Utländska direktinvesteringar har ökat markant de senaste 10 åren, en utveckling som påverkar det dagliga livet för allt fler människor då företagens investeringar ger upphov till såväl nya blomstrande orter som nya ödebygder. Denna uppsats syftar till att på företagsnivå undersöka vad som påverkar val av geografisk plats för direktinvesteringar utomlands. I undersökningen har de faktorer som lyfts fram av den nya handelsteorin samt ekonomisk geografi undersökts. Dessa faktorer är tullar och andra handelshinder, transportkostnader, agglomerationseffekter, närhet till och storlek på marknader, positiva externaliteter samt skalfördelar. Hur viktiga dessa anledningar är har i denna uppsats undersökts genom en kvalitativ enkätmetod, där företagen själva har svarat på i vilken grad varje enskild anledning påverkat investeringsbeslutet.

Vietnam genomgick i slutit på 1980-talet en ekonomisk reform som kallades Doi Moi. Ett steg i denna reform var att utländska direktinvesteringar (FDI) tilläts komma in i landet, något som tidigare ej var möjligt. FDI inflödet har haft en viktig roll gällande den ekonomiska tillväxten i Vietnam och har fungerat som en byggsten under landets övergång från en planekonomi. Det finns olika faktorer som påverkar investerares beslut att investera utomlands. För att påverka dessa beslut och därmed försöka öka inflödet av FDI har Vietnam utformat och reformerat flertalet investeringspolicys.

År 1996 presenterade IMF och Världsbanken det så kallade HIPC-initiativet. Initiativet har inneburit omfattande skuldavskrivningar för HIPC-länderna. Uppsatsens syfte är att undersöka om HIPC-initiativet är ett effektivt verktyg för att gynna ekonomisk tillväxt. Med hjälp av teorier så som "debt overhang" och "crowding-out" samt empiriska studier från diverse ekonomiska forskare så visar uppsatsen på ett samband mellan höga skulder och låg ekonomisk tillväxt. Vid vilken skuldnivå detta inträffar och vilka orsakerna är råder det dock delade meningar om.

I denna uppsats har förhållandet mellan statligt kapital, humankapital och ekonomisktillväxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero på kvoten mellan genomsnittligt humankapital och andelen statligt kapital i respektive sektor..

Syfte: Syftet är att undersöka huruvida Sveriges officiella CO2-data från trans-portsektorn är internationellt rimliga åren 1990-2004. Sverige har uppvi-sat en internationellt lyckad reduktion av CO2-utsläpp samtidigt som Väg- och transportforskningsinstitutet visar att Sveriges CO2-utsläpp från vägtrafiken kan vara dubbelt så höga som rapporterat. Metod: Undersökningen sker genom en jämförelse mellan Sverige, Danmark, Norge, Spanien och USA. Ekonomisk tillväxt sätts i relation till CO2-utsläpp och transportsektorns utveckling och ländernas personbilsparker undersöks. Tyder ingenting på missvisande data torde Sveriges lyckade CO2-minskning vara ett resultat av effektiv miljöpolitik.

Den här uppsatsen undersöker om IMF, genom sitt agerande under den finansiella krisen i Indonesien 1997-1998 gav upphov till moral hazard. Problemet analyseras dels kvalitativt genom att titta närmare på de förväntningar som IMF hade på den indonesiska staten och jämföra dessa med den faktiska utgången. Den kvantitativa analysen baserar sig på den monetära betalningsbalansteorin. Genom att observera förändringar i den inhemska kreditexpansionen mäts huruvida den indonesiska penningpolitiken var expansiv eller åtstramande. Såväl den kvalitativa som den kvantitativa analysen visar att IMF bidrog till att moral hazard uppstod..

Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk Ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader.

Hur kan det komma sig att två länder som i en vald tidpunkt ligger på ungefär samma inkomstnivå per capita och har liknande förutsättningar då det gäller ekonomisk tillväxt, utvecklas på olika sätt? Vilka kan anledningarna vara att det ena landets ekonomi växer med en relativt höga hastighet medan det andra har en dålig tillväxt, periodvis ingen alls? Syftet med denna uppsats är att genom att välja två länder som passar in på ovanstående beskrivning, göra jämförelser och ta fram lyfta fram aspekter som skulle kunna ligga till grund för skillnaderna de två ländernas ekonomiska tillväxt emellan. De två länder som valts för detta syfte är Malaysia och Filippinerna. Dessa två länder var kring 1960-talet jämbördiga i fråga om ekonomiskt välstånd men har utvecklats på olika håll fram tills idag. Malaysias ekonomi har växt med en genomsnittligt hög tillväxttakt över åren, medan Filippinernas inkomstnivå per capita inte är mycket högre idag än den var år 1960.

