Sedan Ukrainas självständighetsförklaring 1991 har landet arbetat med att reformera sin ekonomi till ett mer marknadsekonomiskt system. Denna process innefattar en mängd olika aspekter att ta hänsyn till som har stora effekter på ekonomin. I denna uppsats har vi valt att analysera en del av de otaliga reformer som finns, nämligen hur väl Ukraina har lyckats med sina skattereformer i syfte att införa marknadsekonomi i landet. Dessutom ämnar vi besvarafrågan vilka effekter som skattereformerna har haft på landets ekonomi med fokus på hur statens intäkter förändrats samt utvecklingen av den makroekonomiska variabeln inflation ochlandets budgetunderskott. För att kunna besvara den förstnämnda frågan har vi använt oss av befintlig teori om den finanspolitiska transformationsprocessen samt analyserat skattebördan, skattestrukturen samt skattesatserna i Ukraina.

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. Istället ligger fokus på hur företag efter bästa förmåga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fått ytterligare uppmärksamhet på senare år genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmälningar av ekonomisk brottslighet i Sverige på senare år. Ökningen kan sägas bero på en rad faktorer, där motiv, möjlighet och rationalisering är tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta också verkar i symbios.

Bakgrund: Grunden till området som på svenska brukar benämnas ekonomistyrning och på engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar än idag litteraturen på området. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden ägt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort några avtryck i"management control"-litteraturen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer ålagda sådant ansvar upplever detta samt hur dessa använder ekonomisk information.

SammanfattningDenna uppsats utreder sambandet mellan privatiseringsreform av vattendistribution och det teoretiska begreppet ojämlikhetsfällan. En ojämlikhetsfälla är ett tillstånd av relativ brist på tillgångar och möjligheter, skapat och bevarat av en snedvriden institutionell miljö. Vår frågeställning är huruvida ojämlikhetsfällan som fenomen består efter en genomgripande privatiseringsreform. Det fall som vi undersöker är Buenos Aires, som 1993 genomförde världens hittills största vattenkoncession. Koncessionen annullerades 2006, sjutton år i förtid.

Forecasting stock market returns is an interesting topic since more and more Swedes enter and invest in this market. Theory implies, however, that such exercises should be impossible. The aim of this thesis is to investigate the possibility to forecast future stock returns by looking at macroeconomic variables? history. The study is limited to the Swedish market as it is based on the OMXS30-index which represents the 30 most exchanged stocks on Stockholms¬börsen, the Swedish stock exchange.

Syftet med vår uppsats var att med hjälp av Model Confidence Set (MCS) finna de bättre presterande modellerna bland de mest ?kända? och undervisade volatilitetsmodellerna. Vidare har vi även rankat dessa modeller inbördes. Eftersom prognoser om volatiliteten är mycket viktigt vid prissättningen på derivat, i detta fall ett räntederivat, är ämnet ständigt intressant. Med Model Confidence Set fann vi ett set av bättre presterande modeller utifrån vårt urval av ursprungliga modeller.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det går att skapa överavkastning påden svenska aktiemarknaden genom att använda sig av strategin 52?week highmomentum. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida eventuell överavkastningkan härledas till bolagsstorlek. Metod: Aktierna i dataurvalet rangordnas i förhållande till sina årshögsta. Portföljenkonstrueras genom att gå lång i de 30 % av aktierna som ligger närmast sitt årshögstaoch gå kort i de 30 % av aktierna som ligger längst ifrån sitt årshögsta.

