För databasutveckling finns en mängd regler och standarder framtagna för att databasen ska bli så effektiv och felfri som möjligt. Ibland följs inte dessa fullt ut av olika anledningar. Detta kan leda till problem som i värsta fall kan få konsekvenser för verksamheten som använder sig av den. Ett exempel på en databas där man avvikit från gällande designregler är den som var tänkt att införas för kalkningsverksamheten för Länsstyrelsen i Gävleborg. I det här arbetet har jag gjort en utredning kring denna databas, identifierat dessa avvikelser, utrett varför dessa uppstått och vad dessa har lett till eller eventuellt kan leda till i det här sammanhanget.

Denna uppsats har som syfte att statistiskt undersöka vilka variabler som har mest inflytande på prisbildningen på marknaden för begravningstjänster utifrån två spelteoretiska konkurrensmodeller där företagen konkurrerar i kvantitet.Sammanfattningsvis kan priset på en begravningstjänst i en kommun till viss del beskrivas utifrån modeller för kvantitetskonkurrens där priset delvis drivs av invånarnas betalningsvilja (medelförvärvs¬inkomst) dels av om marknadsledaren (Fonus) är etablerad i kommunen. I de fall marknadsledaren är etablerad i kommunen tycks priset på en begravningstjänst stiga upp till marknadsledarens prisnivå. Variabler vars inflytande inte statistiskt kunnat säkerställas på grund av ett alltför litet urval av empirisk data är de från antalet begravningsbyråer (konkurrenter) och antalet invånare per kvadratkilometer (marginalkostnad) i kommunen. Detta presenterade resultat gäller inte för storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö..

Kritik riktas till översiktsplanen som vägledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och långsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling. Är därmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrågasättandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska användning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Purpose: The purpose of this study has been to investigate whether Frennberg & Hanssons earlier study of anomalies still are correct, and if these are valid for certain sectors. Methodology: In an effort to find seasonal patterns on the Swedish exchange market, we have used the average daily returns. By using these patterns we have created investment strategies which have then been tested over a 10 year period. We also used t-tests to verify our results. Conclusions: We have been able to prove a change in the seasonal patterns that Frennberg & Hansson presented in their study.

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förändring. Syftet med forskningen är att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivå för att nå fram med budskapet och för att processen ska bli så effektiv som möjligt. Syftet behandlar även kommunikationsmediets påverkan. Kommunikation är en komplicerad process där brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie är det därför viktigt att ta hänsyn till sändare, mottagare och meddelandets situation.

Våren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de äldre som tagit bankens seniorlån. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frågeställningen, varför syftet med denna uppsats varit att få en ingående förståelse om seniorlåntagarens tankegångar om seniorlånet ? såväl inför som efter skuldsättningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats på djupintervjuer och teorierna har utgått från empowerment, identitet och människans ekonomiska handlande i det senmoderna samhället.Resultatet av undersökningen visar att seniorlånet ger den äldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, självständighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt råder en ambivalens hos en del av de äldre som menar att lånet egentligen inte betytt något för individens vardag ävensom uppstår en upplevelse av en ekonomisk otrygghet när bankens redovisningssätt av seniorlånet uppfattas som ofullständig.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare och elever anser att lärare inom det estetiska programmet på två gymnasieskolor i Kalmar län uppfyller styrdokumentens strävansmål och krav på elevers inflytande över planering, utvärdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna själva upplever att de får ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att få påverka hur deras skolgång ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvärdering av undervisning sker på lärarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna får bekräfta att lärarens planering är bra, än att de själva får påverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielärare på estetiska programmet från två gymnasieskolor i Kalmar län.

Förutsättningarna för skogsbruk och rennäring skiljer sig mycket från varandra, likaså markanvändningen och synen på hur skogsmarken bäst skall användas. Detta har lett till återkommande konflikter mellan skogsbruket och rennäringen. För att rennäringen skall kunna bedriva en uthållig renskötsel behövs tillgång till sammanhängande områden med gammal och relativt obrukad skog. Skogsbruket i sin tur måste regelbundet avverka skogen för att erhålla en hög ekonomisk lönsamhet. Inom en stor del av Holmens skogsinnehav bedrivs skogsbruk och renskötsel på samma marker.

Att bedöma och betygssätta företags kreditvärdighet är en stor och vinstbringande marknad. Ett företags kreditbetyg har visat sig ha stort inflytande när t ex lånevillkor behandlas. Detta ställer höga krav på kreditvärderingsföretagens förmåga att leverera korrekta analyser. Såväl långivare som investerare reagerar på ett ändrat kreditbetyg, vilket ger direkta effekter på det företag som betygssätts. Kreditvärderingsföretagen har kritiserats bland annat för att inte svara tillräckligt snabbt på ny information.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affärssystem. Vid genomgång av tidigare studier och forskning specificerades åtta olika teman, som stod som grund för utveckling av vår kvantitativa enkätundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pålitlighet och säkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt användarvänlighet och användbarhet. Undersökningspopulationen delades även in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag värderar affärssystems pålitlighet och säkerhet högst.

Denna studies huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmågorna inom matematik. Dessa fem förmågor är: Begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, procedurförmåga, analysförmåga samt metakognitiv förmåga.För att finna svar på den frågeställning som studien har, gällande hur planeringen och arbetet med förmågorna ser ut, användes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmågorna kan och bör se ut. I studien presenteras även en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker också vilka motsättningar och spänningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstås utifrån diskursteori. En utgångspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkännande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrån olika retoriska positioner. Vår studie genomförs 10-15 år senare än Berglunds och ger därmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgår från diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt från bland annat notiser, intervjuer och krönikor där HR:s roll behandlas.