Detta arbete syftar till att ta reda på om svenska fondförvaltare har förmågan att prognostisera aktiemarknadens framtida rörelser samt utvärdera vilken betydelse tidsperioden för avkastningsdata har i en sådan undersökning. En empirisk analys av 30 Sverigefonder med två statistiska modeller med dagliga och månatliga avkastningsdata ger dock inga stöd till att svenska fondförvaltare som grupp har denna förmåga. Från analysen visas det även att valet av statistisk modell och tidsperiod för dataobservationerna påverkar resultatet. För den svenska marknaden ger månatlig data mer trovärdiga resultat än daglig data, vilket avviker från tidigare amerikanska studier..

The purpose of this study is to make a close and critical scrutiny of the EU Lisbon Strategy and the assumption of `sustainable growth´. A basic question is to clarify what is meant by `sustainability´ in the economic and the environmental dimension respectively, and also, to analyse the meaning of `sustainable growth´. Secondly, I try to investigate the relationship between the economical and environmental dimensions of the strategy. Are the goals of the dimensions compatible and mutually supporting or are they conflicting? By illuminating these issues the study moves towards a final set of questions: What are the arguments that encourage or counteract the Lisbon assumption of `sustainable growth´? Is the European Union approaching `sustainable growth´ looking at different economical and ecological indicators? What are the prospects for the Lisbon Strategy as a way towards global `sustainable development´?.

Många ekonomiskt intresserade människor tror fortfarande att de finansiella marknaderna är effektiva såsom Fama:s (1970) hypotes om effektiva marknader förutspår. Insikten om att insatta nationalekonomer idag har en helt annan uppfattning och att forskningen mer och mer visar på en annan bild, har dock svårt att spridas.I denna uppsats ges en grundlig beskrivning av var forskningen står idag. Dessutom görs en empirisk momentumstudie på den svenska aktiemarknaden, vilket visar sig bli ännu ett bevis på att marknaderna inte alltid är så effektiva som det påstås. Resultatet bekräftar att man genom att köpa tidigare vinnare kan tjäna riskjusterad överavkastning på de finansiella marknaderna..

Abstract This essay discusses whether or not the technical assistance given by The WTO will effect the reduction of poverty in LDCs. The liberalization of trade is considered to be one of the main forces behind economic growth and the reduction of poverty. Can trade reduce poverty?The WTO formed The Integrated Framework pro to the Doha Round in 2001 to assist the LDCs in aiding them implement the WTO's framework. Has this implementation been effective?The WTO also created The EPRP program to the Doha Round in order to create poverty reducing projects amongst developing countries.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur utbudet på den nordiska elmarknaden bestäms samt att se hur det är möjligt att förändra utbudet. Avvecklingen av kärnkraften är en central anledning till att utbudet måste förändras och forskning på nya produktionssätt och effektivisering av befintliga pågår ständigt. Eftersom elanvändningen i Norden ständigt ökar och det är omöjligt enligt lag att bygga ut produktionssätt som kärnkraft och vattenkraft är utbudet på elmarknaden ett aktuellt ämne att undersöka.Uppsatsen går igenom strukturen på den nordiska elmarknaden och de viktigaste produktionssätten för att läsaren skall få en överblick över hur situationen ser ut idag. Jag utreder också den tillgängliga produktionskapaciteten och de problem som kan uppkomma i och med överföringen av el där effektiviteten kan ökas. Då prissättningen är en direkt effekt av hur utbudet på marknaden ser ut har jag valt att via mikroekonomiska modeller gå igenom denna process.

Antidumpning är ett aktuellt ämne som ökat i omfattning under senare tid och som sedermera påverkar handelsflödet mellan länder i världen. I denna uppsats skildras EU:s antidumpningspolitik, från anmälan om dumpning till slutgiltiga åtgärder, problem och tänkbara effekter. Vidare kartläggs EU:s antidumpningsåtgärder mot asiatiska cykelproducenter samt vilka effekter dessa resulterar i. De länder som ingår i undersökningen är Kina, Taiwan, Vietnam, Indonesien, Malaysia och Thailand. Resultatet överensstämmer med de antaganden om importminskning, handelsomfördelning och prisökningar som tidigare forskning kommit fram till även om de inte är generellt applicerbara på alla länder i undersökningen då stora variationer förekommer..

In this essay I examine the causal relationship between confidence in institutions and growth in Sweden 1989-2002. By examining the causal relationship between these two variables, valuable indicators of the causal relationship between trust and growth can be obtained. The institutions which are used in this essay are chosen according to the theory on institutions for public administration building trust and social capital. The chosen institutions are primary schooling, the police and medical service. A Granger causality model is used to measure the causal relation and the results from the tests show that there is no causal relationship between growth and confidence in institutions.