÄga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förstÄelse hos enskilda nÀringsidkare, en företagsform dÀr privatekonomin och nÀringsverksamhetens ekonomi Àr nÀra sammankopplade.

Hur kommunicerar ?bra? resp. ?dÄliga? företag sin utveckling i Ärsredovisningen?

Uppsatsens syfte Àr att belysa sambandet mellan ekonomiska begrepp som anvÀnds i de noterade företagens Ärsredovisningar och deras ekonomiska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ dokumentstudie utifrÄn 30 Ärsredovisningar frÄn tio olika företag. Den teoretiska grunden bestÄr av kommunikationsteori, förtroende samt tidigare forskning kring Àmnet. Empirin som uppsatsen bygger pÄ har tagits fram efter analys av Ärsredovisningarnas innehÄll i den skrivna texten. DÄ vi undersökte ?bra? och ?dÄliga? företags kommunikation i Ärsredovisningarna kunder vi se ett tydligt samband mellan företagens ekonomiska utveckling och de begrepp som anvÀndes i Ärsredovisningen..

Genus i r?tten

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

StÄlkonsumtion och ekonomisk utveckling i Kina: En ekometrisk analys

Det har lÀnge varit kÀnt att stÄlkonsumtionen har en stor betydelse för samhÀllsutvecklingen. En ökad stÄlkonsumtion betraktas ofta som en indikator pÄ ekonomisk utveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Kinas stÄlkonsumtion förhÄller sig till den snabba ekonomiska utvecklingen och i vilken inriktning gÄr sambandet, dvs. Àr det den ekonomiska utvecklingen som driver stÄlkonsumtionen eller vice versa. Undersökningen omfattar perioden mellan 1970 och 2011.

En studie av ekonomiska sanktioner - Försvarbart utrikespolitiskt verktyg eller irrationell galenskap

Den hÀr uppsatsen mÄl Àr att undersöka om ekonomiska sanktioner Àr ett försvarbart utrikespolitiskt medel. Sanktioners effektivitet utreds genom en kvantitativ studie av sanktioner utfÀrdade av FN och en kvalitativ studie av fallet Sydafrika. Uppsatsen konstaterar att ekonomiska sanktioner Àr ineffektiva och kostsamma och gÄr dÀrefter över till att diskutera dem i normativ analys och försöker sedan utreda vilka fördelar som kan identifieras och erbjuder konstruktiv kritik av ekonomiska sanktioner. En positiv faktor som identifieras Àr den psykologiska pÄverkan som sanktioner har pÄ en inhemsk motstÄndrörelse för att visa omvÀrldens stöd. Slutligen konstateras att smarta sanktioner och vapenembargon kan vara komplimenterande ÄtgÀrder, men inte uppfyller sina mÄl utan hÄrd bevakning..

Beslutsfattande och information : rapportanvÀndning i smÄ företag

Bakgrund: Ekonomiska rapporter tas ofta fram av slentrian i smÄ företag och smÄföretagare har mÄnga gÄnger svÄrt att förstÄ informationen som finns i de ekonomiska rapporterna och anvÀnder den inte heller som underlag för sitt beslutsfattande. De förlitar sig hellre pÄ intuition och fingertoppskÀnsla. Vi menar att smÄföretagare borde bli mer medvetna om hur de kan dra nytta av de ekonomiska rapporterna. Syfte: Syftet Àr att ge ett bidrag till diskussionen kring rapportanvÀndning i smÄ företag. Med bidrag menar vi dels att utreda vilka ekonomiska beslut som fattas i smÄ företag dels vilka variabler som kan vara avgörande för i vilken utstrÀckning ekonomiska mÄnadsrapporter anvÀnds som beslutsunderlag.

Kulturarvsf?rmedlingens v?g genom ett sekel i turismhistorien. En studie av V?stkustens turistpublikationer

In this essay I investigate how prehistoric cultural environments are portrayed in tourist publications. Through discourse analysis I aim to find clues on how cultural heritage is discussed and represented in existing media. I also investigate how the available media is affected by the tourist industry and its commercial motives. In recent portrayals of cultural heritage sites, there has been less information about the underlying history and other values have taken its place. Discourse about immaterial cultural heritage has not been present in tourist brochures from the 20th century but has been introduced in recent years while older publications discuss the role of our cultural heritage as essential components in our current society.

Kan en svalglambÄ göra skillnad? : En retrospektiv studie av tal hos patienter opererade med svalglamba? vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2000-2011.

Velofarynxinsufficiens (VFI) inneba?r en nedsatt fo?rma?ga att under tal och fo?dointag sta?nga till mellan mun- och na?sha?la vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglamba? a?r en metod som kan anva?ndas fo?r att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt pa? talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan pa?verka graden av framga?ng.

Var det ba?ttre fo?rr? : en ja?mfo?relse av kursplanernas a?mnesinneha?ll i a?mnet musik ? Lpo94 och Lgr11

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Ekonomiskt stöd : en studie om eget företagande inom hantverkssektorn

Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjĂ€lper till med detta. Metoden bestĂ„r av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehĂ„ll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frĂ„geschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frĂ„gor som gĂ„r in djupare pĂ„ en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har.

Det allmÀnna pensionssystemet. Hur pÄverkas individens pensionsbeslut?

Uppsatsen syftar till att belysa det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlÀngt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet Àr försÀkringsmÀssigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jÀmförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mÄtt: pensionsförmögenhet, förmÄnsvÀrde, toppvÀrde och ersÀttningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme ÄskÄdliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Finns det ekonomiska incitament att vÀlja bidrag framför arbete?

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det finns ekonomiska incitament att individer vĂ€ljer ekonomiskt bistĂ„nd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestĂ„ende av typfamiljer dĂ€r det ekonomiska lĂ€get mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lönearbete jĂ€mförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lĂ„glönearbete. Även en jĂ€mförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers lĂ„ngsiktiga incitament att ta ett lĂ„glönearbete. De individer som oftast har lĂ„ngsiktiga incitament Ă€r den yngre befolkningen dĂ€rför att de har just börjat sin arbetskarriĂ€r.

Elbolag som en kraft för gott? : En kvalitativ studie om ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvarstagande

Ansvarstagande i företag har fÄtt ökad uppmÀrksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förvÀntningar pÄ företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagande. Risken med CSR Àr att företag inte gör operationella bidrag mot samhÀllsproblem utan endast ser detta som ett sÀtt att öka sin vinst genom att förbÀttra företagets image. PÄ senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats dÀr det frÀmsta mÄlet Àr det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.

Hur pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten avkastningen pÄ aktier?

Investeringar i utlandet blir allt vanligare och mÄnga svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utlÀndska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta pÄ den ekonomiska tillvÀxten i de olika lÀnderna. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur stor pÄverkan den ekonomiska tillvÀxten har pÄ aktieavkastningen. PÄ grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, nÀr jag korrigerar för detta fÄr jag ett negativ samband men fÄr dÄ med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar Àven pÄ ett negativt samband.

Rörlig lön

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. MÄnga, frÀmst inom den psykologiska skolan, Àr kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som Àr det dominerande synsÀttet hos företag? Syftet med denna uppsats Àr att stÀlla den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrÄn denna se om det gÄr att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesÀttet Àr det som dominerar och dÀrmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie pÄ företaget Tempur och dess sÀljare, samt tagit hjÀlp av teorier ur sÄvÀl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->