En ekonometrisk paneldata modell användes för att studera hur antalet förlorade QALYs skiljer sig beroende på valet av mätmetod. Data baserades på individer som skadats i trafiken och som retrospektivt värderat sin hälsorelaterade livskvalitet direkt före olycksfallet och vid olika tidpunkter efter olycksfallet. Tre olika mätmetoder användes: VAS, IHQL, och EuroQol. Förlorade QALYs beräknades för fyra subgrupper. För subgruppen ?svårt skadade/fullt friska före olyckan? var antalet förlorade QALYs störst (0,370) respektive minst (0,130) om det uppmätts med EuroQol respektive IHQL (relativ skillnad var 2,85).

Begreppet brukarsamverkan lyftes fram i Sverige i samband med WHO ?s Sundsvalls-konferens 1991 som ?essensen i det demokratiska folkhälsoarbetet?. Samverkan, där handikapp- och patientorganisationer är delaktiga i planering av hälso- och sjukvård har varit aktuellt i mer än 35 år, man utvecklade former för handikappråd redan 1970. Ändå finns det mycket lite empirisk forskning på området. Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap om brukarsamverkan samt att erhålla ett vidare perspektiv genom att jämföra utvecklingen i Sverige med Storbritannien utifrån frågeställningarna: Vilka motiv finns för samverkan, vilka faktorer påverkar och vilka former finns för samverkan och hur stämmer dessa med existerande teorier? Arbetet är upplagt i tre delar, en litteraturstudie med material från Storbritannien, en dokumentanalys av material från Stockholms läns landsting och en intervjuundersökning som gjordes 1999 med representanter för förvaltning, sjukhus och handikapporganisationer inom SLL.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?? och ?Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?? Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering: Ett vattendrag i det Skånska landskapet En landskapsplanerare måste ta hänsyn till allt fler aspekter i sin planering. Planeringen ska bland annat baseras på delaktighet av de inblandade, ta hänsyn till miljö, framtidens klimat och det allt större behovet av tätortsnära rekreationsområden. Syftet med detta arbete är att, genom att titta på Segeå se om ett vattendrag kan användas som rekreationsområde som höjer de sociala värdena för tätorterna. Allt fler flyttar till städerna vilket skapar behov av att bygga fler bostäder samtidigt som de nationella miljömålen ställer krav på myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap och mycket mer. Städerna förtätas medan behovet av rekreationsytor blir allt mera påtagligt.

SammanfattningTitel: Företags användning av årsbudgetNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiUtgivningsår: 2013-03Författare: Hoa Dang, Peter KarlssonHandledare: Arne FagerströmSyfte: Tidigare forskare har riktat kritik mot användningen av årsbudget i företag, de anser att årsbudget kan göra ett företag stelt och svårt att anpassa sig till omvärldsförändringar. Därför är syftet med den här studien att förstå hur företag använder årsbudget och om företag kompletterar sin årsbudget för att förbättra företagets planering. Uppsatsens forskningsfråga är vilka fördelar och nackdelar som finns med årsbudget.Metod: Metoden vid utformningen av denna studie var att intervjua fyra fall, vilket gav data till empirin. Fyra olika företag ansågs tillräckligt för att få en bättre förståelse hur användningen av årsbudgeten påverkas beroende på vilka omständigheter som föreligger i företaget. Data från intervjuerna transkriberades och sedan analyserades likheter och olikheter i företagens hantering av årsbudget samt företagens värderingar kring årsbudget.Resultat och slutsats: Empirin visade att tre av de fyra fallen använder årsbudget och fyra av fallen använder verktyg för att komplettera sin årsbudget.

