Studien synliggör hur olika förskollärare ser på och jobbar med inskolning av barn i behov avsärskilt stöd. I litteraturdelen redovisas styrdokument och tidigare forskning som belyserarbetet med inskolning i svenska förskolor, arbetet med barn i behov av särskilt stöd, hurpedagogernas kompetens påverkar det pedagogiska arbetet under inskolningen, samt enredogörelse av Bowlbys anknytningsteori. Studien använder sig av kvalitativ forskningsansatsfenomenografi och resultatet baseras på tre enskilda intervjuer med förskollärare samt engruppintervju med två förskollärare.Studien resulterade i fem olika beskrivningskategorier: Pedagogiskt förhållningssätt ochmänniskosyn, Samarbete och flexibilitet, Trygghet i förskolan, Teoretisk kompetens somutgångspunkt, samt Kompetensbehov i situationen. Studiens resultat visar på att pedagogernassyn på barn i behov av särskilt stöd avgör hur arbetet kring inskolning organiseras. Inskolningses som en pedagogisk process som borde vara individuell oavsett inskolningsmodell, menska vara ännu mer individanpassad för barn i behov av särskilt stöd.

Målet med denna kandidatuppsats är att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhällelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgångspunkt. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie. Syftet är att bredda författarens kunskap om och förståelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lägga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frågeställningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus på förutsättningar och hinder för aktivt deltagande.

Telefonrådgivning kräver ett kvalificerat handläggande där sjuksköterskan på kort tid ska etablera en god vårdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krävs det att sjuksköterskan har en god förmåga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. Efterfrågan på telefonrådgivning ökar och detta ställer krav på specifik kompetens hos sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra en säker bedömning i telefonrådgivning. I studien deltog 17 kvinnliga sjuksköterskor vid fem olika vårdcentraler i norra Sverige som intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

SammanfattningBakgrund: Sjuksköterskor ställs kontinuerligt inför omvärldsförändringar som inte går attpåverka. Det innebär att ständiga förändringar i arbetsmetoder genomförs och att all personalhela tiden är i behov av utbildning. Allt syftar mot att göra kvalitetsförbättringar för bådepersonal och patienter.Syfte: Att beskriva akutsjuksköterskors upplevelser av implementeringen av ettförbättringsarbete, i detta fall införandet av triage på en akutmottagning.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördesi fokusgruppsintervjuer och materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur analysen framkom det övergripande temat enönskan att känna trygghet under enimplementeringoch fyra kategorier; kommunikation, planering och målsättning,förändringsbenägenhetoch kompetensutveckling som beskriver akutsjuksköterskorsupplevelser av implementeringen av ett förbättringsarbete.Slutsats: Under en implementering behöver ledningen ha kunskap om ovanstående resultat.Sjuksköterskorna beskriver åtgärder för att skapa möjligheter och undanröja hinder för attkunna uppnå trygghet under implementeringen. Det kan vara att t.ex.

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation.För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få?Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen.

Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet när det är mörkt och jag antar att det är flera med mig som känner så här. Vad är det för faktorer som spelar in när det gäller vår otrygghet och hur kan man vid projektering förbättra dessa? De huvudsakliga ämnena i arbetet är trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda på vem det är som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrån litteratur inom ämnena har jag kommit fram till olika faktorer som påverkar vår upplevda otrygghet i det offentliga rummet.

Till akutmottagningen söker patienter med olika sorters skador, sjukdomar och behov. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen är därför av stor betydelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av bemötande på akutmottagning. Litteraturstudien baserades på 15 vetenskapliga artiklar och en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes som analysmetod.

Syftet med denna studie har varit att undersöka personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet, utifrån ett personalperspektiv. I studien ingick sex personliga assistenter. Fyra inom två olika offentliga verksamheter och två inom privat verksamhet. Den datainsamlingsmetod som har använts är intervjuer, det empiriska materialet presenteras i studiens analysdel där empirin ställs emot teori. I empirin framkom bland annat personliga assistenters upplevelser av arbetsmiljö, anställning och om yrket.

Bakgrund: Bristfällig postoperativ smärtlindring är ett stort problem på många vårdavdelningar. Patienter fortsätter att uppleva obehag och smärta efter operation trots att utvecklingen i postoperativ smärtbehandling har gått framåt. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser vid postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudien byggde på sju artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studierna granskades och analyserades efter Malteruds (1998) analysprocess, med avsikt att komma fram till olika teman.

Att bli kallad till en screening kan uppfattas som ett hot eller en trygghet för kvinnorna. Hur kvinnan uppfattar sin situation kan bero på den kunskap hon har angående screening. Syftet med studien var att beskriva kvinnors uppfattning av screening såsom gynekologisk hälsokontroll och mammografi. Studien har genomförts som en litteraturstudie med hjälp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Det är inte alltid så att screeningen mynnar i ett entydigt negativt svar eller ett svar som tyder på cancer.

Vid infektionssjukdom och/eller vid infektionskänslighet kan patienter behöva vårdas bakom stängdadörrar; i isoleringsvård. Detta innebär att patientens avskiljs inom sluten vård på sjukhus från övrigavårdtagare samt allmän omgivning för att förhindra att smitta sprids eller att själv bli smittad. Tidigarestudier visar på mycket ensam tid på vårdrummet samt begränsning i mänskliga möten. Utifrån kvalitativforskning ska litteraturstudien beskriva patienters upplevelser av att vårdas i isoleringsvård för att skapaökad förståelse för den denna grupps omvårdnadsbehov. Sju artiklar i studien behandlar patienter medsmittsam infektionssjukdom och fyra artiklar behandlar patienter i skyddsisolering medinfektionskänslighet.

Uppsatsens syfte är att undersöka den svenska regleringen på spelmarknaden inom Sveriges gränser. Dels vilket motiv som ligger bakom regleringen och vad det har fått för effekter på marknaden och samhället. Detta jämförs med om man skulle ha haft en helt oreglerad marknad med hjälp av grundläggande nationalekonomisk mikroekonomisk teori. Uppsatsens slutsatser är att regleringen motiveras främst av sociala skäl från statligt håll p g a av problemet med externa effekter, asymmetrisk information (konsumentsäkerhet) och ur omfördelningssynpunkt. Ett oreglerat tillstånd av marknaden har ett osäkert utfall vad gäller de externa effekterna men de skulle säkerligen öka.

De flesta kommuner i Sverige arbetar idag på något sätt för att minska biltrafiken. Så även Göteborgs stad som menar att ?biltrafiken ska minska till förmån för resande med kollektivtrafik och cykel?. Upp till hälften av restiden med kollektivtrafik tillbringas på bytespunkten, ändå är det en plats som lätt glöms bort. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka aspekter som påverkar bytespunktens attraktivitet samt att genomföra en fallstudie på två bytespunkter i Göteborg. I fallstudien har bytespunkterna Hjalmar Brantingsplatsen och Marklandsgatan undersökts. Detta har gjorts med hjälp av en checklista skapad efter den forskning och de teorier som nämns i uppsatsens kunskaps- och forskningsöversikt.

Titel: Individuellt pensionssparande - Där förväntad avkastning inte kan förutspås Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien är att undersöka värdeutvecklingen hos ett antal portföljer som ärkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten läggs på att med Value at Risk ta reda på ett möjligt sämsta utfall som är ett resultat av placering i olika risknivåer. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrånderas rekommendationer. Hänsyn har tagits till individers olika riskbenägenhet samt en begränsad tidshorisont.