Hedgefonders investeringsstrategier och överavkastning En hedgefond är en fond med ett avkastningsmål som är absolut och oberoende av marknadsriktning då förvaltaren inte jämför hedgefondens avkastning med ett index. Denna typ av fond har vanligtvis stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen, de kan använda sig av såväl långa som korta positioner samt utnyttja belåning och derivat för att ytterligare öka avkastningen. Hedgefonder har under 1990-talet växt kraftigt och som en följd av detta har hedgefonder blivit intressanta som studieobjekt för akademiska undersökningar och forskning. Intressant ur en investerares synpunkt är att studera om hedgefonder kan påvisa signifikanta överavkastningar. Vi fokuserar på fondernas avkastning i relation till vilken investeringsstrategi som fonden har valt och utvärderar fonderas prestationer med hjälp av tre ekonomiska modeller; CAPM, Fama-Frenchs trefaktormodell samt en betingad trefaktormodell.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka de i Luleå registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som använts är den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor är en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har så varit under en lång tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den växer fram under ett stadium av mani där aktörerna på marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt värde, detta stadium följs av en panik då aktörerna inser att situationen inte är hållbar. Slutligen kraschar marknaden då alla vill sälja det som de inköpt under det maniska stadiet.

Den skillnad som finns i sysselsättningsgrad mellan svenskar och invandrare på arbetsmarknaden kan förklaras på olika sätt. En förklaring är att arbetsgivare upplever en osäkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anställningsförfarandet. Förekomsten av osäkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt Näringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden prova-på-plats. Denna åtgärd syftar till att eliminera den osäkerhet som rör invandrares kompetens och därmed även till att förbättra integrationen av invandrare på arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om åtgärden verkligen kan förändra invandrares situation på arbetsmarknaden till det bättre har vi gjort en uppföljning av åtgärden.

Hur förändras förutsättningarna för en svensk klubb (Malmö FF) i samband med att en ny arena byggs och organisationen i klubben växer. Vilka nya möjligheter att bedriva effektiv prisdiskriminering gentemot sina konsumenter uppstår i samband med bygget av Swedbank stadion och den utökning av organisationen i klubben som kommer att ske? MFF:s kärnprodukt är 2 x 45 minuter fotbollsmatch och till den kan en rad tilläggsprodukter kopplas bl.a. via prisdiskrimineringsmetoderna tie-in och bundling. Möjligheterna med arenabygget delas in i två olika delar: dels en utökad upplevelse för klubbens konsumenter på matchdagen och dels ett stadionområde som lever året runt och inte enbart då det spelas match på arenan.

Mothers of small children often work part-time in Sweden. Since old age pensions are based on lifetime income, part-time work leads to lower pensions, as long as there is no compensation from non-actuarial benefits such as minimum pensions. In this paper, I investigate whether different components of the Swedish pension system provide incentives for part-time work among women. The analysis is performed through a simulation of future pensions for 9 typical women in a certain cohort. For three levels of education, I compare pensions of women with different labor market participation rates in different growth scenarios.

Denna uppsats har som syfte att beräkna omfattningen och värdet av icke-marknadsarbetet i Sverige samt hur det skulle sättas i relation till nationalräkenskaperna. Som grund till beräkningarna ligger SCB: s tidsanvändningsstudie 2000/2001 samt statistik på löner och befolkningsmängd från SCB från det aktuella året. Uppsatsen fokuserar även på hur individer i Sverige har valt att fördela sin tid mellan marknadsarbete, icke-marknadsarbete och fritid. Två tidsallokeringsmodeller utarbetade av Becker respektive Gronau diskuteras. Uträkningarna av värdet på icke-marknadsarbetet beräknas enligt tre olika metoder: den generella metoden, specialistmetoden och alternativkostnadsmetoden.

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden med hjälp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer från ett tvärsnitt ur LINDA-databasen år 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgått en svensk universitets- eller högskoleutbildning. Två beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? årsinkomst och månadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (särskilt för urvalet baserat på årsinkomst).

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, ålder, familjestatus och kön har betydelse för individens hälsa och hur individen själv producerar i sin hälsa. Hälsa både efterfrågas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrågas varor och tjänster på marknaden som ingår i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krävs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushållsproduktion. Inom ramen för hushållsproduktion produceras hälsan. Effektiviteten i produktionen av hälsa påverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.