Prognostisering, marknadsindex, branschindex.

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sådan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omständigheter som kännetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet är ett av de mest grundläggande begreppen inom mervärdesskatteområdet och mervärdesskattedirektivet. Begreppet är av väsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida någon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervärdesbeskattning. Definitionen återfinns i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sådan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Här inbegrips både gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken.

Rapporten syftar till att belysa och analysera den svenska lagstiftningen som har kommit kallas lärarundantaget ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Lagtexten reglerar patenträttigheter främst mellan enskilda forskare och högskolor. Syftet med analysen är att kommentera eventuella ekonomiska effekter på utformningen av system för ersättning och dess effekter på incitament att bedriva forskning. Ett resonemang om effektiv riskdelning vid kontraktsformulering förs även. Rapporten bygger främst på ekonomisk litteratur och artiklar publicerade i tidningar med ekonomisk anknytning.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital på en aggregerad samhällsnivå och storleken på den ekonomiska ojämlikheten. Borde ekonomisk policy ta hänsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i välfärdssystemet? Teorier om socialt kapital från sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket används sedan för att analysera hur väl demokratin fungerar. Data från World Values Survey, OECD och United Nations University används för att statistiskt mäta korrelationen mellan de två variablerna socialt kapital och ekonomisk ojämlikhet.

Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet fastställas.Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien.Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument.Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

Den svenska elmarknaden avreglerades den 1 januari 1996 och handel och produktion med el öppnades upp för konkurrens. Idag fungerar den nordiska elbörsen Nord Pool som den dominerandemarknadsplatsen för all handel med el inom Norden. Varje dag samlas aktörernas bud för utbud och efterfrågan på och systempriset baseras på producenternas marginalkostnader och konsumenternas betalningsvilja. Den internationella marknaden innebär att den gränsöverskridande handeln med el ökar. De nordiska stamnäten är inte dimensionerade för denna omfattande handel vilket ger upphov till flaskhalsar i stamnäten.

En exploatering bör genomföras till rätt kvalité och till rätt kostnad. Kommunen har ett budget- och samordningsansvar för de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av en detaljplan. Tjänstemän på Göteborg kommuns exploateringsavdelning har framhållit svårigheter när det gäller hanteringen av ekonomiska bedömningar i planprocessen vilket resulterat i höga exploateringskostnader som grovt överstigit de kalkyler som upprättats under planarbetets gång.Syftet med detta arbete har varit att konkretisera och jämföra rutiner gällande administration och hantering av ekonomiska bedömningar i planprocessens tidiga skeden genom att undersöka hur motsvarande verksamheter i olika kommuner arbetar. Underlaget till arbetet är baserat på intervjuer med tjänstemän på motsvarande verksamheter i Göteborg, Malmö och Stockholm. Material har även inhämtats från handlingar och övrigt arbetsmaterial.Resultatet av undersökningen visade att ekonomiska bedömningar och kalkyler har olika upplägg och ges olika betydelse i olika kommuner.

Denna studie söker ta reda på på vilket sätt den ekonoiska tillväxten presenteras i läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. Frågeställningarna är: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillväxt i de studerade läroböckerna för samhällskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa läroböcker kring begreppet ekonomisk tillväxt? Den metod som använt är textanalys. Med hjälp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillväxten studeras fyra läroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktär.

Forskning om remitteringar och dess utvecklingseffekter tenderar att fokusera på världsdelar med en större relativ andel av remitteringar än Afrika, särskilt Asien och Sydamerika. Den inverkan som remitteringar har på ekonomisk utveckling och fattigdom i Afrika är ett relativt outforskat ämne. Denna systematiska forskningsöversikt syftar till att undersöka vilka utvecklingseffekter remitteringar har på fattigdomsminskning på hushållsnivå och nationell nivå samt ekonomisk utveckling på hushållsnivå och nationell nivå. Forskningsöversikten är en metod som används för att sammanfatta och utvärdera de resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultaten visar att remitteringar bidrar till fattigdomsminskning på hushållsnivå men bidrar till en ökad ojämlikhet i inkomster.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen när de är i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgått ifrån är två teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att täcka det finansiella behovet och även se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssätt denna studie använder sig av är två stycken intervjuer med öppna frågor. Empirin består av redovisning av intervjuer med två respondenter.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka sambandet mellan befolkningsrelaterade variabler och ekonomins utveckling i Sverige mellan år 1850 och år 2000. Påverkas den ekonomiska tillväxten av en ändring i befolkningens storlek och har den aggregerade ekono-min i sin tur inverkan på nativiteten? Med bakgrund av tre väl accepterade ekonomiska teorier kommer fyra egna modeller att ställas upp och skattas för att ekonometriskt fastställa hur signifikanta de inkluderade variablerna är. De tre eko-nomiska teorierna har tillämpats på svensk data för att ge ytterligare bakgrund och tyngd åt de eget uppställda modellerna. Stor vikt har lagts vid att korrigera de tidsserier som används för autokorrelation och ickestationäritet.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Mul- och klövsjuka är en av de mest kostsamma sjukdomarna hos produktionsdjur. Sjukdomen orsakas av infektion av ett mul- och klövsjukevirus tillhörande genus Aphtovirus inom familjen Picornaviridae. Mottagliga djurslag för viruset är nöt, gris, får, get, buffel samt ett flertal klövbärande vilda djurarter. År 2001 drabbades Storbritannien av ett utbrott av muloch klövsjuka, utbrottet spreds sedan till flera andra länder, bland annat till Nederländerna. Kostnaderna för utbrottet blev mycket höga, enbart de direkta kostnaderna för smittbekämpning och ersättning till djurägare kostade den brittiska staten 2,7 miljarder pund. Betydande ekonomisk effekt får också de begränsningar i export som läggs på ett land drabbat av mul- och klövsjuka.

Utvecklingen av informationssamhället har bidragit till att organisationer idag är mer kunskapsberoende. Människor beskrivs som organisationernas viktigaste tillgång och det är företagen som bäst lyckas utnyttja och ta hand om sina anställda som i framtiden kommer att vinna konkurrensfördelar. Ekonomisk ersättning är ett ständigt lockbete för att attrahera och behålla personal i företagen. Däremot kräver dagens högpresterande arbetare mer än ekonomisk trygghet för att stanna i en organisation..