Hög sjukfrånvaro är en ständigt aktuell fråga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrånvaro i absoluta tal finns i Sverige även stora regionala skillnader i sjukfrånvaro som inte kan förklaras med skillnader i hälsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsäkringen ska få mer karaktär av försäkring med mindre godtycklighet i ersättningsbedömning krävs en tydligare koppling mellan risken som ska försäkras bort och försäkringens användande. Frågan som behandlas i denna uppsats är huruvida sjukförsäkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall på grund av ohälsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lågriskindivider kan utföras mer effektivt och försäkringsmässigt på en konkurrensmarknad än med en enhetlig sjukförsäkring.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen påverkar sysselsättningsgraden negativt i en ekonomi då förbättringar i arbetsbesparande teknologi medför lägre efterfrågan på arbete. Frågeställningen har uppkommit med jämna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att något långsiktigt samband kunnat bekräftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD länder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sådant långsiktigt samband. Däremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan på sysselsättningen på både kort och medelfristig sikt. Utifrån detta kan arbetstillfällen räddas på kort och medelfristig sikt men inte på lång sikt då de, inom tillverkningssektorn och även generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Titel: Mångfald på företag - nödvändigt ont eller en förutsättning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gällande sambandet mellan mångfald i personalsammansättningen på företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och påstår man inom den akademiska världen att sambandet är positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillräckligt mycket. Således saknas tillräckligt empiriskt stöd som kan rättfärdiga antagelserna. Vi har därför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjälp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap är särskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, då dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvärldsmiljö som de är beroende av. Syfte: Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur mångfald i företagets humankapital påverkar företag utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

Nyföretagandet är viktigt för förnyelsen av näringslivet, men en stor del av de nya företagen går i konkurs inom ett par år. Som en följd av den höga risken med finansiering av sådana bolag måste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltänkta företagets potential. Då ingen historisk information finns tillgänglig måste kreditgivaren hitta andra vägar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter är ett sätt att förmå de nya företagen att överleva den första svåra tiden, då varningssignaler på så sätt upptäcks i ett tidigt skede. Vi har med anledning av ovanstående funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar när det gäller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbättra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Afrika har haft så dålig tillväxt de senaste sexton åren jämfört med resten av världen. Paneldata från 41 afrikanska länder mellan åren 1989 och 2004 används för att undersöka åtta variablers påverkan på den ekonomiska tillväxten. Variablerna som ska granskas är sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistånd, öppenhet, jämställdhet och aids. Fokus ligger på aids och jämställdhet, eftersom de inte varit föremål för tidigare empirisk forskning i samma utsträckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treårsintervall och dels över ett femårsintervall för att undersöka hur variablerna påverkar tillväxten för olika tidsperioder.

Uppdraget som gavs av Brimer VA Produktion AB i Osby var att ?föra fram deras nya vattenledningssystem i ljuset?, göra en FEM-beräkning på en detalj i systemet och ta fram en ekonomisk samt teknisk jämförelse mot det traditionella vattenledningssystemet. Bästa lösningen på uppgiften var att visualisera vattenledningssystemet med hjälp av animerade filmer. Detta med tanke på att visualisering har ingått till stor del i utbildningen Virtuell Produktutveckling & Design..

Abstract: Syfte:Är att se vad det finansiella systemet betyder för den ekonomiska tillväxten och varför det var skillnad mellan de jämförda länderna, Canada, Japan och Sverige under Golden Age perioden 1950-73. Har studerat BNP-tal, kapitaltillgång, kreditgivning och ekonomisk politik, samt storleken på befolkningen och des's ökning, för att på detta sätt bättre belysa BNP-talet's storlek i sig och förstå bakomliggande faktorer till skillnaderna i statistiken. Metod: Uppsatsen har gjort's genom statistiska analyser (kvantitativ metod) från Penn World Table gällande BNP-talet och kapitaltillgång, samtidigt har jag gjort en fördjupning i form av en litteraturstudie (kvalitativ metod) som jämfört det finansiella systemet, och där fram för allt kreditgivningen och den ekonomiska politiken har jämfört's mellan länderna. Resultat: Att enbart gå in och titta på BNP-talet under en period har sina begränsningar på grund av olika effekter. Till exempel var i tillväxtcykeln landet befinner sig i.