De senaste årtiondena har innefattat en mängd olika händelser vilka påverkat företagsklimatet på nationell samt global nivå, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av användandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har näringslivet i Europa gått från att mestadels bestå av stora koncerner till att bestå av en stor del småföretag. Strategisk planering som forskningsområde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om småföretagens strategiarbete lyser med sin frånvaro. Bland de teorier vilka finns tillgängliga är det anmärkningsvärt att en majoritet av dem är genererade under 80- samt 90-talet vilket således innebär att deras nutida förankring bör ifrågasättas.

As the number of inhabitants increases, the cities expand into the former rural landscape. The urbanization causes changes to the functioning of the peri-urban fringe. Land that previously was used for agricultural production is now used for alternative enterprises, as for example horse keeping and recreation. 75 % of all horses (approx. 200 000) are situated in the peri-urban fringe.

I januari 2011 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen och förband sig därigenom att med sitt rättssystem och sin administration leva upp till dess värden. Konventionen trädde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar sig i allmänhetens perception av landskapen. Föreliggande rapport är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa studien har 348 planeringsunderlag från 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges 21 länsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de aspekter av den europeiska landskapskonventionen som jag menar är av stor vikt vid uppförandet av landskapsanalyser.

Den mest använda definitionen av begreppet hålbar utveckling lyder: ?En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Definitionen kommer från rapporten ?Vår gemensamma framtid? från 1987. Hållbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo industriområde.

Denna uppsats behandlar problem med regelstyrd penningpolitik då hänsyn tas till osäkerhet kring kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Uppsatsen baseras på Taylors teorier kring ränteregler som säger att centralbanker bör sätta räntan utifrån förändringarna i BNP-gapet och inflationen. Sådana ränteregler har visat sig avspegla den historiska utvecklingen i räntan tämligen väl och har också använts som en referens vid utvärderingar för hur effektiv den förda penningpolitiken har varit genom kontrafaktiska simuleringar. Ett problem med dessa simuleringar och utvärderingar är att de oftast har använt slutgiltiga data för BNP-gap och inflation. Detta är dock inte helt rättvisande eftersom detta inte speglar den information som finns tillgänglig för beslutsfattare.

Denna studie utgör en del av projektet ?Mera mjölk i tankarna? vilket drivs av Växa Sverige i samarbete med, LRF Västerbotten, Norrmejerier och LRF konsult för att utveckla och stärka mjölkföretagen i Norrbotten och Västerbotten. Syftet med denna delstudie var att undersöka vilka produktionsfaktorer som har stor betydelse för att uppnå en god ekonomi och lönsamhet i ett mjölkföretag. Därför studerades samband mellan biologiska produktionsnyckeltal och ekonomisk data från 18 mjölkföretag, belägna i Västerbotten och Norrbottens län. Arbetet innefattar dels en litteraturstudie och dels en sammanställning samt analys av resultat från data som erhållits av en produktionsrådgivare och en ekonomirådgivare i samband med gårdsbesök.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som används har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som används har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som är framträdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som används inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnå syftet har följande tillvägagångssätt använts: ? Beskrivning av de två tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Målet med uppsatsen är att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande på urbana platser. Målet har även varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning på Fristadstorget. De frågeställningar som ställts är vilka aspekter som kan leda till trygghet på en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrån ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet är att få en djupare kunskap och förståelse för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. Två olika litteraturstudier har gjorts.

Uppsatsen består av en fallstudie på avdelningen Ekonomisk statistik inom SCB. Studien har som syfte att undersöka huruvida formell styrningsinformation som produceras inom SCB används, och i så fall hur den används av aktörer på olika hierarkiska nivåer. För att kunna uppnå syftet har vi intervjuat en avdelningschef samt två enhets- och produktansvariga. Formell styrningsinformation har i uppsatsen avgränsats till kvalitetsundersökningar, NKI, leverans- och medarbetarenkäter samt ekonomisk styrningsinformation hämtad från datasystemen Prodadm och Visinsight. Sett ur det organisatoriska ledningsperspektivet kan ekonomisystemets funktioner vara att understödja ansvarsstyrning och beslutsfattande i organisationer.