I detta arbete har jag försökt utröna vilken bild av Ryssland som kommer till uttryck i de fyra största svenska dagstidningarnas (Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) rapportering av konflikten i Georgien sommaren 2008. Med utgångspunkt i Sture Nilssons Rysskräcken i Sverige ? Fördomar och verklighet  har jag konstruerat en idealtyp, bestående av begreppen fientlighet, rädsla och misstro . Med detta som analysverktyg har jag studerat den rapportering som skedde mellan 2008-08-08 ? 2008-08-12, dvs.

Den här uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillväxt i fem sydostasiatiska länder under fyra decennier från 1960-talet och framåt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar även hur statens autonomi och sociokulturell påverkar ekonomisk tillväxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används. Teorier är hämtade från både nationalekonomi och ekonomisk historia.

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital..

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgångs- och en ekonomisk nedgångsperiod. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gås igenom.

Det är sedan tidigare känt att den s k bokföringseffekt som uppstår vid sjunkande döds- och födelsetal kan ha en positiv effekt på ekonomisk tillväxt.  Ekonomisk och demografisk data visar emellertid att många av de länder som haft en hög hastighet i den demografiska transitionen, även har upplevt en högre ekonomisk tillväxttakt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan hastigheten i den demografiska transitionen och ekonomisk tillväxttakt. Efter att ha genomfört statistiska tester, såsom bl a parvisa korrelationer och regressionsanalyser, kan vi dra slutsatsen att en korrelation mellan dessa variabler råder, samt att hastigheten i den demografiska transitionen spelar roll och kan förklara en del av den ekonomiska tillväxten i de undersökta länderna..

En granskning av fyra tidningars rapportering om statssekreterare Lars Danielsson efter flodvågskatastrofen 2004. Mediernas granskning av statsminister Göran Perssons statssekreterare Lars Danielsson efter flodvågskatastrofen I Sydostasien var omfattande och tonen bitvis hård. Men hur sakliga var medierna, baserat på de statliga utredningar som utredde Lars Danielsson, i denna rapportering? Hade medierna den självständiga och eget granskande hållning, som vi medborgare har rätt att utkräva av dem?.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra Aftonbladets rapportering från handbolls-EM för damer 2010 och handbolls-VM för herrar 2011. Anledningen till att denna undersökning genomfördes var för att se hur jämlik eller ojämlik Aftonbladets rapportering var från de två internationella idrottsevenemangen. Den teoretiska bakgrunden som uppsatsen präglas av är genusperspektivet. Utifrån genusperspektivet i kontext med medier och idrott så skapades den teoretiska ramen för uppsatsen. Den utförda undersökningen i uppsatsen gjordes kvalitativt genom en kritisk diskursanalytisk analys av utvalda artiklar från Aftonbladets pappersupplaga under de två idrottsmästerskapens gång. Resultatet i undersökningen visade på en fördelaktig framställning av männen i Aftonbladets rapportering. Under det kvinnliga mästerskapet tenderade männen att framställas som förebilder och fadersfigurer åt kvinnorna.

Bakgrund: Media är idag en av övervakarna inom bolagsstyrningen och forskning visar på att det är den viktigaste övervakaren för att förmedla information till allmänheten. Det finns dock tvetydig och motsägelsefull forskning kring effektiviteten i medias övervakning, då det kan finnas incitament till att inte rapportera på ett opartiskt och oberoende vis. Denna studie kommer granska medias rapportering, för att öka förståelsen för dess rapportering och huruvida det är en fungerande övervakare eller inte.Syfte: Att öka förståelsen kring om media fungerar som en övervakare inom bolagsstyrning och i sådant fall hur.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där vi genomfört en komparativ flerfallstudie bestående av medias rapportering från fem svenska företagsskandaler, där rapporteringen hämtats från fyra av de största tidskrifterna i Sverige. Det empiriska underlaget har analyserats med hjälp av en analysmodell som beskriver stigmatiseringsprocessen och denna har underlättat behandlingen av det insamlade empiriska underlaget.Resultat: Studien visar på tendenser att media fungerar som en övervakare i en svensk bolagsstyrningskontext, då dess rapportering överensstämmer med de kriterier som en övervakare bör följa..

Bakgrund och Problem: Immateriella tillgångar fått en viktig och avgörande roll för att skapa konkurrensfördelar. I och med att företag kontinuerligt investerar i immateriella tillgångar kan inte längre den traditionella finansiella redovisningen exakt uppskatta ett företags verkliga värde.Syfte: Studien syftar till att undersöka relationen mellan intern rapportering av intellektuellt kapital och företags grad av radikal och inkrementell innovation.Teori: Avsnittet är indelat i två delar. Del ett handlar om intellektuellt kapital och intern rapportering av intellektuellt kapital. Del två ger en beskrivning av olika typer av innovation.Metod: Studien baseras på en surveyundersökning vilken utformades webbenkätprogrammet SurveyMonkey. Enkäterna skickades till företag noterade på NASDAQ OMX Small Cap och Mid Cap lista.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Ekonomisk rådgivning för företag är oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjälp än mer viktig då de inte kan anställa personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rådgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rådgivning leder till sämre beslut som är dåligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstår företagen från en rådgivning de behöver?Syftet med studien är att visa hur mikroföretag använder sig av ekonomisk rådgivning och varför.

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera..

Den här studien är gjord på initiativ från Bodens kommun som upplever att det inte finns någon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bäst kan bevaras långsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansåg vara relevant teori, genomfördes studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal från ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Studien undersöker hur tre svenska tidningsmedier konstruerade nationell identitet i sin rapportering i samband med det svenska fotbollslandslagets matcher mot Danmark och Portugal i kvalet till världsmästerskapen 2010. Tidningsartiklarna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys, närmare bestämt Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett flertal etablerade teorier. I det teoretiska blocket ingår den kritiska diskursanalyen som teori, hur nationella identiteter konstrueras och metaforernas betydelse för människors uppfattningar om världen.Studiens resultat visar att mediernas rapportering huvudsakligen konstruerar nationell identitet på tre olika sätt. För det första skapas en distinktion mellan ?vi? och ?dom?.