Projektet handlar om social och ekonomisk hållbarhet. Hur kan Söder i Helsingborg bli en dynamisk och hållbar stadsdel? Syftet är att ta bort den barriär som finns mellan stadsdelarna Norr och Söder i Helsingborg och inföliva mer liv på Söder. Genom att skapa en målpunkt, en ny mötesplats, kan det generera och i sin tur kan mer liv skapas..

Den här uppsatsen syftar till att undersöka utvecklingen i vad som lyfts fram och drivs i svenska transportpolitiska riksdagsmotioner, med fokus på miljö. För att ta reda på detta genomförs en longitudinell studie där transportslag, miljöargument och åtgärder studeras för tre tidpunkter; år 1991, 2001 och 2011. Det slutliga urvalet som studien kom att grundas på var 624 fristående motioner. Bearbetning av dessa genomfördes med hjälp av en klassificeringsmall, utformad med teorin som grund. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag, men det är den senare som varit övervägande då textanalys har utförts.I teorin uppmärksammas flera transportrelaterade miljöproblem, men utsläpp och i synnerhet utsläpp av koldioxid får stort fokus.

In this master thesis, control algoritms using arm side sensors are investigated for an industrial robot. The sensors can be position encoders placed after the gearbox and accelerometers on the robot arms. Control strategies are discussed and evaluated for different models of the robot, after which chosen strategies are applied to a realistic model. Control algoritms using arm side sensors (LQ, dual-loop and PD-PID) are compared to a PID-controller that only uses measurements of motor position for feedback control. The comparison are done with respect to disturbance rejection, oscillation damping, robustness and tracking performance of a reference trajectory.

Undersysselsättning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet är vanligt förekommande på arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras även ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men även män är både deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka grupper som är ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet påverkas av arbetslöshetsersättningen. Data som används i uppsatsen är från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar samt statistik från Arbetsmarknadsverket.

Bakgrund och problemEkonomisk brottslighet började uppmärksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan då betydelsen av organisatoriska förändringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhållandena var bristen på samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlämnade regeringen en skrivelse med fokus på förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhällsproblem som skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsättningarna för företagandet försämras genom den snedvridna konkurrensen.Syfte och avgränsningSyftet med föreliggande uppsats är att skapa en djupare förståelse och öka vår referensram angående ämnet ekonomisk brottslighet, bekämpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet är även att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv.

Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebär att företaget möter en mängd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet är ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försäkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget är i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet påverkas även till stor del av det sovjetiska arv som präglar Baltikum. Syfte: Undersökningen har två syften.

Denna rapport presenterar, på uppdrag av Umeå Energi, projekteringen av ett urbant vindkraftverk. Första delen av rapporten beskriver kortfattat teorin bakom urban vindkraft och dess skillnader mot storskalig vindkraft. Andra delen redovisar projekteringen av ett vindkraftverk placerat på Strömpilenområdet i Umeå. Detta verk är planerat att ingå i projektet Hållbara Ålidhem, ett projekt där Umeå Energi samarbetar med med AB Bostaden och Umeå kommun med målet att skapa ett tryggare, trivsammare och energisnålare bostadsområde.Urban vindkraft innebär att småskaliga vindkraftverk placeras i bebyggda områden, en ny och växande marknad. Med småskalig avses vindkraftverk med en installerad effekt upp till 100 kW, att jämföra med dagens storskaliga vindkraftverk som har en effekt på runt 2 MW.Projekteringen av urban vindkraft är problematisk.