Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader.

Genom att granska kommuners förvaltningsberättelse ska vi beskriva hur och i vilken utsträckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushållning. Vi skall även pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vår studie påvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushållning är bristfällig i många av landets kommuner. Vidare kan vi framhäva samband mellan uppföljning av mål och kommuners storlek. Vi påträffar även samband mellan uppföljningen av mål och om kommuner är belägna nära en större stad eller ej..

Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebär att företaget möter en mängd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet är ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försäkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget är i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet påverkas även till stor del av det sovjetiska arv som präglar Baltikum. Syfte: Undersökningen har två syften.

Organisationer måste vara effektiva för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhälle. Ett sätt att förbättra sin effektivitet är att ha en ekonomisk styrmetod som är anpassad till omgivningen där organisationen har sin verksamhet. Inom processindustrin där organisationer ofta är pristagare på en världsmarknad i vilken priset styrs av råvarukostnaden, är kostnadseffektivitet en av de främsta konkurrenskrafterna. Uppsatsens syfte var att beskriva och förstå varför organisationer byter ekonomisk styrmetod och vilka konsekvenser detta får på operativ nivå. Detta är en kvalitativ studie av en organisation som är verksam inom processindustrin och nyligen har bytt ekonomisk styrmetod.

Den snabba utvecklingen från industrisamhälle till tjänstesamhälle har medfört att tradi-tionella produktionsbaserade styrmetoder inte har fungerat tillfredsställande för tjänste-företag. Tjänsteföretagen kan klassificeras på en mängd olika sätt men i vår uppsats har vi koncentrerat oss på tjänsternas standardiseringsgrad, och syftet var att se om dessa hade en betydande inverkan på styrning av personal. Vår undersökning består av fallstu-dier av tre företag som valdes ut med förutsättningen att ha olika standardiseringsgrad på sina tjänster. En jämförelse mellan dessa företag gjordes med hänsyn till personal-styrning och tjänstestandardisering. Vår förhoppning var att hitta skillnader som be-kräftade de teorier som låg till grund för vår uppsats.

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en väl utformad intern Ekonomisk styrning. Styrningen innefattar många olika aspekter och har som syfte att hjälpa företagen att nå sina mål och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag är uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 åren, utan att använda budget i organisationen. Detta har krävt en väl fungerande Ekonomisk styrning där organisationen bland annat är decentraliserad.

Forskningen om ekonomisk tillväxt och ekonomistyrning är omfattande men fokuserar oftast på dessa områden separat. I denna studie undersöks därför hur gasellföretag styr mot tillväxt samt vilken effekt ekonomistyrning har på de olika tillväxtfaktorerna. Studien genomfördes med en enkätundersökning av kvantitativ karaktär där 150 företag som fått utmärkelsen gasellföretag mellan år 2010-2014 deltog. Samtliga deltagande företag har sitt säte i Sverige och är representerade i fler än 30 branscher. Syftet med studien var att kartlägga hur gasellföretag styr mot framtida ekonomisk tillväxt.

Denna studie handlar om strategisk styrning i byggföretag. Studien är genomförd i Norrbotten med fyra byggföretag. Vi har utifrån ett aktörsynsätt fått information från företagsledningen och deras uppfattning av strategisk styrning. Genom att använda Simons modell för strategiska styrsystem där det finns fyra motkrafter som samspelar för att få en god balans med varandra har vi kunnat forma bra intervjufrågor och diskussionsämnen kring problematiken kring strategisk styrning. Genom detta har vi fått kvalitativa svar och innefattar bredd och djup samt att det besvarar vår problemdiskussion.

Denna uppsats är en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av Länsförsäkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och användarperspektiv med utgångspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrån en modell som beskriver hur ekonomistyrningen på ledningsnivå ger upphov till funktioner påanvändarnivå. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner på användarnivån tyder på en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder på att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion.

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra.

Många av de verktyg som används för mätning och styrning av prestationer i offentliga organisationer är hämtade från privat verksamhet. Dock har offentliga organisationer ofta andra typer av mål och styrning än privata företag, vilket försvårar måluppföljningen. Denna uppsats syftar till att få en förståelse av Trafikverkets användning av prestationsmätning samt tillämpning av mål- och resultatstyrning. Vidare kan studien ge ett bidrag till ökad kännedom kring hur mätning och styrning av prestationer sker inom en statlig organisation. I en fallstudie som innefattar intervjuer och dokumentgranskning studeras hur mätning och styrning av mål fungerar i Trafikverkets största investeringsverksamhet.

Frånvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjänsten gör att effektiviteten i sjukförsäkringsadministrationen inte kan bedöms utifrån den gängse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handläggning av sjukförsäkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestäms av politikers efterfrågan. Hur det skall produceras på rätt sätt varierar mellan olika sjukfall. Utifrån dessa kriterier analyseras därefter lösningar på ett principal-agentproblem inom Försäkringskassan.

Background: Swedish football clubs have lost their competitiveness both economically andgamely. The last time a Swedish team was represented in Champions League was 1999 and last season there were only 2 clubs with positive financial results in Allsvenskan. One factor that has not worked is budgeting where many clubs have budgeted too optimistic and thus not able to make positive results.Purpose: The purpose of this report is to review and analyze how the Swedish football clubs are working with their budgeting. The goal was to identify problems in their budgeting and to find solutions which can be used practically.Methodology: This report is a qualitative study consisting of a cross-sectional study of how Swedish football clubs are working on budgeting in 2014. Data collection has primarily consisted of interviews of budgetmakers in the clubs.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

 Problem:      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana.Syfte:            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig?Metod:          Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda.