Sökresultat:
3794 Uppsatser om Ekonomisk redovisning - Sida 30 av 253
IFRS påverkan på den statliga koncernredovisningen
Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.
Redovisning av forskning och utveckling
Samhällsekonomin i väst har under de senaste årtiondena gått från att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjänstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgångar har ökat och därmed fått en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, något som tydligt framgår i årsredovisningar och andra finansiella rapporter där det idag är svårt att se värden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det på internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat är tänkta att förändra redovisningen av immateriella tillgångar för att på så sätt bättre spegla de värden som skapas när företag investerar i forskning och utveckling. Förändringen innebär att aktivering av utvecklingskostnader nu är möjlig, i förhållande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrån den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.
Finansialisering och Human Resource Management : En HR-verksamhet i förändring
Syftet med detta arbete är att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jämförelse med ovan nämnda teorier. De två teoretiska perspektiven används för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet på den svenska arbetsmarknaden där det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med representanter från organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhållningssätt där underlaget bygger på en teoretisk förförståelse samtidigt som en lägre grad av standardisering i intervjuerna används för att låta det studerade fältet styra den empiriska bilden.
Handelsrelaterat Tekniskt Bistånd - Ett effektivt medel för fattigdomsreducering?
Abstract This essay discusses whether or not the technical assistance given by The WTO will effect the reduction of poverty in LDCs. The liberalization of trade is considered to be one of the main forces behind economic growth and the reduction of poverty. Can trade reduce poverty?The WTO formed The Integrated Framework pro to the Doha Round in 2001 to assist the LDCs in aiding them implement the WTO's framework. Has this implementation been effective?The WTO also created The EPRP program to the Doha Round in order to create poverty reducing projects amongst developing countries.
Redovisning av intäkter från kontrakt med kunder
Redovisningsområdet bearbetas ständigt för att moderniseras och förbättras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP håller IASB och FASB på att arbeta med ett gemensamt projekt för att förändra regelverket för redovisning av intäkter. Samarbetet tog fart år 2002 och sedermera år 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmänheten att kommentera. Arbetet fortskred och år 2010 var man följaktligen redo att utfärda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga år 2011.Syftet med denna studie är att undersöka vad revisionsbyråer och normgivande organ har för åsikter om 2011 års förslag till standard gällande redovisning av intäkter från kontrakt med kunder. Vi vill också jämföra dessa åsikter de båda grupperna emellan för att se om de skiljer sig åt.
EU:s Antidumpningspolitik, kvantitets- och priseffekter på EU:s cykelimport
Antidumpning är ett aktuellt ämne som ökat i omfattning under senare tid och som sedermera påverkar handelsflödet mellan länder i världen. I denna uppsats skildras EU:s antidumpningspolitik, från anmälan om dumpning till slutgiltiga åtgärder, problem och tänkbara effekter. Vidare kartläggs EU:s antidumpningsåtgärder mot asiatiska cykelproducenter samt vilka effekter dessa resulterar i. De länder som ingår i undersökningen är Kina, Taiwan, Vietnam, Indonesien, Malaysia och Thailand. Resultatet överensstämmer med de antaganden om importminskning, handelsomfördelning och prisökningar som tidigare forskning kommit fram till även om de inte är generellt applicerbara på alla länder i undersökningen då stora variationer förekommer..
Varför redovisar byggföretag sitt humankapital i årsredovisningen?
Syftet med denna uppsats är att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. I och med kunskapssamhällets framväxt har mer och mer av företagens värde börjat bestå av immateriella tillgångar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgångar syns inte i den traditionella redovisningen och därför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i årsredovisningen. I och med att allt fler tillämpar denna typ av redovisning så har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det är dock inte säkert att detta ger positiva effekter för alla företag.
Statens Kulturråd : som en lärande organisation - en omöjlighet?
Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.
Redovisning av pensionsplaner : En kvalitativ studie
Denna uppsats är en kvalitativ studie av de två olika pensionsplaner som används av företag, förmåns- och avgiftsbestämd. Studien ämnar undersöka om förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner skiljer sig åt från varandra i årsredovisningens utformning och i så fall på vilket sätt dessa skillnader påverkar användaren. Empirin visar genom en studie av årsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för användaren används redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvärderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.
Förtroende och tillväxt - det kausala sambandet
In this essay I examine the causal relationship between confidence in institutions and growth in Sweden 1989-2002. By examining the causal relationship between these two variables, valuable indicators of the causal relationship between trust and growth can be obtained. The institutions which are used in this essay are chosen according to the theory on institutions for public administration building trust and social capital. The chosen institutions are primary schooling, the police and medical service. A Granger causality model is used to measure the causal relation and the results from the tests show that there is no causal relationship between growth and confidence in institutions.
Turism som den kompletterande industrin : En studie om turismens roll i glesbygdskommuner som präglas av en dominerande industri
Turism är ett växande fenomen där beslutsfattare idag ser turism som en självklar industri värd att satsa på. Genom globaliseringen har det skett en ökad efterfrågan till exempelvis glesbygden där människor söker kontraster till det stressiga stadslivet. Dock präglas glest befolkade områden vanligtvis av en existerande dominerande industri som bidrar till exempelvis ekonomisk tillväxt. Detta resulterar i att motiv till utvecklandet av turism skiljer sig från de traditionella motiven där turism bland annat kan vara en ?ekonomisk räddning?.
Handelsprocedurer -omfattning, effekter och vinster av förenkling
The aim of this thesis is to analyse the most common economic effects of countries pursuing trade facilitation. Trade flows are constrained by non-tariff barriers and through trade facilitation these barriers can be decreased. We will study the effects of trade facilitation from a theoretical perspective and evaluate a number of empirical studies. Several different trade barriers will be identified as well as those regions and countries that will gain the most from trade facilitation. We draw the conclusion thatlarge gains would prevail for all countries and that the consumers, businesses and the state all benefit from trade facilitation.
Iscensättningen av det ekobrottsliga subjektet : Ekobrottet och ekobrottslingens uppkomst och institutionalisering i ett (post)modernt samhälle
What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as ?not bad people?, ?normal? and ?like everyone else?.
Kommunikation av redovisningsinformation från redovisningskonsult till småföretag: sker det på ett tillfredställande sätt?
Många småföretagare sköter inte själv all sin redovisning utan köper hela denna tjänst eller delar av den från en extern redovisningskonsult. Det finns många faktorer som kan påverka hur denna information förstås och används i småföretag. Kunskapsnivån hos småföretagaren kan vara en faktor, men även vilken kommunikation denne har med sin externa redovisningskonsult samt vilket sätt som informationen presenteras på. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med småföretag samt en redovisningskonsult. Vår studie visar på att denna redovisningsinformation presenteras på ett för dessa småföretag förståeligt och användbart sätt.
Redovisningens roll i finanskrisen - Har redovisningen påverkat finanskrisen och kommer den framtida redovisningen påverkas av finanskrisen?
Det kan finnas flera orsaker till krisen som den globala finansmarknaden upplever idag. Orsaker som nämnts är bristfällig riskhantering och alltför komplexa finansiella instrument. Vissa anser att redovisningen spelar en betydande roll i finanskrisen. De menar att det saknas transparens i redovisningen, vilket bland annat gör att det inte går att utläsa vilken risk ett företag är exponerat för. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan redovisning och den aktuella finanskrisen.